Bakgrund: Ordet cancer kan vara ett väldigt laddat ord för många människor, cancer hos barn är ännu mer laddat eftersom det gäller just ett barn. Då ett barn får diagnosen cancer är det inte bara barnet som drabbas, utan även familjen och stora delar av omgivningen såsom skola och kompisar. Idag finns det goda chanser att barn överlever sin cancersjukdom och det finns välgjorda riktlinjer för hur vården ska bedrivas under aktiv behandling och hur uppföljningen av barnet ska ske efter avslutad behandling. Men finns det någon plan för att uppföljning av föräldrarna och hur är deras mående tas omhand efter en påfrestande tid som denna? Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars erfarenheter av livet efter att barnet har avslutat en lyckad cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades: Erfarenhet av känslomässiga reaktioner; Erfarenhet av påverkan på livet; Betydelsen av stöd och relationer; Att återgå till det normala. Slutsats: Resultat i studien visade att många föräldrar upplever ständig närvaro av oro, ångest eller depression även efter barnets avslutade behandling. De föräldrar som uppfattar sina barn som mer sårbara och bräckliga blir mer påverkade av den negativa stress som sjukdomen och dess behandling har utgjort. Vidare gick att utläsa att den ständiga jakten efter eventuella symtom blir ett stresspåslag och utgör en påminnelse i det vardagliga livet. Allt detta bidrar till okontrollerbara tankar om återfall eller död vilket leder till ett hinder för familjen att bearbeta det de varit med om och gå vidare. En förlorad nära kontakt med vårdpersonal efter avslutad behandling får vissa föräldrar att känna ångest.

Introduction: When a child needs hospital care the parents can feel stress and anxiety. The parent’s feelings can have an effect on the child’s wellbeing and therefore the healthcare staff and the parents should work in a team for the child's good health. This is why communication between the healthcare staff and the parents is an important factor in order to create conditions for good healthcare for the child. Aim: To examine parents' positive and negative experiences of communication with healthcare staff when the child is hospitalized. Method: A general literature review study with a descriptive design. The study has a qualitative approach. The searches in PubMed and Cinahl gave a wide range of articles and the selection of articles was made through inclusion- and exclusion criterias. The 10 articles were analyzed through Friberg’s model of analysis through five steps. Result: Two head categories were created with three categories each and associated subcategories. One head category describes good communication and the other head category describes inadequate communication. Under the head category Good communication there are three categories: To be there, to give information and good reception. Their subcategories are Supporting, Talking about things besides sickness, Listening and being patient, Straight, clear and individualized information, Empathy, kindness and a calm approach, Involving parents, Non verbal communication and tone mode, and Transparency. Under the head category Inadequate communication there are three categories which are Unsatisfactory informing, Inexplicit communication and Limited participation. The subcategories became Lack of information, Too much information without preparation, Unclear communication between both health personnel and health personnel-parents, Use of medical language and Participation and reception. Conclusion: To make parents involved in the care for their child, to inform them clearly and individually, treat the parents with empathy and to take their questions and worries seriously are the types of communication that parents often appreciate. Inadequate communication was often the lack of the parts that parents wished were included in good communication. Keywords: Communication, parent experiences, hospitalized children, family-focused nursing.

No description available.

Barn under två år utgör en stor patientgrupp inom barnsjukvården. När ett barn blir sjukt och behöver ligga på sjukhus kan det påverka etablering och fortsatt amning. Sjukvårdspersonal som arbetar med små barn bör ha en positiv attityd till amning och kunskaper i amning för att kunna stötta och främja den samt bedriva en familjefokuserad omvårdnad. Forskning har visat att det föreligger positiva attityder till amning bland sjukvårdspersonal men att det råder brist på amningsutbildning och amningskunskaper. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjukvårdspersonal inom barnsjukvården hade för attityder till amning. Arbetet utfördes som en tvärsnittsstudie med en beskrivande kvantitativ design. En webbenkät skickades ut till 628 barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och barnsköterskor inom barnsjukvården i södra Sverige. Det var 116 respondenter som besvarade webbenkäten. Resultatet indikerar att det föreligger en positiv attityd till amning bland respondenterna. Det framkom även att det är få som har utbildning i amning och att majoriteten önskar erhålla utbildning i amning. Således behövs amningsutbildning för att sjukvårdspersonal ska ge amningsråd som är evidensbaserade. Ytterligare forskning, med större undersökningsgrupper, behövs för att få djupare inblick i sjukvårdspersonals attityder till och kunskaper om amning inom barnsjukvården. / When a child becomes ill and in need of hospital care it could affect the initiation and continuation of breastfeeding. Health care professionals who work with young children should have a positive attitude towards and knowledge about breastfeeding in order to be able to support and promote it and practice family-centred care. Previous studies have shown that health care professionals have positive attitudes towards breastfeeding but there is a lack of knowledge and education regarding breastfeeding. The purpose of this study was to examine health care professional’s attitudes towards breastfeeding. The study was conducted as a cross-sectional study with a descriptive quantitative design. A web-based survey was sent out to 628 health care professionals working in paediatric units in southern Sweden. The web-based survey was answered by 116 respondents. The result indicates that there are positive attitudes towards breastfeeding among the respondents. It also emerged that few respondents had breastfeeding education and that the majority wished to receive breastfeeding education. More education in breastfeeding is needed so that health care professionals can give evidence based breastfeeding advice. Further studies, with more participants, are needed on this subject to achieve a deeper understanding about health care professionals´ attitudes and knowledge about breastfeeding in paediatric hospital settings.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga

Bakgrund: Dagligen insjuknar ett barn av cancer. Behandlingen är oftast långvarig och påverkar både barnet och närstående emotionellt. Föräldrarna är betydande för barnet under hela resan, både som vårdnadshavare och stöd. Sjuksköterskan behöver identifiera barnets och föräldrarnas behov och resurser för att kunna erbjuda stöd och främja välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har cancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats baserad på sex självbiografier skrivna av föräldrar till ett barn som insjuknat i cancer. Självbiografierna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex underkategorier identifierades som representerar föräldarnas upplevelser att leva med ett barn som har cancer. Kategorierna var ett utökat behov av stöd, ett förändrat liv och att leva i ovisshet.  Slutsats: I kamp mot cancern går föräldrar igenom livsförändringar där de blir emotionellt sårbara och behovet av stödet ökar. För en god vård behöver sjuksköterskan erbjuda en familjefokuserad omvårdnad med livsvärlden som grund samt god kommunikation för att identifiera och främja den unika individens behov.

Bakgrund En fjärdedel av världens befolkning har i något sammanhang varit i kontakt med psykisk ohälsa. När en individ drabbas av ohälsa påverkas även de närstående. Familjefokuserad omvårdnad kan vara ett adekvat redskap för sjuksköterskan att även inkludera närstående i vården. I Hälso- och sjukvårdslagen framgår hur sjuksköterskan ska bidra med information och kunskap för att den närstående ska kunna delta i vården. Psykisk ohälsa förekommer inom alla patientgrupper och en av sjuksköterskans huvuduppgifter blir att stödja den vårdsökande samt dess närstående till fortsatt hjälp och förbättrad hälsa.   Syfte Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.   Metod Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på artiklar med kvalitativ design. Datainsamling genom sökning i databasen CINAHL samt sekundärsökning. Analys av 12 artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat Resultatet visar att närstående till personer med psykisk ohälsa upplever familjesituationen förändrad, en negligerad egenhälsa, att information och stöd efterfrågas samt sökande efter meningsfullhet.   Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillfredsställa behovet av information för närstående till personer med psykisk ohälsa, då bristande kunskap och felaktiga uppfattningar försvårar livssituationen. / Background A quarter of the world population has in some context been in contact with mental illness. When an individual is affected by ill-health this also affects the individual’s relatives. Family focused care can be an adequate implement for the nurse to also include relatives in health care. The Health Care Act shows how the nurse's role is to provide information and knowledge so the relatives will be able to participate in the care. Mental ill-health occurs within all patient groups and one of the nurse's main tasks is to support the care applicant and its relatives to continued help and improved health.   Aim To describe experiences of being a relative to a person with mental illness.   Method Literature review with inductive approach based on articles with a qualitative design. Data was collected through CINAHL and a secondary search. Analysis of 12 articles made with Fribergs five-step model.   Results The result shows that relatives to individuals with mental ill-health experience a changed family situation, neglected own-health, more information and support is needed and a search for meaning.   Conclusion The nurse receives an important role to satisfy the need of information to relatives of individuals with mental ill-health, as a lack of knowledge and wrong comprehensions obstructs the life situation.

Bakgrund: Inom neonatalvården idag är det ovanligt att barn dör, men när det sker innebär det en i många fall livslång kris för de föräldrar som drabbas. Neonatal palliativ vård omfattar en helhetssyn och fokus på hela familjen, vilket bidrar till att relationer mellan familjen och vårdpersonalen byggs upp. Det innebär också etiska dilemman och att ställas inför svåra beslut. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenhet av neonatal palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna AMED, Cinahl, Medline och PsycINFO. Fribergs trestegsmodell användes för analys. Resultat: Åtta kategorier framkom: Att få möjlighet att vara nära; Att vara delaktig i att fatta beslut; Betydelsen av information; Att bli behandlad med respekt; Att lindra barnets lidande; Betydelsen av samtal och stöd; Att skapa minnen samt Sjukhusmiljöns betydelse. Slutsats: Föräldrarna har behov av att få vara delaktiga i barnets vård för att skapa minnen. De behöver information för att förstå och efterfrågar fortsatt kontakt med vårdpersonal och uppföljning efter dödsfallet. / Background: In today’s neonatal care, it is uncommon that babies die. When it happens, it is associated with a life-long crisis for the affected parents. In neonatal end-of-life care, the focus is on the entire family and on the relationships that occur between the family and the health care professionals. It is also related to the ethical questions and difficult decisions that take place in this situation. Aim: The aim was to describe parents´ experiences in neonatal end-of-life care. Method: A literature review consisting of 12 articles with a qualitative approach were made. Searches were made in the databases AMED, Cinahl, Medline and PsycINFO. Fribergs three step method for analysis was used. Results: Eight categories were found: To be able to be near; To be involved in making decisions; The importance of information; To be respected; To alleviate child suffering; The meaning of conversation and support; To create memories and The significance of the hospital environment. Conclusions: The parents have the need to be involved in the care of their dying child to create lasting memories. They need information to understand and they ask for further contact and follow-up meetings after the death of their child.

Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 ökar runt om i världen. Komplikationer vid diabetes typ 1 är allvarliga. Det är en autoimmun sjukdom som oftast utvecklas i tidig ålder och därmed blir även familjemedlemmarna berörd utav den. Familjefokusrad omvårdnad är ett förhållningsätt som används i dagens vård och omsorg. Familjerelaterade omvårdnad innebär att vårdgivaren har fokus på familjemedlemmars betydelse för patientens upplevelse av ohälsa och sjukdom. Tidigare studier fokuserar på sjuksköterskans roll i omvårdnadsarbetet och få studier finns kring familjeperspektivet. / The chronic disease type 1 increases around the world. Complications of type 1 diabetes are serious. It is an autoimmune disease that usually develops at an early age and thus also the family members are affected by it. Family-focused nursing is an approach that is used in today's nursing and care. Family-related nursing means that the healthcare provider focuses on the importance of family members for the patient's experience of illness and disease. Previous studies focus on the nurse's role in the nursing work and few studies are available on the family perspective.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier. Faktorer som påverkar kommunikationen och föräldrars delaktighet i barnets vård var: tidspress, bemanning, hjälpmedel i form av informationsblad på olika språk, sagor och tolk. Även förmågan att individanpassa informationen utifrån förälderns kunskapsnivå utifrån deras situation framkom som viktigt. Kommunikationsstrategier som fungerade var att upprepa information på ett enkelt språk och att föräldern återberättade. En öppen och personlig attityd hos sjuksköterskan gjorde att föräldern kände sig delaktig. Användandet av nutidens teknik inom vården bör öka. Forskning kring olika skattningsinstrument av föräldrarnas läs- och skrivförmåga, och deras "health literacy", känns angeläget att fokusera på för att anpassas till svenska förhållanden.