Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping. The method was a questionnaire with mainly quantitative and partly qualitative approach. The questionnaire consisted of fifteen questions and was distributed to 272 people, response rate was 58 %. The result showed that the professionals were updated with current breastfeeding-strategy and they were using infant-feeding-plans, which were considered positive for the chain of care. Most respondents reckoned that they since 2011 had increased the time allocated, and individual customization of information and support. Breastfeeding-delegate-nurses were familiar, supportive and positive for the chain of care. The document Breastfeeding Plan should not be changed now, but should eventually improve the inclusion of non-Swedish speaking persons, fathers and the mothers who won’t breastfeed. Experience and education were positive factors. The strategy was supported by the healthcare professions. / Tidigare forskning har visat stark evidens för amningens fördelar och att amningsplaner är ett stöd för mödrar. Som teoretisk ram används familjefokuserad omvårdnad, då familjens stöd är centralt för en lyckad amning. Det är viktigt att samhället ger goda förutsättningar samt att vårdpersonal ger stöd och information. Studiens syfte var att utvärdera hur barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor bedömde att den nyaste amningsstrategin med amningsplaner och amningsombud påverkat deras amnings- och uppfödningsstödjande arbete i landstinget i Jönköpings län. Metoden var en enkätstudie med huvudsakligen kvantitativ och delvis kvalitativ ansats. Enkäten omfattade femton frågor och distribuerades till 272 personer, svarsfrekvensen var 58 %. Resultatet visade att vårdprofessionerna var uppdaterade med amningsstrategi och använde amningsplaner, vilka ansågs positiva för vårdkedjan. Amningsombuden var välkända, stödjande och positiva för vårdkedjan. Majoriteten av respondenterna bedömde att de sedan 2011 ökat avsatt tid och individanpassningen av information och -stöd, trots att det även tidigare prioriterats. Önskemål fanns att dokumentet Amningsplan inte ska förändras i nuläget, men så småningom bör förbättra inkluderingen av icke-svensktalande, fäderna och de mödrar som inte ska amma sitt barn. Vårdprofessionernas arbets- och livserfarenhet samt amningsutbildning var positiva faktorer. Amningsstrategin hade ett genomgående stöd från yrkesgrupperna från samtliga sjukvårdsområden oavsett ålder och verksamhetsår.

Bakgrund: När någon drabbas av sjukdom eller skada är det inte bara patienten som påverkas utan även de anhöriga. I kritiska lägen, när döden plötsligt blir ett verkligt hot, kastas både patient och anhöriga in i en krissituation. I familjefokuserad omvårdnad ses familjen som en helhet. Om något händer en individ påverkar det även de andra familjemedlemmarna. Även om det inte är den anhöriga som har drabbats av sjukdom kan de ändå ofta uppleva ohälsa och lidande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbas av plötslig, kritisk sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; behov av att få vara delaktig, känslor som tar över och en vilja att agera. Kategorierna definierar de anhörigas beskrivningar av sina upplevelser. Konklusion: Anhörigas upplevelser vid omhändertagandet när en närstående blivit kritiskt sjuk kan vara omtumlande. Vårdpersonal har möjlighet att påverka upplevelsen genom att möjliggöra och uppmuntra till delaktighet. Delaktighet minskar känslan av att vara avskärmad från verkligheten och underlättar för anhöriga att kunna ingripa och att föra patientens talan. / Background: Sudden illness affects not only the patient but also the patient’s close family. In critical situations both patient and relatives are thrown into a crisis situation. In addition to providing medical care to the patient, nurses must also be able to care for and support the patient’s family. Families’ reactions and needs, however, may look very different from one situation to another. Aim: The aim of the study was to describe family members’ experiences when a relative becomes critically ill. Method: A literature based study using a qualitative content analysis. Results: Three main categories were identified; a need to participate, emotions that take over, a desire to intervene. The categories describe the family members’ experiences. Conclusion: Experiencing critical illness of a family member can be overwhelming. Healthcare professionals can influence the experience by enabling and encouraging family members to participate in the care. Participation reduces the feeling of losing touch with reality and enables families to act.

Sammanfattning   Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitén för patient och anhörig.  Målet med vården i hemmet är att tillgodose patientens trygghet, kontinuitet och säkerhet. Sjuksköterskor i palliativ vård eftersträvar att förutse, förebygga, känna igen och lindra lidande för att optimera hälsa. Patienten och familjen ses som en enhet i palliativ vård.   Syfte: Att beskriva anhörigas känslomässiga upplevelser av palliativ vård i hemmet.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats som baserades på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL, Medline samt en manuell sökning. Resultatet presenteras utefter sju subteman som genererade två huvudteman: Anhörigas upplevelse av stöd och anhörigas känslomässiga kamp.   Resultat: När hemsjukvårdpersonalen bidrog med stöd och trygghet genererade det positiva känslor, bristfälligt stöd gav det motsatta. Anhöriga upplevde trygghet i att få vara en del av vården. Blandade känslor upplevdes av anhöriga under vårdtiden.   Slutsats: Att som anhörig uppleva palliativ vård i hemmet kan vara omtumlande och skapa olika känslor. Anhöriga upplever vårdandet av närstående som känslosamt, betungande men ändå självklart. Anhöriga upplevde både stöd men även ensamhet och avsaknad av stöd från sjuksköterskor. Det är därmed viktigt i mötet med familjen att inta ett lyhört och stödjande, familjefokuserat förhållningssätt. / Summary Title: Next-of-kin’s emotional experiences of palliative home care. Background: Palliative care means to improve the quality of life for patient and next-of-kin. The purpose of home care is to meet the patient’s needs of security, continuity, and safety. Nurses in palliative care strive to anticipate, prevent, recognize, and relieve suffering to optimize health. The patient and the family are to be seen as a unit in palliative care.   Aim: To describe next-of-kin’s emotional experience of palliative home care.   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was based on 11 scientific articles collected from CINAHL, Medline and one manual search. The result was presented in seven sub themes that generated two main themes: Next-of-kin’s feelings of support and Next-of-kin’s emotional struggle.   Results: When the home care professionals provide support and safety it will lead to positive feelings, while lack of support will do the opposite. Next-of-kin experience safety while participating in the care. Mixed emotions are experienced by next-of-kin during the nursing time.   Conclusion: Experiencing palliative care in the home, as next-of-kin, can be daunting and create different emotions. Next-of-kin experience caring for their loved ones as emotional, burdensome, yet self-evident. Next-of-kin experienced both support but also loneliness and lack of support from nurses. It is therefore important in the meeting with the family to adapt a responsive, supportive, family focused approach.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Bakgrund: Hemsjukvård för barn är en ny och växande vårdform i Sverige. Möjligheten att få hjälp av hemsjukvården för sjuka barn ser olika ut beroende på var i landet familjen bor. I Skåne län finns specialiserad hemsjukvård för sjuka barn medan barn i övriga landet får insatser från kommunens distriktssköterskor i hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda barn i hemsjukvård.  Metod: Intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och tre sjuksköterskor och materialet analyserades med innehållsanalys.  Resultat: Samtliga informanter hade erfarenhet men ansåg sig sakna viktig kunskap om vårdandet av sjuka barn. Ett bra samarbete och tydlig kommunikation med ordinerande klinik där barnet vårdades var nödvändigt för att kunna utföra en säker vård i hemmet. De behövde även mer tid för besöken i hemmet, för att kunna bemöta barn, föräldrar och syskon. Slutsats: Vårdandet av barn ansågs positivt och meningsfullt av distriktssköterskorna, men resurskrävande då det eftersträvades att arbeta i par vid hembesök En välfungerande kommunikation mellan ordinerande klinik och hemsjukvård ansågs viktigt. God vårdrelation mellan barnet, familjen och distriktssköterskor var en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård.  Nyckelord: Familjefokuserad omvårdnad, kommunikation, kunskap, samarbete / Background: Home care for children is a new and growing form of care in Sweden. The possibility of receiving help from home care for sick children looks different depending on where in the country the family lives. In the county of Skåne, there is specialized home care for sick children, while children in the rest of the country receive contributions from the municipality's district nurses in home care.  Aim: The aim was to elucidate district nurses' experiences of caring for children in home care. Methods: Interviews using a qualitative approach were conducted with ten district nurses and three nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: All informants had experience but considered themselves to lack important knowledge about the care of sick children. A good collaboration and clear communication with the prescribing clinic where the child was cared for was necessary to be able to perform safe care at home. They also needed more time for the home visits, to be able to deal with the children, parents, and siblings. Conclusions: The care of children was considered positive and meaningful by the district nurses, but resource-intensive as it was sought to work in pairs during home visits. A well-functioning communication between the prescribing clinic and home health care was considered important. Good care relations between the child, the family and district nurses were a prerequisite for being able to provide patient-safe care  Keywords: Collaboration, communication, family focused care, knowledge

Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år varav 70 000–75 000 anses behöva palliativ omvårdnad i någon form. Den annalkande döden kan för familjen och sjuksköterskan vara känslomässigt påfrestande. Samtidigt förväntas sjuksköterskan utgöra en betydande del av det professionella stödet för de övriga inblandade i vårdrelationen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad i livets slut. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats. Kvalitativ och kvantitativ design valdes och 14 vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Känslomässiga utmaningar i att balansera närhet och distans i relation till patient och närstående förekom och det krävdes mod av sjuksköterskan för att möta patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor ansågs inte bli givna yrkesmässig respekt i rollen som patientens talesman. Kommunikationsfärdigheter vid vård i livets slut var bristfälliga. Existentiell kommunikation upplevdes vara krävande och energidränerande. Diskussion: Svårigheter i att balansera närhet och distans kan bero på att sjuksköterskan kommer i kontakt med sin egen sårbarhet. Att känna kan vara givande, men samtidigt mödosamt, och därför kan en professionell attityd innebära att ha förmågan att distansera sig. Trots att vårdteamet var ett viktigt stöd i omvårdnaden kunde vårdteamet även utgöra hinder, särskilt när läkaren inte lyssnade till sjuksköterskan. Slutsats: Familjefokuserad omvårdnad kan tillämpas för att skapa förutsättningar för god kommunikation med patient och närstående. Det finns ett behov av kunskap gällande kommunikation och i att utgöra stöd för patient och närstående. Även organisatoriskt stöd i form av tid för reflektion för att bättre kunna hantera känslomässiga utmaningar rekommenderas. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Introduktion: Akutmottagningen är för många ansiktet utåt på sjukhuset och kanske den första kontakten med akut sjukdom och sjukvård. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet står i fokus men hur hanterar föräldrarna situationen och vad kan vårdpersonalen göra för att skapa en positiv upplevelse av en annars negativ situation?   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas på en akutmottagning och hur vårdpersonalens bemötande påverkar upplevelsen.   Metod: Beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. De vetenskapliga artiklarna var av kvalitativ design, publicerade mellan 2010-2020. Databaserna PubMed och CINAHL användes för sökning av artiklar. Artiklarna kvalitetsanalyserades innan innehållsanalysen. Begreppet familjefokuserad omvårdnad användes som teoretisk referensram för diskussionen.   Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier som påverkade föräldrarnas upplevelse: Vårdmiljö, Att vara förälder, Föräldrars perspektiv av vårdpersonalen och Bemötande av barnet. Resultatet visade att föräldrar upplever vårdpersonalens bemötande positivt om vårdpersonalen lägger stort fokus på barnet, informerar föräldrarna tydligt och regelbundet, skapar en hygienisk och barnvänlig miljö, samt stöttar föräldrarna och låter dem uttrycka orosmoment och ställa frågor. Finns brister i någon av de fyra huvudkategorierna är chansen för en negativ erfarenhet större.   Slutsats: En viktig aspekt för en positiv upplevelse var att miljön var barnvänlig. Det hade en stor betydelse hur vårdpersonal interagerar med barnet. Det behövs mer forskning inom området, framförallt globalt, för att bidra med perspektiv som vårdpersonal världen över kan nyttja.

Bakgrund Alkoholmissbruk är en av de främsta bestämningsfaktorerna för hälsa i världen. Globalt uppskattas 280 miljoner personer ha ett alkoholmissbruk och i Sverige antas antalet vara 350 000 personer. På grund av alkoholens negativa hälsoeffekter finns det en rad allvarliga följdsjukdomar, därmed är personer med alkoholmissbruk en grupp som personal inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med. Vid sjukdom påverkas anhöriga, ibland positivt men mestadels negativt. De negativa effekterna sammanfattas som anhörigbörda. Bördan påverkar de anhörigas hälsa vilket har konsekvenser för både dem och patienten. Syfte Syftet var att beskriva hur anhörigas hälsa påverkas av en närståendes alkoholmissbruk. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar, av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo med hjälp av sökord. Artiklarna har därefter genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys skedde med integrerad dataanalys.   Resultat Studien fann en rad faktorer som påverkade hälsan negativt hos anhöriga till personer som missbrukar alkohol. Dessa påverkansfaktorer fanns på individnivå, social nivå och påverkade de anhörigas hälsomedvetenhet och hantering. Den anhörigbörda detta innebar hade påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Att växa upp i en familj drabbad av alkoholmissbruk ökade bland annat mortalitet och förekomst av psykisk sjukdom. Anhörigskapet hade för det mesta negativ inverkan på relationer. Stigmatisering och fördomar mot alkoholmissbruk isolerade generellt de anhöriga. Ett bifynd var att anhörigbörda hanterades på olika sätt. Vissa använde välanpassade copingstrategier, andra inte.   Slutsats Studien visar på vikten av att hälso- och sjukvården uppmärksammar och stödjer de anhöriga för att minska deras börda. De försämrade familjerelationerna som alkoholmissbruket skapar, kan även förklara och ge oss förståelse för anhörigas beteende och hur anhöriga kommunicerar med sina närstående. Stigmatiseringen av alkoholmissbruk ställer krav på ett fördomsfritt och öppet bemötande men också mod vid uppmärksammandet av dessa frågor. / Background Alcohol abuse is one of the main determinants of health in the world. Globally, it is estimated that 280 million people have an alcohol use disorder [AUD]. In Sweden the number is assumed to be 350,000. Due to the numerous negative health effects of alcohol, persons with AUD are encountered in healthcare contexts. Illness affects the family member's capacity for caring for the patient. In some cases, this is a positive experience. However most often it creates a caregiver burden. This burden has consequences in health for both caregivers and the patients. Aim The aim was to describe how alcohol abuse affects family members' health. Method  A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles with qualitative or quantitative approach. The articles were obtained from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles have subsequently undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis. Compilation and analysis took place with integrated data analysis.  Results The study found factors that influenced family members’ health negatively that were linked to alcohol abuse on both an individual and social level. This caregiver burden had an impact on physical, mental, and social health. Growing up in a family affected by alcohol abuse increased mortality and the incidence of mental illness, among other things. Alcohol abuse had a negative impact on family relationships. Stigmatization and prejudice against alcohol abuse generally caused isolation. An incidental finding was that caregiver burden was handled in different ways. Some used well-adapted coping strategies, others did not. Conclusions The study shows the need for the healthcare system to support families to reduce their burden. The deteriorating effect from alcohol abuse on family relationships can also explain family communication and behaviour. The stigmatization of alcohol abuse demands a non-prejudiced and open approach, but also the courage to raise these issues.

Bakgrund Förstoppning är ett problem för många barn och prevalensen tros ligga mellan 1–31 procent världen över. Problematiken skapar obehagliga konsekvenser för barnet och enbart läkemedelsbehandling visar sig har otillräcklig effekt då studier visat att cirka 25 procent av barn som diagnostiserats med förstoppning lider även av detta i vuxen ålder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder till barn med förstoppning. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat I resultatet presenteras de två huvudkategorierna utbildning och bemötande. De omvårdnadsåtgärder som identifierades och gav resultat innehöll att kompetensutveckla sjuksköterskor så att rätt information ges till föräldrar om förstoppning men också att skapa förtroende och använda ett patientanpassat förhållningsätt. Kunskap, information och förhållningssätt var grundläggande faktorer till ett optimalt omhändertagande. Slutsats Litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och bemötande har en betydande roll i barnens återhämtning. Sjuksköterskan behöver kunna förmedla egenvårdsundervisning på ett patientanpassat sätt för att förbättra barns möjlighet att tillfriskna och öka föräldrars kunskap. Dessa åtgärder visade sig vara betydelsefulla inslag i omvårdnaden kring barn med förstoppning / Background Constipation is a problem for many children and the prevalence is believed to be between 1-31 percent worldwide. The problem creates unpleasant consequences for the child and medical treatment alone proves to have insufficient effect as studies have shown that around 25 percent of children diagnosed with constipation also suffer from this in adulthood. Aim The purpose of this literature review is to describe the nursing measures for children with constipation. Method The literature review was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on eleven scientific articles.The articles have been obtained from the databases Pubmed and CINAHL. Results The results present the two main categories: education and treatment. The nursing measures that were identified and yielded results included developing the skills of nurses so that the right information is given to parents about constipation but also building trust and using a patient-friendly approach. Knowledge, information and attitude were fundamental factors for optimal care Conclusions The literature review shows that the nurse's knowledge, experience and attitude have a significant role in the children's recovery. The nurse needs to be able to convey self-care education in a patient-adapted way to improve children's opportunity to recover and increase parents' knowledge. These measures proved to be important elements in the careof children with constipation

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att stödja anhöriga i individuella sorgeprocesser vid dödsfall. Enligt riktlinjer ska sjuksköterskor leda omvårdnadsarbete i samverkan med anhöriga. Däremot beskriver anhöriga i tidigare forskning att de upplever bristande bemötande från sjuksköterskor. Enligt anhöriga beror det på en hög arbetsbelastning som kan förhindra möjligheter till ett fullständigt avsked med familjemedlemmar som avlider. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades utifrån elva inkluderade artiklar. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Det identifierades tre olika teman som besvarade valt syfte. De var: Sjuksköterskors emotionella påverkan vid bemötande, Sjuksköterskors förutsättningar att bemöta anhöriga och Kommunikation vid bemötande. Sjuksköterskor erfor att brist på utbildning och praktisk erfarenhet försvårade bemötande till anhöriga. Ytterligare erfor de att kommunikation var bristfälligt men viktigt i bemötande. Det som ansågs främja bemötande var tillit, god relation och respekt gentemot båda parter. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande till anhöriga är bristfälligt. Det framgår att tidsbrist, otillräcklig kunskap och förutsättningar är orsaken till detta. Ett främjande bemötande kan skapas genom att se anhöriga som enheter samt erbjuda tid åt individuella behov de har. / Background: In nurses ‘nursing care and responsibilities it includes of giving support to relatives in their individual bereavement processes in event of deaths. According to the available nurses’ guidelines for nursing they are intended to lead nursing care work in relation with relatives. However, relatives describe in previous research that they can experience a lack of encounter and care from nurses. In accordance with relatives, this may depend on a high workload that can prevent the possibilities of a proper farewell of deceased family members. Aim: To create an overview of nurses ‘experiences when dealing with relatives in connection with deaths. Method: A general literature review was applied based on eleven selected articles. Eight articles were qualitative, two were quantitative and one article containing a mixed method. Results: The three themes that were identified answered the chosen aim. They were: Nurses emotional impact during encounters, Nurses prerequisites of encounters with relatives and Communication during encounters. Nurses experienced a lack of education and practical manners aggravated the encounter with relatives. Relatives’ feelings and experiences affected the feelings nurses experienced. Furthermore, nurses experienced that communication was inadequate but crucial for their’ encounter with the relatives. Trust, good relations, and respect were beneficial regarding both parties. Conclusion: Nurses ‘encounters was inadequate to relatives. It appears that a lack of time, insufficient knowledge, and lack of prerequisites may be the reason behind this. A promoting encounter can be established by seeing relatives as unified units and offering time to individual needs they have.