Den här studien undersöker sambandet mellan studenters personlighet och deras upplevelse av organisatorisk rättvisa. För att göra detta används femfaktorteorin för att mäta de olika personlighetsdragen. Analysens dataunderlag består av totalt 255 respondenter från tre olika vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Resultatet visar att vänlighet verkar ha ett positivt samband med upplevd organisatorisk rättvisa för studenter. För extraversion, noggrannhet, neuroticism och öppenhet visar resultatet att det inte verkar finnas något samband. Resultatet skiljer sig delvis från resultaten av tidigare studier på arbetstagare som undersöker sambandet mellan personlighet och upplevd organisatorisk rättvisa. Därav föreslår studien att studenter inte kan likställas med arbetstagare då organisatorisk rättvisa undersöks vilket tidigare forskning menat. Studien föreslår även att hänsyn bör tas till personlighet då upplevd organisatorisk rättvisa undersöks och appliceras vid universitet.

Studien syftar till att undersöka om personligheten kan tänkas påverka lön och om personligheten i så fall har olika betydelse beroende på socioekonomisk befattning och sektorstillhörighet. I Sverige har det visat sig att lönen generellt är högre i den privata sektorn än i den offentliga, samt att den offentliga sektorn till stor del består av kvinnodominerade yrken. Det har också påvisats i tidigare forskning att en individs personlighet till viss del påverkar utfallet av lön, framför allt i grupper där lönen är högre, men sådana undersökningar har främst skett utanför Sveriges gränser. Utifrån femfaktorteorin om personlighet, humankapitalteorin samt sociologiska aspekter av personlighet teoretiseras det i denna studie kring sambandet mellan personlighet och lön i Sverige där data från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU 2010) används. LNU 2010 innehåller en kortversion av personlighetsdrag som kan länkas till femfaktorteorins personlighetsdrag; öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Resultatet från linjära regressionsanalyser visar att det snarare är enskilda personliga egenskaper inom personlighetsdragen som verkar ha ett samband med lön än de index som skapas för att fånga ett helt personlighetsdrag. Resultatet visar dock att variansen i lön bara till viss del kan förklaras av skillnader i personlighet.

Studien grundade sig på sex semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju med yrkesverksamma personer med erfarenhet av att rekrytera programmerare. Undersökningen gav perspektiv kring både hur de bedömer, men även vad de värderar när de bedömer kandidaternas personlighet. Studien visar att arbetsintervjun utgör det främsta underlaget vid bedömningen av efterfrågade personlighetsdrag. Problemlösnings- och logisk förmåga var högt eftertraktat och olika former av tester användes ofta för att bedöma detta. Att kunna samarbeta och vara flexibel visade sig vara en förutsättning för att anses anställningsbar. Utöver detta framhävdes konsultmässighet som någonting som relativt ofta saknades hos arbetssökande programmerare, vilket beskrevs som en förmåga att vara utåtriktad och säljande. Detta resultat går dock delvis emot aktuell forskning som visar att personer med fallenhet för programmering tenderar att vara mer tillbakadragna. Dessutom bedömdes de arbetssökandes personligheter i termer av hur de passar in arbetslaget eller den övergripande företagskulturen. Avslutningsvis var informanterna överens om att personliga egenskaper var minst lika viktiga som praktisk kompetens.

Bakgrund: Människan anses ofta vara organisationens viktigaste resurs. Av den anledningen är det ytterst viktigt att rätt kandidat anlitas till rätt företag. Det är inte helt lätt alla gånger att vara objektiv som rekryterare i sitt val av kandidater. Det föreligger en tendens hos människor att tycka om folk som delar liknande attityder, personlighetsdrag och ekonomisk status som sig själva. Detta kan i sin tur leda till att rekryterare på grund av förutfattade meningar drar förhastade slutsatser gentemot kandidater. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för varför rekryterare har svårt att göra rättvisa bedömningar av kandidater och vad de kan göra för att hantera dessa svårigheter för att minska risken för omedveten diskriminering. Anledningen till val av detta område har sin förklaring i att, trots att det föreligger forskning om hur fördomar styr över bedömningen av andra människor så finns det inte särskilt många studier som lyfter fram detta ur ett rekryteringssammanhang. Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer med rekryterare från tio olika företag i olika branscher. Teorier och effekter har använts i studien i syfte av att analysera intervjusvaren och dessa är: likhetseffekten, balansteorin, kompetensblomman, haloeffekten, djävulseffekten och femfaktorteorin. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer omedvetna fördomar vid rekrytering i de olika företagen. Det har visat sig bland annat vad gäller respondenternas syn på kandidaterna att utseendet har en avgörande faktor i rekryteringsprocessen. Det har emellertid också visat sig att rekryterare kan arbeta mot fördomar genom att exempelvis ha tydligt strukturerade intervjufrågor för att inte riskera att ställa irrelevanta frågor för de berörda tjänsterna. Ett annat sätt att motverka omedveten diskriminering är genom att ha tydliga kravmål på vilka kandidater som efterfrågas. De kandidater som inte uppfyller kravmålen, får därav ingen chans till att bli kallad på intervjuer. / Background: People is often considered to be the organization's most important resource. For this reason, it is exceedingly important that the right candidate is being hired to the right company. It is not always quite easy to be objective as a recruiter in the choice of candidates. This is based on the fact that we humans may have a difficulty in distinguishing our personal opinions about the candidate from what is actually considered relevant in a recruitment context. People tend to like other people who share similar attitudes, personality traits and economic status as themselves. This in turn may lead recruiters to making hasty conclusions due to preconceptions and unconsciously create prejudices against candidates. Purpose: The purpose of this qualitative study is therefore to create an understanding of why recruiters have difficulties in making fair assessments of candidates and what they can do to deal with these difficulties in reducing the risk of unconscious discrimination. The reason for choosing this area is that despite the fact that there are research on how prejudices affect the assessment of other people, there are not many studies that highlight this from a recruitment context. Method: The empirical material of the study has been collected through interviews with recruiters from ten different companies in different industries. Theories and effects have been used in this study for the purpose of analysing interview answers and these are the following: the liking-similarity effect, balance theory, kompetensblomman (the competence flower), the halo effect, the devil effect and the five-factor model of personality. Conclusion: The results of the study have shown that the different companies make use of prejudices in recruitment unknowingly. It has been shown, among other things, that respondents views on candidates' appearance are a decisive factor in the recruitment process. However, it has also been shown that recruiters can work against prejudice by having clearly structured interview questions, so as not to risk asking irrelevant questions for the work positions concerned. A recruiter can also work against prejudices by having clear demands on the candidates they request. Those candidates who do not meet the requirements will therefore not be able to be called on interview.

För att uppnå självförverkligande är det generellt fördelaktigt att vara initiativtagande,utåtriktad och pratglad, snarare än tillbakadragen, tystlåten och eftertänksam. Har dessa olikapersonlighetsegenskaper betydelse för människors välmående? Syftet med denna studie varatt undersöka 1) om personlighetsdraget extroversion-introversion kan förklaralivstillfredsställelse och känsla av sammanhang (KASAM) hos svenska studenter och 2) omKASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversion-introversion ochlivstillfredställelse. En enkätundersökning utfördes med 163 svenska universitetsstudenter.Resultatet av regressionsanalyser visade att extroversion predicerar både livstillfredsställelseoch KASAM, och att KASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversionoch livstillfredsställelse. Vi kan dra slutsatsen att extroverta personer känner högrelivstillfredsställelse, och att hög KASAM har en modererande effekt på detta samband. Merspecifikt, att extroverta personer med hög KASAM, troligen också känner höglivstillfredsställelse. Huruvida man är utåtriktad eller tillbakadragen har således betydelse förmänniskors välmående.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

Abstract Title: The tendency of personality traits to set a high first price in a negotiation. Level: Bachelor’s degree thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration. Authors: Filip Bertilsson and Elias Johansson. Supervisor: Lars-Johan Åge. Date: 2023 - June. Aim: The purpose of the study is to investigate the tendency of different personality traits to set a high first price in a negotiation, based on the five-factor model and the anchoring effect. Method: The study has been carried out using scenario-based interviews and a personality test. Each individual respondent was then interviewed individually using a semi-structured interview based on one question, as well as follow-up questions based on what the respondents answered. Result and conclusion: The study shows the tendency of different personality types to start high in a negotiation. The study resulted in people with extra low neuroticism being the personality trait that has the greatest tendency to start high in a negotiation. The extra low neurotic respondents had SEK 11,000 as the average value of their first price in the negotiation, which is a significant difference from the study's total average value of SEK 10,137.5. Contribution of the thesis: The study contributes to greater understanding of the correlation between the anchoring effect in negotiations and the personality types in the five-factor theory. The study contributes to an opportunity for a fairer negotiation situation for both parties. This applies if knowledge about the other party's personality traits can be suspected. Suggestions for future research: The main further research needed in the subject is a study with more respondents, as there were few respondents in this study and all levels within the personality traits were not represented. A suggestion for further research is that the studies focus on the influence of age. For example, a study on age range to see the difference, even minors could be included in that study. Future studies could also include more information regarding low anchors in negotiation. Key words: The anchoring effect, the big five theory, negotiation, interview, scenario

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva. Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet.

Från tidigare perspektiv om intelligens har en ny form av synsätt växt fram; emotionell intelligens (EI). Fokus ligger på att förstå och hantera sina och andras känsloförnimmelser. Två grenar av EI har formats för hur man kan tolka begreppet. EI som förmåga (AEI: Ability emotional intelligence) och EI som personlighet (TEI: Trait emotional intelligence). Femfaktorteorin delar in personlighet i fem olika dimensioner (utåtriktning, tillmötesgående, ordningsamhet, neuroticism och öppenhet). Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan emotionell intelligens och personlighet. Studien är en sambandsstudie med tvärsnittsdata, där 78 deltagare (33 män och 45 kvinnor) besvarade ett frågeformulär, som innehöll mätinstrumentet Mini-IPIP, som mäter dimensionerna ur femfaktorteorin och the assessing emotions scale, som mäter AEI. Resultatet visade att dimensionerna tillmötesgående, ordningsamhet och öppenhet hade ett positivt samband med EI. En slutsats som dras är att det finns ett begränsat samband mellan EI och personlighet i denna studie. Framtida forskning bör fortsätta undersöka relationen för att få ett definitivt svar om begreppens samröre. / From previous perspectives on intelligence, a new form of approach has emerged; emotional intelligence (EI). The focus is on understanding and managing one´s and other´s emotional sensations. Two branches of EI have shaped on how to interpret the concept. EI as ability (AEI: Ability emotional intelligence) and EI as personality (TEI: Trait emotional intelligence). The five-factor theory divides personality into five different dimensions (extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness). The purpose of this study is to investigate the relationship between emotional intelligence and personality. The study is a correlation study with cross-sectional data, where 78 participants (33 men and 45 women) answered a questionnaire containing the Mini-IPIP, which measures the dimensions from the five-factor theory, and the assessing emotions scale, which measures AEI. The results showedthat the dimensions agreeableness, conscientiousness and openness had a positive connectionwith EI. There is limited connection between EI and personality in this study. Future research should continue to examine the relationship in order to get a definitive answer about the concepts' connection with each other.

Studiens syfte var att undersöka samband mellan personlighetsdrag och lycka. Studien ämnade även undersöka om det finns skillnad mellan kvinnors och mäns lycka och om det finns skillnad i lycka beroende på utbildningsnivå. I studien har ordet lycka ersatts med subjektivt välbefinnande som definieras som individens egen uppfattning om det egna välbefinnandet. En enkät utformades utifrån de validerade och välanvända självskattningsskalorna Mini-IPIP Scales, som mäter personlighet utifrån femfaktorteorin, och WHO-5 för att mäta subjektivt välbefinnande. Studien omfattar 200 deltagare mellan 18 och 87 år, av vilka var 163 kvinnor, 35 män och två som identifierar sig som annat. Ingen signifikant skillnad hittades gällande könsidentifikation eller utbildningsnivå i relation till subjektivt välbefinnande. Däremot visade resultaten att det fanns samband med vissa personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Extraversion visade på ett måttligt positivt samband och samvetsgrannhet ett litet positivt samband. Neuroticism hade ett starkt negativt samband med subjektivt välbefinnande. Därav kan slutsatsen dras att det finns ett samband mellan vissa personligheter och SVB. Extroverta och samvetsgranna personligheter skattar sig lyckligare medan personligheter med hög neuroticism skattar sig mindre lyckliga. / The purpose of the present study was to investigate the relationship between personality traits and happiness. The study also intended to investigate whether there is a difference between women's and men's happiness and whether there is a difference in happiness depending on the level of education. In the present study, the word happiness has been replaced by subjective well-being, which is defined as the individual's own perception of their own well-being. A questionnaire was designed based on the validated and well-used self-report scales Mini-IPIP Scales, which measures personality based on The Five Factor Theory, and WHO-5 to measure subjective well-being. The study included 200 participants between 18 and 87 years old, of whom 163 were women, 35 men and two who identify as other. No significant difference was found regarding gender identification or educational level in relation to subjective well-being. However, the results showed that there were associations with certain personality traits and subjective well-being. Extraversion showed a moderate positive relationship and conscientiousness a small positive relationship. Neuroticism had a strong negative relationship with subjective well-being. Therefore, it can be concluded that there is a relationship between certain personalities and SWB. Extroverted and conscientious personalities rate themselves as happier, while personalities with high neuroticism rate themselves as less happy.