Termen resiliens definieras som förmågan att mentalt eller känslomässigt hantera och återhämta sig efter stressfyllda situationer. Tidigare forskning inom området tyder på att det finns en korrelation mellan särskilda personlighetsdrag i femfaktorteorin och den individuella graden av resiliens. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband hos chefer inom äldreomsorgen, ett yrke som omfattar en tung arbetsbelastning inom en redan stressfylld sektor i arbetslivet. I studien undersöktes även relationen mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och den individuella graden av resiliens. En enkätstudie utfördes med deltagare som besitter chefsroller inom den kommunala äldreomsorgen (n=58, Målder=48,77, SD=9,54). Data analyserades med två multipla regressionsanalyser, och korrelationen mellan faktorerna analyserades med Pearsons korrelationskoefficient. Efter Bonferroni-korrigering var de enda signifikanta faktorerna samvetsgrannhet och neuroticism. Resultatet av studien påvisar att samvetsgrannhet har en signifikant positiv korrelation och neuroticism har en signifikant negativ korrelation med resiliens. Angående sambandet mellan tiden som chef inom äldreomsorgen och resiliens, så påvisar undersökningen att det inte fanns någon signifikant korrelation. De starkaste personlighetsdragen för att predicera en hög grad av individuell resiliens hos chefer inom den kommunala äldreomsorgen var samvetsgrannhet och neuroticism. Antalet år som chef inom äldreomsorgen och dess påverkan på resiliens överensstämde inte med tidigare studier, där antalet år som chef borde ha ökat den individuella graden av resiliens. Kunskapen om personlighet och erfarenhets samband med resiliens kan potentiellt bidra till att öka resiliens inom den kommunala äldreomsorgen. / The term resilience is defined as the ability to mentally and emotionally cope from stressful events. Research has shown that there is a correlation between some of the personality traits in the five-factor model, and the individual level of resilience. The purpose of this study was to examine this relationship in nursing management, an occupation which involves heavy workloads in an already stressful sector. This study also examined the relationship between time spent as an eldercare manager and the individual level of resilience. A survey was conducted with participants who are in managerial positions in the municipal eldercare (n=58, Mage=48,77, SD=9,54). The data were analyzed using two multiple regressionanalyses, and the correlation between the factors was analyzed with the use of Pearson’s correlation coefficient. After Bonferroni-correction the only significant factors were conscientiousness and neuroticism. The result corresponds with current research, which proposes that conscientiousness has a significant positive correlation, and neuroticism has a significant negative correlation with resilience. Regarding the relationship between time spent as an eldercare manager and resilience, the results showed that there was no significant correlation. The traits conscientiousness and neuroticism were the strongest to predict a higher level of individual resilience amongst municipal eldercare managers. Time spent as an eldercare manager and its impact on resilience did not correspond with previous studies, were time spent as an eldercare manager should raise the individual level of resilience. Knowledge of the relationship between personality, experience and resilience might contribute to increased resilience in municipal eldercare.

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet. Resultatet visar även att informell kompetens i många fall är viktigare änformell kompetens. Vi har också identifierat två olika tekniker för att, i en anställningsintervju,bedöma den arbetssökandes informella kompetens, den reflekterande och den intutiva.

Att kvinnor och män bedöms olika enbart baserat på könstillhörighet har tidigare kunnat konstateras i flertalet olika sammanhang. Föreliggande studie syftade till att undersöka hur personlighetsdragen hos en individ uppfattades beroende på om individen var kvinna eller man, samt huruvida skillnader i uppfattningen av individen gick i linje med generella könsföreställningar. I undersökningen deltog 105 socionomstudenter (M=23,3 år), vilka indelades i två grupper. Grupperna fick lyssna till olika versioner av en och samma inspelade dialog, där individen Kim framställdes med antingen kvinnlig eller manlig röst genom en röstförvrängningsmetod. Detta akustiska material hämtades från ett forskningsprojekt, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), vid Umeå universitet. Formuläret Ten Item Personality Inventory (TIPI), som mäter personlighetsdrag utifrån femfaktorteorin, användes för att mäta uppfattningen av individen Kim samt generella föreställningar om kvinnor och män. Resultaten visade att en och samma individ uppfattades olika enbart baserat på könstillhörighet, då Kim som kvinna uppfattades mer extrovert, samvetsgrann, emotionellt stabil och öppen än Kim som man. Avseende generella föreställningar om kvinnor och män, ansågs kvinnor generellt sett mer vänliga, samvetsgranna och öppna än män, medan män generellt sett ansågs mer emotionellt stabila än kvinnor. Individen Kim som kvinna och man uppfattades både i linje med generella könsföreställningar och emot. Ett område att vidare undersöka är på vilket sätt könsföreställningar inverkar på oss i bildandet av en uppfattning av en individ. / The fact that women and men are judged differently solely on the basis of their gender has previously been found in several different contexts. The present study aimed at investigating how the personality traits of an individual were perceived depending on whether the individual was a woman or a man, and whether differences in the perception of the individual were in line with gender beliefs. The survey included 105 students at the bachelor of social service (M = 23.3 years), who were divided into two groups. The groups listened to different versions of the same recorded dialogue, where the individual Kim was presented with either female or male voice through a voice morphing method. This acoustic material was gathered from a research project, Raising Awareness through Virtual Experience (RAVE), at Umeå University. The Ten Item Personality Inventory (TIPI), which measures personality traits based on five-factor theory, was used to measure the perception of the individual Kim as well as general beliefs about women and men. The results showed that the individual Kim was perceived differently solely based on gender. Kim as a woman was perceived more extrovert, conscientious, emotionally stable and open than Kim as a man. Regarding general beliefs about women and men, women were considered more agreeable, conscientious and open than men, while men were considered more emotionally stable than women. The individual Kim as a woman and man was perceived both in line with and in opposite of gender beliefs. An area to further investigate is how gender beliefs affect us when forming an opinion of an individual.

Studenter tolkar och hanterar upplevelser och problem olika. Något som kan påverka studenters tolkningar och hantering är deras personlighet. Syftet med studien är att undersöka studenter vid Örebro universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, och socialt stöd, i relation till benägenhet till olika copingstrategier. Vidare är syftet att undersöka om personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är en bidragande faktor till studenternas skilda upplevelser. Data samlades in genom enkäter som publicerades på sociala medier och fanns tillgängliga för studenterna. Totalt 226 studenter svarade på enkäten. Enkäten bestod av frågor från etablerade mätinstrument. Resultatet visar att studenterna upplever måttlig stress och mycket socialt stöd. Studenterna var mer benägna att använda copingstrategier vid låga prestationskrav samt lågt socialt stöd. Studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd och benägenhet till användning av copingstrategier påverkas delvis av de olika personlighetsdimensionerna. Slutsatsen är att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är delvis en anledning till studenters skilda upplevelser och hantering av stress. / Students interpret and handle experiences and problems differently. Something that can affect students’ interpretations and management is personality. The study’s purpose is to examine students at Örebro University interpretations of stress, both general stress and performance requirements, and social support, in relationship to coping strategies. Further, the purpose is to see if personality dimensions from five-factor theory affect students’ experiences of stress in relation with coping strategy. Data were collected through surveys that were published on social media for the students, and consists of questions from established measuring instruments. 226 students answered the questionnaire. Results showed that students experience average stress, and high social support, and tend to use coping strategies for low performance requirements and low social support. Personality dimensions from the five-factor theory partly affect the interprets of general stress, performance requirements and social support, and tendencies of using coping strategies. The conclusion is that personality dimensions from five-factor theory is partly a reason why students’ interpretations and stress management differ.

Arbetstillfredsställelse och informellt lärande är två välstuderade ämnen men otillräckligt medstudier har undersökt sambandet dem emellan. En orsak kan vara att arbetstillfredsställelse faller inom ramen för psykologi och informellt lärande faller inom ramen för pedagogik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Då tidigare studier tyder på personlighet har betydelse för både arbetstillfredsställelse och informellt lärande har vi valt att addera personlighet som modererande en variabel, för att se hur sambandet påverkas. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom webbaserade frågeformulär bestående av 66 påståenden. Frågeformulären bestod av fyra instrument, IPIP-30 (ämnad att mäta personlighetsdimensionerna), instrument för informellt lärande på arbetsplatsen (LPW), instrument för arbetstillfredsställelse och instrument för Work-Life-Balance (COPSOQ) och bakgrundsfrågor (ålder, kön, utbildning, distans under covid-19, personalansvar, år på nuvarande arbetsplats och allmänt hälsotillstånd).  Totalt deltog 225 personer i studien (M = 34år, SD = 12, räckvidd 18–69 år, 91,5% kvinnor). Resultatet vittnar om ett positivt signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet påvisar signifikans till arbetstillfredsställelse separat, men har ingen interaktionseffekt på sambandet mellan våra två huvudvariabler, vilket innebär att personlighet inte har någon modererande effekt på relationen mellan arbetstillfredsställelse och informellt lärande. Vår slutsats är att informellt lärande verkar ha en betydande roll för arbetstillfredsställelsen och att fortsatta studier på området uppmuntras. / Job satisfaction and informal learning are two well-studied subjects, but insufficient studies have examined the relationship between them both. An explanation could be that job satisfaction being within the framework of psychology and informal learning being within the framework of pedagogy. The purpose of the present study is to investigate the relationship between job satisfaction and informal learning. As previous studies indicate personality is important for both job satisfaction and informal learning, we have chosen to add personality as a moderating variable, to see how the relationship is affected. A quantitative method was used and data collection was done through web-based questionnaires consisting of 66 statements. The questionnaires consisted of four instruments, IPIP-30 (intended to measurepersonality dimensions), instruments for informal learning in the workplace (LPW),instruments for job satisfaction, instruments for Work-Life-Balance (COPSOQ) and general questions (age, gender, education, distance during covid-19, personnel responsibilities, years at current workplace and general state of health). A total of 225 people participated in the study(M = 34 years, SD = 12, range 18-69 years, 91.5% women). The results testify to a positively significant relationship between job satisfaction and informal learning. Neuroticism,extraversion, and conscientiousness demonstrate significance to job satisfaction separately, but have no interaction effect on the relationship between our two main variables, meaning that personality has no moderating effect on the relationship between job satisfaction and informal learning. Our conclusion is that informal learning seems to play a significant role in job satisfaction and that further studies in this area are encouraged.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister. / More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

Syftet med föreliggande studie var att studera sambandet mellan personlighet och hur studenter upplever sin studiesituation. Tidigare studier har visat att personlighet hade ett samband med upplevelsen av studiesituationen, bl.a. upplevda studiekrav. Framför allt visade dessa studier att personlighetsaspekterna ”Samvetsgrannhet” och ”Vänlighet” hade ett samband den upplevda studiesituationen. Deltagande i undersökningen var 155 studenter (18–48 år (M=24,44 år, SD = 4,56). En nätenkät med två delar genomfördes; första delen mätte personlighet utifrån femfaktorteorin, den andra delen mätte studenters upplevelser av studiekrav, social interaktion, skicklighet i studierna samt studiekultur. Deltagaren fick svara på sammanlagt 116 påståenden i en likertskala. Signifikanta skillnader upptäcktes gällande hur deltagarna svarade på frågor om ”Neuroticism” och ”Studiekrav” beroende på kön och vilken utbildning deltagaren studerade. Studiens resultat visade signifikanta samband mellan personlighetsdragen “Neuroticism” och upplevda studiekrav samt “Samvetsgrannhet” och ”Skicklighet i studierna”. Sammanfattningsvis bekräftades två av studiens tre antaganden. / This study aim was to investigate the relationship between personality and how students perceive their study situation. Previous studies have shown that personality has a relation on students’ perceived study situations, for example, perceived study requirements. These studies especially showed that the personality traits “Agreeableness” and “Consciousness” had a relation on students’ perceived study situation. 155 Students participated (18-48 years (M= 24,44, SD = 4,56). A two-section online survey was conducted; the first part measured personality based on the big five theory, the second part measured students’ perception of their study situation of study requirements, proficiency in the studies, social interaction, and study culture. The participant had to respond to a total of 116 statements on a likert scale. Significant differences were discovered regarding how students responded to questions about “Neuroticism” and “Study requirements” depending on gender and education. The results of the study showed significant relationships between “Neuroticism” and students’ perception of their “Study requirements” and between “Conscientiousness” and students’ perception of their “Proficiency in the studies”. In conclusion, two out of three assumptions were confirmed.

Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.

Syftet med denna studie var att undersöka de individuella skillnaderna i hur personlighet påverkar identitetsutvecklingen. ”Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O)” förkortas till HEXACO och används för att definiera personlighet. ”Dimensions of Identity Development Scale” förkortas till DIDS och används för att definiera identitetsutveckling. Studien har samlat data genom fysiska enkäter från 261 svenska högskolestudenter i åldrarna 19-45. Enkäten bestod av färdigställda empiriska instrument för personlighet och identitetsutveckling. Personlighetsdomänerna som testades var ärlighet-ödmjukhet, extraversion, känslosamhet, målmedvetenhet, välvillighet och öppenhet. Identitetsfacetterna som testades var åtagande, identifiering med ställningstagande, utforskande på bredden, utforskande på djupet och grubblande utforskande. Studiens frågeställningar var hur HEXACO påverkar DIDS och hur denna studies resultat kommer att skilja sig från den tidigare forskningens resultat. Resultatet visade exempelvis att hög grad av ärlighet-ödmjukhet påverkar utforskandet negativt, vilket indikerar att personer som tenderar att undvika att manipulera andra och är ointresserade av lyx i mindre grad är utforskande i sin identitetsutveckling. I jämförelsen med den tidigare forskningen har denna studies resultat funnit alternativa personlighets påverkan på identitetsutvecklingen som tidigare forskning inte uppvisar. Exempelvis att hög grad av målmedvetenhet påverkar grubblande utforskande negativt, vilket indikerar att målmedvetna personer har en bra grund för en reflekterade självuppmärksamhet i sitt utforskande av identitetsutveckling. / The purpose of this study was to analyze how individual differences in personality affects identity development. Honesty-humility (H), Emotionality (E), Extraversion (X), Agreeableness versus Anger (A), Conscientiousness (C) och Openess to Experience (O) is short for HEXACO, and it is used to define personality. Dimension of Identity Development Scale is short for DIDS, and it is used to define identity development. This study has gathered data by collecting questionnaires from 261 Swedish college students in the ages of 19-45. The questionnaire that was used consisted of established definitions for personality and identity development. The personality domains that were analyzed were Honesty-humility, Emotionality, Extraversion, Agreeableness versus Anger, Conscientiousness, and Openess to Experience. The identity facets that was analyzed were Commitment making, Exploration in breadth, Ruminative exploration, Identification with commitment, and Exploration in depth. The questions posed by this study were how HEXACO will affect DIDS, and how the results will compare to previous research. The results showed, for example, that high a degree of Honesty-humility affects exploration negatively. This indicates that people who tend to avoid manipulating others and is not interested in luxuries is less explorative in his or her identity development. In comparing with results with previous research, this study has found new ways in which personality can affect identity development. One example is that a high degree of Conscientiousness affects Ruminative exploration negatively, which indicates that Conscientious people have a good basis for a reflective self to emerge in his or her identity development exploration.