The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

This thesis concerns the topological features of plane geometric shapes and financial transaction data. Topological properties of the data such as homology groups and their stable ranks are analysed. It is investigated how to mathematically describe differences between data sets and it is found that stable ranks can be used to capture these differences. Sub sampling is introduced as a way to apply stochastic methods to geometric structures. It is found that the average stable rank can be used to differentiate data sets. Furthermore, the sensitivity of average stable ranks to random noise is explored and it is studied how a single point changes the average stable ranks of geometric shapes and financial transaction data. A method to incorporate categorical data within the analysis is introduced. The theory is applied to financial transaction data with the objective to understand if there are topological differences between fraudulent and legit transactions which can be used to classify them. / I denna uppsats analyseras finansiell transaktionsdata samt plana geometriska objekt med hjälp av verktyg inom Topologisk Dataanalys. Topologiska egenskaper såsom homologi samt stabil rang analyseras och det undersöks hur en matematiskt kan beskriva skillnaden mellan geometriska objekt. Det visar sig att simplistiska komplex och dess motsvarande stabila rang kan användas för att beskriva dessa skillnader. Det undersöks även hur stokastiska metoder kan appliceras på geometrisk data och begreppet genomsnittlig stabil rang introduceras. Känsligheten för brus hos den genomsnittliga stabila rangen undersöks för plana objekt och det undersöks hur den genomsnittliga stabila rangen av en datamängd ändras om en datapunkt läggs till. En metod för att beskriva avstånd på kategorisk data introduceras eftersom analysen av stabil rang kräver ett definierat avstånd mellan datapunkter. Det undersöks huruvida det finns topologiska skillnader mellan bedrägliga och icke-bedrägliga transaktioner, samt om det finns skillnader mellan olika typer av bedrägliga transaktioner.

This thesis examines if private capital can progress social sustainability through financial instrumentsby unveiling how philanthropy can serve to mobilise private capital investments, alongside social impactbonds, using various finance framework approaches. Presently, the dialogues within sustainable financehave focused primarily on the environmental rather than the social aspects despite social sustainabilitybeing identified as a key component to achieve sustainable development. Therefore, an investigation onwhat can be done to mobilise more capital into social sustainability investments was performed. By conducting a literature pre-study and a survey, this study was able to identify that investors wouldlike for there to be a philanthropic mechanism in place within financial frameworks. However, they donot see themselves as playing a part in contributing philanthropically themselves, rather, it seems asthough investors would prefer for philanthropy to be a separate role. Despite this, when presented withframeworks according to their preferences, investors were hesitant to invest, indicating that it is thebarriers that investors face to make social sustainability investments that must be alleviated in order tomake a fair assessment of the potential for philanthropy alongside social impact bonds to mobilise moreprivate capital into social sustainability investments. / Denna avhandling undersöker ifall privat kapital kan främja social hållbarhet via finansiella instrument.Detta görs genom att utreda hur filantropi genom olika finansieringsramverk kan fungera som ettverktyg för att mobilisera privata kapitalinvesteringar tillsammans med resultatbaseradefinansieringsavtal. För närvarande har fokuset inom hållbar finans främst varit på de miljömässigasnarare än de sociala aspekterna. Detta trots att social hållbarhet har identifierats som ennyckelkomponent för att uppnå hållbar utveckling. Med detta som bakgrund, gjordes en undersökningav vad som kan göras för att frigöra mer kapital till investeringar i social hållbarhet. Genom en litteraturförstudie och enkätundersökning kunde denna avhandling identifiera följande:Investerare vill att det ska finnas en filantropisk mekanism i finansiella ramverk. Däremot serinvesterarna sig inte att de har en roll i att själva bidra filantropiskt, utan de föredrar att filantropi är enseparat roll. Trots detta var investerarna tveksamma till att investera när de presenterades med ramverkenligt deras preferenser, vilket tyder på att det finns andra hinder. Identifierade hinder är: Otydlighetergällande hållbarhetsaspekter i investeringarna, brist på investeringsmöjligheter och svårighetergällande mätning av social påverkan. Dessa hinder måste minskas för att kunna göra en rättvisbedömning av filantropins potential tillsammans med resultatbaserade finansieringsavtal för attmobilisera mer privat kapital till investeringar i social hållbarhet.

Diminishing green bond premia have been associated with the risk of greenwashing. In response, third-party verification (TPV) has emerged as a market-driven solution to mitigate risks from asymmetric information and safeguard the credibility of green bonds. This thesis examines the complexities of TPV mechanisms within the green bond market, employing a novel approach by comparing two leading verification institutions: the Climate Bonds Initiative (CBI) and the International Capital Market Association (ICMA). The goal is to ascertain the effectiveness of TPV and examine their impact on bond yields. Additionally, this study examines the role of these verification systems in reducing information asymmetry and mitigating the threat of greenwashing. Utilising propensity score matching, our analysis reveals a TPV premium ranging from approximately -15 to -19 basis points (bps) for green bonds verified by the CBI, while the ICMA does not reliably demonstrate a TPV premium. Furthermore, our investigation extends to the differential impact of TPV on government and corporate green bonds. We find a clearer TPV premium for corporate green bonds verified by the CBI, estimated at -21 to -23 bps, compared to government green bonds, which yielded insignificant findings. Complementing our quantitative findings, a key informant interview provides nuanced insights. We also uncover potential biases inherent in dataset preferences favouring specific verification institutions. Our research highlights the efficacy of verification through the CBI, as the advantages significantly outweigh the associated costs, making it a sensible choice for issuers. Moreover, we advocate for the adoption of uniform reporting standards to streamline administrative processes and enhance transparency, particularly for corporate green bond issuers. / Minskande premievärden på gröna obligationer har kopplats till risken för greenwashing. Som svar på detta har tredjepartsverifiering (TPV) framträtt som en marknadsdriven lösning för att minska riskerna från asymmetrisk information och säkerställa trovärdigheten hos gröna obligationer. Denna avhandling undersöker komplexiteten i TPV-mekanismer inom marknaden för gröna obligationer, genom att jämföra två ledande verifieringsinstitutioner: Climate Bonds Initiative (CBI) och International Capital Market Association (ICMA). Målet är att fastställa effektiviteten av TPV och undersöka deras inverkan på obligationsräntor. Fortsättningsvis, granskar denna studie rollen av dessa verifieringssystem i att minska informationsasymmetri och motverka hotet om greenwashing. Genom att använda propensity score matching avslöjar vår analys en TPV-premie på cirka -15 till -19 baspunkter (bp) för gröna obligationer verifierade av CBI, medan ICMA inte på ett tillförlitligt sätt visar en TPV-premie. Vidare undersöker vi den differentierade effekten av TPV på gröna stats- och företagsobligationer. Vi finner en tydligare TPV-premie för företagsobligationer verifierade av CBI, uppskattad till -21 till -23 bp, jämfört med statsobligationer, som inte gav signifikanta resultat. För att komplettera våra kvantitativa resultat, ger en intervju med en nyckelinformant nyanserade insikter. Vi upptäcker även potentiell partiskhet inneboende i datasettet som gynnar specifika verifieringsinstitutioner. Vår forskning belyser effektiviteten av verifiering genom CBI, eftersom fördelarna överväger de associerade kostnaderna, vilket gör det till ett vettigt val för emittenter. Dessutom förespråkar vi antagandet av enhetliga rapporteringsstandarder för att förenkla administrativa processer och förbättra transparensen, särskilt för emittenter av gröna företagsobligationer.

Model-Based Testing has shown tangible benefits in previous research exploring widespread domains. Clearing systems in financial markets however are large software systems in which these approaches rarely have been explored. This paper in particular explores the Model-Based Testing approach using Modbat, a specialized tool based on extended finite-state machines, as a complementary testing approach on software clearing systems at Nasdaq. In particular, the approach is applied to functionalities of the system to test both its ability to find bugs undiscovered by traditional methods, as well as to measure its effectiveness and efficiency in creating reliable coverage in short amounts of time. In this study, we show that the model-based Modbat approach can achieve high code coverage with relatively little effort. 77 % of the production coverage was achieved with very few Modbat test runs. Additionally, only ∼ 9-14 % of the same lines of code, and a fraction of the time were required to achieve these results. From this, we conclude that Model-Based Testing approaches such as Modbat allow for significantly more efficient testing in terms of coverage over time compared to manual approaches. / Modellbaserad testning har visat på konkreta fördelar i tidigare forskning som utforskat omfattande områden. Clearingsystem inom finansmarknader är dock stora programvarusystem där dessa metoder sällan har utforskats. Denna arbete utforskar specifikt modellbaserad testning med användning av Modbat, ett specialiserat verktyg baserat på utökade ändliga automater, som ett kompletterande testningsmetodik för programvarurensningssystem på Nasdaq. Särskilt tillämpas metoden på specifika funktioner i systemet för att testa både dess förmåga att hitta buggar som inte upptäckts av traditionella metoder och att mäta dess effektivitet att skapa pålitlig täckning av kod på kort tid. I denna studie visar jag att den modellbaserade Modbat-metoden kan uppnå hög kodtäckning med relativt lite ansträngning. 77 % av produktionskoden täcktes med mycket få Modbat-testkörningar. Dessutom krävdes endast cirka 9-14 % av samma LOC, och en bråkdel av tiden för att uppnå dessa resultat.

Predicting the behavior of financial markets is largely an unsolved problem. The problem hasbeen approached with many different methods ranging from binary logic, statisticalcalculations and genetic algorithms. In this thesis, the problem is approached with a machinelearning method, namely the Long Short-Term Memory (LSTM) variant of Recurrent NeuralNetworks (RNNs). Recurrent neural networks are artificial neural networks (ANNs)—amachine learning algorithm mimicking the neural processing of the mammalian nervoussystem—specifically designed for time series sequences. The thesis investigates the capabilityof the LSTM in modeling financial market behavior as well as compare it to the traditionalRNN, evaluating their performances using various measures. / Prediktion av den finansiella marknadens beteende är i stort ett olöst problem. Problemet hartagits an på flera sätt med olika metoder så som binär logik, statistiska uträkningar ochgenetiska algoritmer. I den här uppsatsen kommer problemet undersökas medmaskininlärning, mer specifikt Long Short-Term Memory (LSTM), en variant av rekurrentaneurala nätverk (RNN). Rekurrenta neurala nätverk är en typ av artificiellt neuralt nätverk(ANN), en maskininlärningsalgoritm som ska efterlikna de neurala processerna hos däggdjursnervsystem, specifikt utformat för tidsserier. I uppsatsen undersöks kapaciteten hos ett LSTMatt modellera finansmarknadens beteenden och jämförs den mot ett traditionellt RNN, merspecifikt mäts deras effektivitet på olika vis.

Environmental changes and social instability are two great challenges of today’s society. The development of the sustainable bond market is a response to these. The demand is strong but there is no clear definition of the instruments and there is no standardised way of measuring the effect of them. The purpose of this thesis is thus to study the impact of sustainable bonds, and ways to communicate it to stakeholders. The research consists of nine interviews and the results are analysed in alignment with theoretical frameworks and models evaluated in a literature review. The key findings focus on suggestions for measures and creating a common language for reporting. The main recommendation for the commissioner is to undertake the following three steps: 1) Collect and aggregate all raw data from issuers into their systems. 2) Create harmonised values of the data. 3) Include soft and general values in the calculations. / Klimatförändringar och social osäkerhet är två stora utmaningar i dagens samhälle. Utvecklingen av hållbara obligationer är en följd av dessa. Efterfrågan är stark men det finns ingen tydlig definition av instrumenten och det finns inget standardiserat sätt att mäta effekten av dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka påverkan av hållbara obligationer samt sätt att kommunicera dem till intressenter. Forskningen består av nio intervjuer och resultaten är analyserade i linje med de teoretiska ramverk samt modeller som utvärderas i litteraturstudien. Nyckelresultaten fokuserar på förslag till mätetal samt skapandet av ett gemensamt språk för rapportering. Huvudrekommendationen till uppdragsgivaren är att ta sig an följande tre steg: 1) Samla och aggregera rådata från emittenter i system. 2) Harmonisera data så att den är jämförbar. 3) Inkludera mjuka och generella värden i beräkningar.

With non-cash transactions on the rise and the debate about the future cashless society is raging, cash is still being used around the world with varying degrees. This thesis studies the behavioral determinants of consumers with regard to cash usage. The current research have found several determinants of consumer behavior and this study aims at combining the existing knowledge into one model that might explain peoples’ payment medium behaviors. The method chosen in this thesis was to do a factor analysis in order to validate the hypothesized model. The obtained data-set was analyzed by using IBM SPSS Statistics, version 24.0.0.0. To start with the data was deemed to be suitable after checking the adequacy of our data set through a KMO and Bartlett’s test and further by looking at the MSA table where the variables score quite high indicating that the data is suitable. Secondly the results from the factor analysis indicated that there are eight components extracted with some components being uncorrelated but the majority of extracted components from the output being correlated. Finally we found that our theoretical model holds but we recommend further research to be conducted on how locations determine cash usage. Moreover, we noted that some components into the socio-demographic groups are uncorrelated and thus we would like to recommend further research into the statistical validity of the model. / Trots stadigt ökande andelen ickekontanta transaktioner kombinerat med den pågående debatten om det kontantlösa samhället så används fortfarande kontanter (i varieande utsträckning) runt om världen. Denna uppsats studerar beteendedeterminanter med hänsyn konsumenters val av olika betalningsmedel. Tidigare studier har hittat bevis för flera olika determinanter som påverkar konsumenters beteenden och denna uppsats syftar till att kombinera existerande determinanter till en modell som kan förklara konsumenters beteendemönster kring valet av olika betalningsmedier. Faktoranalys har varit den valda metoden för denna studie för att kunna validera den hypotiserad bettendemodellen. Det erhållna datasetet analyserades med hjälp av mjukvaran SPSS IBM SPSS Statistics, version 24.0.0.0. Till att börja med så ansågs datan vara passande efter lämplighetstest av det tillgängliggjorda datasetet och därefter kontrollera resultaten från KMO- och Barlettstesterna samt att undersöka resultaten från MSA-tabellen där flera variabler innehar höga värden vilket indikerade att datan var lämplig för vidare analys. Resultaten från faktoranalysen indikerar att vi erhöll totalt åtta komponenter där ett fåtal korrelerade men majoriteten av komponenterna var inte korrelerade. Till att börja med så fann vi att datan var lämplig för vidare analys. Därefter fick vi åtta extraherade komponenter vilka teoretiskt kunde härledas till vår modells hypotiserade determinanter. Till slut fann vi att vår teoretiska modell håller men vill rekommendera vidare forskning på hur specifika platser determinerar kontantanvändning. Dessutom så noterade vi att vissa komponeter inte korrelerar hos vissa sociodemografiska grupper och vi vill därför rekommendera vidare forskning för att bättre validera modellen statistiskt.

The general objective has been to empirically analyze how Hotelling’s rule has predicted the crude oil price development over the last 100 years and if the rule can work as a framework to predict future resource prices. Hotelling’s rule has been perceived as both outdated and relevant, during the last decades. A general conclusion from previous research is that resource price-developments are more complex than Hotelling assumed. The analysis has been conducted through tests of variables like interest rates, time spans and extraction costs. The assumption of exponentially increasing resource prices has also been tested. The results obtained show no general support for the Hotelling-rule’s ability to predict future prices. Our results suggest that Hotelling’s rule predicts price paths best when a short time-span is considered. The lack of predictability is due to high volatility in resource prices, something Hotelling’s rule does not account for. / Det övergripande syftet med denna studie har varit att empiriskt analysera hur väl Hotellings-regel har förutspått utvecklingen av oljepriset under de senaste hundra åren och om regeln fungerar som ett bra ramverk för att kunna förutspå framtida resurspriser. Hotellings-regel har uppfattats som både föråldrad samt relevant under de senaste årtiondena. En generell slutsats från tidigare forskning är dock att utvecklingen av icke-förnybara resursers priser är mer komplex än vad Hotelling antog. Analysen har utförts genom tester av olika variabler som räntor, tidsperioder och utvinningskostnader. Antagandet om exponentiellt ökande resurspriser har också testats. De erhållna resultaten ger inget generellt stöd för Hotelling regeln som ett bra ramverk till att förutspå framtida resurspriser. Resultaten tyder dock på att Hotellings-regel förutspår framtida priser bäst när en kortare tidsperiod antas. Modellens avsaknad av förutsägbarhet är sannolikt på grund av volatilitet i resurspriser, något som Hotellings-regel inte tar fullt hänsyn till.

Modern society is faced with the complex and intractable challenge of global warming, along with other environmental issues that could potentially alter our way of life if not managed properly. Is it possible that financial markets and equity investors could have a huge part to play in the transformation towards a greener and more sustainable world? Previous studies about investment strategies regarding sustainability have for the most part been centered around possibly less objective ESG-scores or around carbon and GHG-emissions only, with little or no consideration for water usage and waste management. This thesis aims to amend to the previous work on carbon reducing strategies and ESG-investing with the addition of water usage and waste management, especically using raw data of these measures instead of ESG-ratings. Index replicating portfolios have become more and more popular as it proves harder and harder to beat the index, offering good returns along with cheap and uncomplicated portfolio construction and management. In a trending market, the fear of missing out and the demand for market return can make an index replicating strategy a way for investors to have market exposure but still remain diversied and without confusion about which horses to bet on. This thesis studies the relationship between tracking-error and the increase of sustainability in a portfolio through reduction of the intensity of carbon emissions, water usages and poor waste management. To be able to make a fair comparison, these measures are normalized by dividing each measure by the reported annual revenue. These three obtained intensities are then implemented individually, as well as all together into index replicating portfolios in order to study the effect from decreasing them. First and foremost we study the effect on the tracking-error, but also the effects on returns and volatility. We also study the effect on liquidity and turnover in the portfolios to show that it is possible to implement extensive sustainability increasing methods into an index replication equity portfolio. We follow the UCITS-directory to avoid overweightin specic companies and only allow the portfolios to overweight a sector with maximum 2%, in order to avoid an unwanted exposure to sectors with naturally lower intensities. The portfolios are obtained by using a multi-factor risk model to predict the expected statistical behaviour in relation to the chosen factors. Followed by applying Markowitz Modern Portfolio Theory through a convex optimization problem with the objective function to minimize tracking-error. All displayed portfolios had stable and convex optimization and were compliant with the UCITS-directory. We limited our study to only North American stocks and chose the index "MCSI NA" to replicate. Only stocks that were a part of the index were allowed to invest in and we did not allow negative weights for any stocks. The portfolios were constructed and backtested for the period 2014-12-01 until 2019-03-01 with rebalancing quarterly at the same points in time that the index is rebalanced by MCSI. We found that it was possible to implement extensive sustainability considerations into the portfolios and still keep a high correlation with the index whilst keeping low tracking-errors. We believe that most index replicating investors should be able to implement reductions of above mentioned intensities of about 40-60% without compromising tracking-errors,returns and volatility too much. We found evidence that during this time and in this market our low-intensities portfolios would have overperformed the index. We also found that returns increased and volatility decreased as we increased the reduction of each individual measure and all three collectively. Reducing carbon intensity seemed to drive positive returns and lower volatility the most, but we also observed apositive effect from reduction of all intensities. Our belief before conducting this study was that sustainability should have a negative effect on returns due to the limitation of the feasible area of investing. This motivated us to build portfolios with intent to makeup for these lesser returns and hopefully "beat the index". This failed in almost all cases and the only way we were able to beat the index were through implementing sustainability in our portfolios.