När en företagsobligation och en statsobligation har samma löptid och har en skillnad i avkastning, så kallas denna skillnad för kreditspread. Ett känt koncept inom finansvärlden är att risk har en stark koppling till avkastning. När emittenten av obligationen inte kan återbetala överenskommen utdelning eller principiellt lånebelopp så klassas detta som en betalningsinställelse. Eftersom det generellt sett är större risk för en betalningsinställelse för ett företag än för en stat, så vill investerare bli kompenserade för den extra risken de tar sig an. Den totala risken som utgör skillnaden i avkastning kan i sin tur delas upp i flera olika riskkomponenter. Syftet med vår uppsats är att undersöka ifall likviditetsrisk, ränterisk och kreditrisk har en effekt på kreditspread för företagsobligationer på den svenska marknaden. Med detta som bakgrund så har vi samlat in historiska data på förfallna obligationer under de senaste 10 åren via databaserna Thomson Reuter Datastream och Eikon. Vi har sedan laddat ned obligationsspecifika egenskaper i form av finansiella nyckeltal för samtliga obligationer. Dessa nyckeltal har valts för att till bästa förmåga representera och mäta respektive risk. Exempelvis så har vi använt oss av nyckeltalet “bid-ask-spread” för att mäta likviditetsrisk hos en obligation. För att undersöka sambandet mellan våra valda risker och kreditspread så genomförde vi ett hypotestest. Vi skapade en nollhypotes och en alternativhypotes som vi sedan testade med hjälp av en multipel regression. Nollhypotes (H0): Studiens utvalda variabler har inte en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Alternativhypotes (Ha): Studiens utvalda variabler har en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Slutsatsen var att vi kunde statistiskt påvisa ett positivt samband mellan riskernas storlek och storleken på obligationens kreditspread. Detta gjordes både för riskerna var för sig och för modellen när den blev testad i sin helhet. Den bakomliggande teorin bakom variablerna kunde därför antas vara korrekt även vid applicering på svenska marknaden för det senaste decenniet. Vi har som ambition att denna studie skall kunna agera som ett verktyg för fundamental analys för framtida investerare samt vidare studier inom området obligationer på svenska marknaden

Bakgrund: Det finns ett starkt intresse kring klimat- och hållbarhetsrelaterade frågor idag vilket speglar sig i allmän opinion och i politiska debatter. Den rationella investeraren antas placera sina pengar med hänsyn tagen till beslutskriterier som risk och avkastning. Men frågan är om etiska och hållbara ställningstaganden kommer till uttryck i människors val av placeringar? Syfte: Syftet med denna uppsats är att testa ifall individer tenderar att välja socialt hållbara investeringar i större utsträckning då de reflekterar över sina attityder och värderingar kring etik och hållbarhet i samband med ett placeringsval. Teori: Studien grundar sig i en deduktiv ansats, där vi utifrån rådande teorier inom ekonomi och beteendevetenskap skapat ett antagande om människan. Antagandet är att människan investerar utifrån beslutskriterierna risk och avkastning, men att denne även har etiska värderingar och attityder som tenderar att falla bort vid placeringsvalet p.g.a. bristande rationalitet och kognitiv bias. Det uppstår därmed en dissonans mellan människans beteende och dess attityder och värderingar. Denna dissonansen ska reduceras genom en system 2 nudge som låter investeraren reflektera över sina värderingar och attityder rörande hållbarhet och etik innan placeringsvalet. Detta för att se om det kan leda till en högre andel placeringar i socialt hållbara investeringar. Empirisk metod: Den empiriska metoden bestod av ett enkätexperiment där två grupper av respondenter fick göra ett hypotetiskt placeringsval, men där experimentgruppens enkät innehöll en system 2 nudge innan valet. Resultat: Vår nudge fick ingen signifikant påverkan på respondenternas placeringsval. Detta kan delvis förklaras av ett felaktig antagande om människan som redan placerade mer hållbart än förväntat samt bristande effektivitet av vår system 2 nudge i kontexten av denna studie. / Background: Climate- and sustainable related questions are strong topics in today’s society and are highly debated by decision-makers. The rational investor is supposed make investments based on risk and return. But the question is if the concerns about sustainability and ethics really influence the decision of the investor? Purpose: The purpose of this study is to test if individuals tend to invest more in SRI (Socially responsible investments) if they have a moment of reflection regarding ethics and sustainability before an investment decision. Theory: We apply a deductive approach, by creating an assumption of how humans function according to economics and behavioral science. Due to theory, humans can be seen as rational investors who solely make investment decision based on risk and return. But they can also have strong attitudes and values regarding social responsibility, which because of bounded rationality and cognitive bias tend not to be included as criteria in investment decisions. This creates a dissonance between the person's values and attitudes and their investment decisions. To make people invest more in consonance with their values and attitudes we construct a system 2 nudge that let them reflect about their view of ethics and sustainability before an investment decision. This can lead to increased investments in SRI. Empirical method: The empirical method consisted of a survey experiment in which the participants were asked to make a hypothetical investment decision. The treatment survey contained a system 2 nudge before the investment decision, while the control survey remained neutral. Results: The nudge, or the reflection of attitudes and values by the investor, had no significant effect on their investment decision. This can partly be explained by a wrong assumption of the rational investor who already invested according to their values and attitudes, and by a lack of effectiveness of our system 2 nudge in the context of this study.

This thesis presents an attempt to find evidence of the ostrich effect and the disposition effect, as well as individual differences in self-assessed financial knowledge and its effect on these biases. The ostrich effect refers to the tendency to deliberately avoid information that might be negative, by "sticking your head in the sand". The disposition effect refers to people who hold on to losing assets too long while selling winning ones too early. The two effects were examined through a natural experiment which emerged from the stock market crash that occurred February 5th, 2018. The data was collected during an internship at Länsförsäkringar AB and originates from the usage of Länsförsäkringar's application Sparnavigatorn, where customers can manage their savings. The customers login activity and number of placed sales orders were observed. The data material is unique, and the study enabled a unique presentation of real life behaviour within a financial context and an analysis of whether individual differences affect behaviour. To our knowledge, neither the ostrich effect nor the disposition effect have earlier been examined through a large scale natural experiment. The results show no significant indication of the ostrich effect, but rather a relatively constant login activity not affected by the stock market crash. Furthermore, they show a contradictory reaction to what the disposition effect suggests, meaning the respondents place more sales orders during the stock market fall than at the time before and after. The results imply that further research needs to be done to either reject or confirm the existence of the ostrich effect and the disposition effect.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.

Sedan den globala finanskrisen 2008 har flera stora regelverk införts för att säkerställa att banker hanterar risker på sunt sätt. Bland dessa regelverk är Basel II som infört kapitalkrav för kreditrisk som baseras på Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang. Basel II Advanced Internal-Based Approach ger banker möjligheten att skatta dessa riskmått för enskilda portföljer och göra interna kreditriskvärderingar. I överensstämmelse med Advanced Internal-Based-rating undersöker denna uppsats användningen av en Error Correction Model för modellering av Sannolikhet för Fallissemang. En modell som visat sin styrka inom stresstestning. Vidare implementeras en funktion för Förlust Givet Fallissemang som binder samman Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang med systematisk risk. Error Correction Modellen modellerar Sannolikhet för Fallissemang av en SME-portfölj från en av de "fyra stora" bankerna i Sverige. Modellen utvärderas och stresstestas med Europeiska Bankmyndighetens  stresstestscenario 2016  och analyseras, med lovande resultat. / Since the global financial crisis of 2008, several big regulations have been implemented to assure that banks follow sound risk management. Among these are the Basel II Accords that implement capital requirements for credit risk. The core measures of credit risk evaluation are the Probability of Default and Loss Given Default. The Basel II Advanced Internal-Based-Rating Approach allows banks to model these measures for individual portfolios and make their own evaluations. This thesis, in compliance with the Advanced Internal-Based-rating approach, evaluates the use of an Error Correction Model when modeling the Probability of Default. A model proven to be strong in stress testing. Furthermore, a Loss Given Default function is implemented that ties Probability of Default and Loss Given Default to systematic risk. The Error Correction Model is implemented on an SME portfolio from one of the "big four" banks in Sweden. The model is evaluated and stress tested with the European Banking Authority's 2016 stress test scenario and analyzed, with promising results.

In response to financial crises and opaque practices, governmental entities and financial regulatory bodies have implemented several pieces of legislature and directives meant to protect investors and increase transparency. Such regulations often impose strict liquidity requirements and robust estimations of the risk borne by a financial firm at any given time. Value at Risk (VaR) measures how much an investment can stand to lose with a certain probability over a specified period of time and is ubiquitous in its use by institutional investors and banks alike. In practice, VaR estimations are often computed from simulations of historical data or parameterized distributions.  Inspired by the recent success of Arimond et al. (2020) in using a neural network for VaR estimation, we apply a combination of recurrent neural networks and a mixture density output layer for generating mixture density distributions of future portfolio returns from which VaR estimations are made. As in Arimond et al., we suppose the existence of two regimes stylized as bull and bear markets and employ Monte Carlo simulation to generate predictions of future returns. Rather than use a swappable architecture for the parameters in the mixture density distribution, we here let all parameters be generated endogenously in the neural network. The model's success is then validated through Christoffersen tests and by comparing it to the benchmark VaR estimation models, i.e., the mean-variance approach and historical simulation.  We conclude that recurrent mixture density networks show limited promise for the task of predicting effective VaR estimates if used as is, due to the model consistently overestimating the true portfolio loss. However, for practical use, encouraging results were achieved when manually shifting the predictions based on an average of the overestimation observed in the validation set. Several theories are presented as to why overestimation occurs, while no definitive conclusion could be drawn. As neural networks serve as black box models, their use for conforming to regulatory requirements is thus deemed questionable, likewise the assumption that financial data carries an inherent pattern with potential to be accurately approximated. Still, reactivity in the VaR estimations by the neural network is significantly more pronounced than in the benchmark models, motivating continued experimentation with machine learning methods for risk management purposes. Future research is encouraged to identify the source of overestimation and explore different machine learning techniques to attain more accurate VaR predictions. / I respons till finanskriser och svårfattlig verksamhetsutövning har överstatliga organ och finansmyndigheter implementerat lagstiftning och utfärdat direktiv i syfte att skydda investerare och öka transparens. Sådana regleringar förelägger ofta strikta likviditetskrav och krav på redogörelse av den finansiella risk som en marknadsaktör har vid en given tidpunkt. Value at Risk (VaR) mäter hur mycket en investering kan förlora med en viss sannolikhet över en på förhand bestämd tidsperiod och är allestädes närvarande i dess användning av institutionella investerare såväl som banker. I praktiken beräknas estimeringar av VaR framför allt via simulering av historisk data eller en parametrisering av densamma. Inspirerade av Arimond et als (2020) framgång i användning av neurala nätverk för VaR estimering applicerar vi en kombination av "recurrent" neurala nätverk och ett "mixture density output"-lager i syfte att generera mixture density-fördelningar för framtida portföljavkastning. Likt Arimond et al. förutsätter vi existensen av två regimer stiliserade som "bull" och "bear" marknader och applicerar Monte Carlo simulering för att generera prediktioner av framtida avkastning. Snarare än att använda en utbytbar arkitektur för parametrarna i mixture density-fördelningen låter vi samtliga parametrar genereras endogent i det neurala nätverket. Modellens framgång valideras via Christoffersens tester samt jämförelse med de prevalenta metoderna för att estimera VaR, det vill säga mean-variance-metoden och historisk simulering. Vår slutsats är att recurrent mixture density-nätverk enskilt uppvisar begränsad tillämpbarhet för uppgiften av att uppskatta effektiva VaR estimeringar, eftersom modellen konsekvent överestimerar den sanna portföljförlusten. För praktisk användning visade modellen däremot uppmuntrande resultat när dess prediktioner manuellt växlades ner baserat på ett genomsnitt av överestimeringen observerad i valideringsdatat. Flera teorier presenteras kring varför överestimeringen sker men ingen definitiv slutsats kunde dras. Eftersom neurala nätverksmodeller agerar som svarta lådor är deras potential till att bemöta regulatoriska krav tveksam, likväl antagandet att finansiell data har ett inneboende mönster kapabelt till att approximeras. Med detta sagt uppvisar neurala nätverkets VaR estimeringar betydligt mer reaktivitet än i de prevalenta modellerna, varför fortsatt experimentation med maskininlärningsmetoder för riskhantering ändå kan vara motiverat. Framtida forskning uppmuntras för att identifera källan till överestimeringen, samt utforskningen av andra maskininlärningsmetoder för att erhålla mer precisa VaR prediktioner.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects.  The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic.  The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.

In this thesis will the question of how to construct implied volatility surfaces in a robust and arbitrage free way be investigated. To be able to know if the solutions are arbitrage free was an initial investigation about arbitrage in volatility surfaces made. From this investigation where two comprehensive theorems found. These theorems came from Roper in \cite{Roper2010}. Based on these where then two applicable arbitrage tests created. These tests came to be very important tools in the remaining thesis.The most reasonable classes of models for modeling the implied volatility surface where then investigated. It was concluded that the classes that seemed to have the best potential where the stochastic volatility models and the parametric representation models. The choice between these two classes where concluded to be based on a trade-off between simplicity and quality of the result. If it where possible to make the parametric representation models improve its result the best applicable choice would be that class. For the remaining thesis was it therefore decided to investigate this class. The parametric representation model that was chosen to be investigated where the SVI parametrization family since it seemed to have the most potential outside of its already strong foundation.The SVI parametrization family is diveded into 3 parametrizations, the raw SVI parametrization, the SSVI parametrization and the eSSVI parametrization. It was concluded that the raw SVI parametrization even though it gives very good market fits, was not robust enough to be chosen. This ment that the raw SVI parametrization would in most cases generate arbitrage in its surfaces. The SSVI model was concluded to be a very strong model compared to the raw SVI, since it was able to generate completely arbitrage free solutions with good enough results. The eSSVI is an extended parametrization of the SSVI with purpose to improve its short maturity results. It was concluded to give small improvements but with the trade of making the optimization procedure harder. It was therefore concluded that the SSVI parametrization might be the better application.To try to improve the results of the SSVI parametrization was a complementary procedure developed which got named the calibrated SSVI method. This method compared to the eSSVI parametrization would not change the parametrization but instead focusing on calibrating the initial fit that the SSVI generated. This method would heavily improve the initial fit of the SSVI surface but was less robust since it generated harder cases for the interpolation and extrapolation. / I det här examensarbetet undersöks frågan om hur man bör modellera implied volatilitetsytor på ett robust och arbitragefritt sätt. För att kunna veta om lösningarna är arbigtragefria börjades arbetet med en undersökning inom arbitrageområdet. De mest heltäckande resultatet som hittades var två theorem av Roper i \cite{Roper2010}. Baserat på dessa theorem kunde två applicerbara arbitragetester skapas som sedan kom att bli en av hörnstenarna i detta arbete. Genom att undersöka de modellklasser som verkade vara de bästa inom området valdes den parametriseringsbeskrivande modellklassen.  I denna klass valdes sedan SVI parametriseringsfamiljen för vidare undersökning eftersom det verkade vara den familj av modeller som hade störst potential att uppnå jämnvikt mellan enkel applikation samt bra resultat.  För den klassiska SVI modellen i SVI familjen drogs slutsatsen att modellen inte var tillräcklig för att kunna rekommenderas. Detta berodde på att SVI modellen i princip alltid genererade lösningar med arbitrage i. SVI modellen genererar dock väldigt bra lösningar mot marknadsdatan enskilt och kan därför vara ett bra alternativ om man bara ska modellera ett implied volatilitetssmil. SSVI modellen ansågs däremot vara ett väldigt bra alternativ. SSVI modellen genererar komplett aribragefria lösningar men har samtidigt rimligt bra marknadspassning.  För att försöka förbättra resultaten från SSVI modellen, var en kompleterande metod kallad den kalibrerade SSVI metoden skapad. Denna metod kom att förbättra marknadspassningen som SSVI modellen genererade men som resultat kom robustheten att sjunka, då interpoleringen och extrapoleringen blev svårare att genomföra arbitragefritt.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

In recent years, quantum computers have achieved new levels of sophistication and are by some estimates only a few years from being used in production. A growing body of literature points toward their potential uses within various industries, with the finance industry identified as exceptionally full of prospective applications. One application that has seen recent experimental success is Quantum Portfolio Optimization (QPO), where researchers have successfully mapped the optimization task onto existing quantum hardware. As classical Portfolio Optimization (PO) algorithms often have high computational costs, achieving a quantum speed-up could bring major benefits for various stakeholders. One industry that makes use of PO is fund management. Considering the diversity that exists between funds, with regard to strategy and methods, it is likely that sociological factors play a part in selecting which technical solutions are employed. The interplay between sociological and technical factors will be central to this study, as it investigates the conditions for QPO within the Swedish fund management through a socio-technical perspective. First, semi-structured qualitative interviews are conducted with industry actors and quantum computer stakeholders. This is followed by a two-step thematic analysis, structured on the socio-technical dimensions of Geels’ Multi-Level Perspective (MLP). After coding statements, four key themes are created to describe characteristics of the industry. Second, these themes are analyzed together with the niche of QPO through the lens of System Innovations theories, to evaluate the readiness of QPO and its potential socio-technical effects on the industry. The key findings characterizing the fund management industry are summarized through four themes. In particular, the trade-off between quantitative and qualitative methods, the inadequacy of historical data, the importance of third-party suppliers, and the poorly functioning and rigid competitive landscape are key characteristics. The current state of QPO is not considered to have reached a commercially viable price-to-performance ratio but has built a strong support that will help it improve over time. Furthermore, the results point toward QPO being introduced in a limited fashion, but may over time cause significant disruption, as it contributes to reshaping the socio-technical architecture of the industry. / Under de senaste åren har kvantdatorer uppnått nya nivåer av sofistikation och är enligt vissa uppskattningar bara några år från att användas i produktion. Alltmer litteratur pekar ut potentiella användningsområden inom olika branscher och finansbranschen har identifierats som ett område med särskilt stor potential. En applikation som nyligen sett experimentell framgång är 'Quantum Portfolio Optimization' (QPO), där forskare framgångsrikt har översatt och beräknat optimeringsuppgiften på existerande kvantdatorer. Eftersom klassiska portföljoptimeringsalgoritmer ofta är krävande i datorkraft så kan kvantdatorers snabbhet potentiellt ge stora fördelar för olika intressenter. En bransch som använder portföljoptimering är fondförvaltning. Med tanke på den mångfald som finns bland fonder, med avseende på strategi och metoder, är det troligt att sociologiska faktorer spelar en roll i valet av vilka tekniska lösningar som används. Samspelet mellan sociologiska och tekniska faktorer kommer att vara centralt i denna studie, då den ämnar undersöka villkoren förutsättningarna för QPO inom svenska fondindustrin genom ett sociotekniskt perspektiv. Först genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med branschaktörer och kvantdatoraktörer. Detta följs av en tematisk analys i två steg, strukturerad efter de sociotekniska dimensionerna i Geels 'Multi-Level Perspective' (MLP). Baserat på kodning av uttalanden så skapas fyra nyckelteman för att beskriva branschens egenskaper. Sedan analyseras dessa teman tillsammans med nischen, QPO, utifrån perspektiv från systeminnovationsteorier för att utvärdera QPO:s beredskap och dess potentiella sociotekniska effekter på branschen. De viktigaste resultaten som kännetecknar fondindustrin sammanfattas genom fyra teman. I synnerhet är avvägningen mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, bristfälligheten i historiska data, betydelsen av tredjepartsleverantörer och det dåligt fungerande och styva konkurrenslandskapet viktiga egenskaper. Det nuvarande läget för QPO anses inte ha nått en kommersiellt lönsam nivå sett till förhållandet mellan pris och prestanda, men nischen har byggt ett starkt stödnätverk som kommer hjälpa den att förbättras över tid. Dessutom pekar resultaten mot att nischteknologin QPO kommer att introduceras i begränsad utsträckning, men kan med tiden ändå komma att orsaka betydande störningar eftersom den bidrar till att omforma branschens socio-tekniska arkitektur.