Bakgrund: Uppmärksamhetsfokus på omgivningen/externt fokus har återkommande visat förbättra motorisk färdighet, inlärning och prestation under flertalet olika motoriska uppgifter i jämförelse med fokus på egna kroppen/internt fokus. Instruktioner som uppmuntrar till internt fokus är mer förekommande vid rehabiliteringen av skador som ruptur av främre korsbandet, däremot har externt fokus visats påverka kinematiska variabler som kan minska risken för återskada. Uppmärksamhetsfokus inverkan på kinematiken under knäböj på vippbräda har dock inte studerats tidigare. Syfte: Syftet var att undersöka om instruktioner som uppmuntrar olika uppmärksamhetsfokus har en inverkan på uförande mätt som rörelseflyt, knästabilitet och balans under ett knäböj på vippbräda samt om det fanns skillnader i utförande mellan personer utan knäskada och personer med främre korsbandsrekonstruktion (ACLr). Metod: Sexton deltagare (11 icke-skadade, 5 ACLr) genomförde sex knäböj på en vippbräda under tre omgångar med instruktioner som uppmuntrade till antingen inget särskilt fokus (neutralt), externt fokus (på vippbrädan) eller internt fokus (på fötterna). Alla knäböj registrerades med ett tredimensionellt kamerasystem. Neutralt fokus utfördes först följt av externt eller internt fokus i randomiserad ordning. Utfallsvariabeln rörelseflyt mättes som avvikelser i knäböjets hastighetskurva, knästabilitet som adduktion/abduktion av underbenet och balans som brädans avvikande lutning i horisontalplan. Resultat: Internt fokus ledde till signifikant mindre knäadduktion (gruppmedian skillnad 1.9°) under flexionsfasen när man slog ihop alla 16 deltagare jämfört med neutralt fokus. Inga andra signifikanta resultat noterades mellan uppmärksamhetsfokus eller mellan grupperna utifrån utfallsvariablerna.   Slutsats: Uppmärksamhetsfokus hade ingen konsekvent inverkan på rörelseflyt, balans och knästabilitet bland våra deltagare. Fler studier med högre deltagarantal vid liknande komplexa uppgifter behövs.

This diploma thesis is focused on employment of people with schizophrenia. The main objectives were set up as follows: what are the job opportunities for people with schizophrenia and further explore the experience of people with schizophrenia with employment or unemployment. The diploma thesis consists of theoretical and research part. The theoretical part is divided into six subchapters which not only specify schizophrenia and the issues associated with this disease but are also focused more closely on the employment of schizophrenic people and the history and current status of individuals with schizophrenia and also the Fokus organization. In the empirical part are analysed and processed research results. The qualitative research undertaken for the purpose of this thesis was realized in two phases. In the first phase there was a pre-research and then the research itself. For achievement of the necessary data and information, a qualitative analysis was chosen, which was carried out by the method of questioning using the technique of narrative interview. All interviews were recorded with permission of the communication partners and then rewritten. The obtained data were analyzed in Atlas.ti using open coding. The research sample of communication partners was obtained using snowball sampling. The sample consisted of six clients diagnosed with schizophrenia from the non-profit organization Fokus Tábor. Also, two social workers from the Fokus Tábor organization were questioned for gaining more detailed information. The qualitative research brought finding that employment opportunities are varied depending on individual needs, abilities and health of individuals. Furthermore, it was found that work is positively perceived by persons with schizophrenia, as work helps them primarily in their mental and physical condition. Last but not least, the experience of communication partners with employment or unemployment was examined. These experience according to the information obtained are positive mainly because of the helpfulness of employers. This diploma thesis can be a source of information for both general and professional public. The obtained results can further serve as a feedback to the employees of Fokus Tábor organization and it is also possible to use the work as a potential basis for further investigation.

Studien undersöker SVA-lärares uppfattningar huruvida undervisningen ska fokusera på form – kunskaper i språksystemet, – eller på innehåll – kunskaper om hur språket används. Deltar i studien gör fyrtio lärare i högstadie- och gymnasieskolan. Form definieras som grammatik, struktur och uttal etcetera och innehåll som förmågan att förmedla detta utifrån syfte och sammanhang etcetera. Syftet är att utforska vilka olika uppfattningar som finns representerade bland SVA-lärare, samt vad ligger bakom dessa. Studien relaterar resultaten till forskning och styrdokument för skolan. Studien använde en digital enkät som spreds med ett explorativt urval till lärare i sociala medier. Resultaten visar på en mångfald av uppfattningar där både fokus på form och innehåll finns representerade, med en liten övervikt av lärare som ansåg att fokus på form och korrekthet är mer angeläget att fokusera på i undervisningen. Ett generellt motiv till detta fokus är lärarnas syn på form och korrekthet som en grund i språket som eleverna behöver behärska innan de går vidare till arbete, studier och samhällsliv. Även uppfattningen att undervisningens ska fokus ligga på innehåll motiveras av att eleverna behöver kunna förstå och göra sig förstådda i syfte att klara vidare arbete, studier och deltagande i samhället. Språkundervisningen ses generellt av SVA-lärarna som en integrativ åtgärd. En slutsats från studien är, med tanke på den variation av uppfattningar som studien visar på, att SVA-lärarnas uppfattningar sannolikt har stor betydelse för hur undervisning planeras och genomförs, samt att andraspråkslärares uppfattningar måste förstås genom både lingvistisk och sociolingvistisk teori.

Introduktion: Externt fokus har visats vara fördelaktigt jämfört med internt fokus för en rad olika motoriska uppgifter. Dessutom menar vissa studier att det kan ha en betydande roll för rehabilitering, från till exempel en främre korsbandsskada. Det är dock oklart om uppmärksamhetsfokus påverkar utförandet av knäböj på en balansplatta, en övning som ibland används vid träning och rehabilitering. Syfte: Det primära syftet med följande studie är att undersöka om uppmärksamhetsfokus har en påverkan på rörelsekontroll vid knäböj utförd på en balansplatta. Det sekundära syftet är att jämföra en kontrollgrupp med en grupp individer som haft en främre korsbandsskada. Metod: Femton kvinnor mellan 19 och 24 år deltog, varav tio friska samt fem med främre korsbandsskada. Deltagarnas aktivitetsnivå var minst fyra på Tegners aktivitetsskala. De uppfyllde även FYSS rekommendationer om fysisk aktivitet. De genomförde totalt 18 stycken knäböj på en balansplatta med neutralt, externt och internt fokus. Ett tredimensionellt kamerasystem fångade kinematiken. Variablerna som analyserades var maximal/ minimal flexion/extension, knäadduktion/ abduktion, smidighet i rörelsen, flexions-/extensionstiden, plattans rörelse samt absoluta vinkel. Resultat: Kontrollgruppens signifikanta skillnader gällde knäts rörelsekontroll samt balansplattans rörelse. I den sammanslagna gruppen framkom signifikanta skillnader i utförandet av knäböjen gällande maximala och minimala vinklar. Mellan kontrollgruppen och korsbandsgruppen skiljde endast plattans rörelse under externt fokus. Neutralt fokus verkar i övrigt ha en positiv inverkan på rörelsekontroll vid knäböj på en balansplatta. Slutsats: Uppmärksamhetsfokus har en påverkan på utförandet av knäböj på en balansplatta. Fokusinriktade instruktioner bör därför anpassas utifrån uppgift och individ. / <p>Uppsatsen är skriven inom projektet "Korsbandsskada i knät - orsak, behandling och hur det går senare i livet" vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen för fysioterapi.</p>

I dagens samhälle och speciellt i Stockholms stad finns det brister i stadsutvecklingen gällande den sociala hållbarheten som prioriteras bort till förmån för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Genom att skapa och förbättra socialt hållbara offentliga platser främjas den sociala integrationen och tryggheten genom möjliggörandet av möten mellan olika människor. Syftet med denna studie är därmed att undersöka socialt hållbara offentliga platser och hur dessa kan skapas. Vidare ska detta utforskas i praktiken genom en undersökning av två av Stockholms stads projekt, Fokus Skärholmen och Hagastaden. I Fokus Skärholmen har Vårbergs park Vårgården valts ut som är placerad i söderort och för Hagastaden på norra Norrmalm har torget Hagaplan och Norra Stationsparken valts ut. Rapporten använde en kvalitativ undersökning med etnografiska metoder för att samla in kvalitativa data. Dessutom utfördes en teoretisk undersökning, huvudsakligen baserad på litteraturstudier. En fallstudie av projekten, Fokus Skärholmen och Hagastaden, genomfördes med hjälp av triangulering genom olika metoder, inklusive platsobservationer, intervjuer och dokumentanalyser. Sju intervjuer av semistrukturerad karaktär hölls med totalt åtta respondenter för att samla in material till fallstudierna.Resultatet visade att en socialt hållbar offentlig plats bland annat bör inkludera perspektiv på trygghet, tillgänglighet, inkludering samt livskvalitet. För att skapa en trygg plats krävs bland annat god belysning, överblickbarhet och att platsen är välbesökt. Ett tillgängligt offentligt rum är anpassat för alla oavsett faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. Vidare krävs både inkludering av invånare i planeringsprocessen samt en inkluderande utformning för att ge dem en känsla av tillhörighet och en relation till miljön. Slutligen bidrar offentliga platser till att förbättra livskvaliteten genom att erbjuda attraktiva utomhusmiljöer med grönska och mötesplatser. Båda projekten har implementerat dessa aspekter, dock skiljer sig deras fokus och tillvägagångssätt åt i och med deras olika behov och förutsättningar. / In today's society, and especially in the City of Stockholm, there are shortcomings in urban development regarding social sustainability, which is prioritized in favor of ecological and economic sustainability. By creating and improving socially sustainable public places, social integration and safety are promoted by enabling meetings between different people. The purpose of this study is therefore to investigate socially sustainable public places and how these can be created. Furthermore, this will be explored in practice through an investigation of two of Stockholm's city projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden. In Fokus Skärholmen, the park Vårgården in Vårberg has been selected, which is located in the southern part of Stockholm, and for Hagastaden in northern Norrmalm, the square Hagaplan and the park Norra Stationsparken have been selected. The report used a qualitative survey using ethnographic methods to collect qualitative data. In addition, a theoretical investigation was made, mainly based on literature studies. A case study of the projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden, was carried out using triangulation through various methods, including site observations, interviews and document analyses. Seven interviews of a semi-structured nature were held with a total of eight respondents to collect material for the case studies.  The results showed that a socially sustainable public place should, among other things, include perspectives on safety, accessibility, inclusion and quality of life. Creating a safe place requires, for example, good lighting, visibility and that the place is well used. An accessible public space is adapted for everyone regardless of factors such as gender, socio-economic background, age or disability. Furthermore, both the inclusion of residents in the planning process and an inclusive design are required to give them a sense of belonging and a relationship with the environment. Finally, public places contribute to improving the quality of life by offering attractive outdoor environments with greenery and meeting places. Both projects have implemented these aspects, however their focus and approach differ due to their different needs and conditions.

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

The aim of this thesis was to examine what stories the Swedish periodical Fokus write about in their main reportage, "Veckans reportage", and how they express their stories. Through the survey we wanted to examine which topics, areas and actors that occurred in the texts during the year of 2008. We studied Fokus in two parts. In the first part we read every "Veckans reportage" published in 2008, which is 43 reportages, and categorized them into groups based on topics, areas and actors. The result helped us to pick two representative texts to analyse further. The method we used in the second part of the survey was discourse analysis, with focus on actors, metaphors and representations. The results of the first part showed that Fokus has a major Swedish perspective, either by topics about Swedish issues or by international topics and what influence they might have on Sweden. The most common topics during the year of 2008 were about politics and about social and welfare issues. The main actors in the texts were politicians and common people. The results showed that most of them were men. The results of the second part showed that they write about the topics in a typical way for reportage, with detailed descriptions of places, surroundings and people. We also saw that the discourses that appeared in the two reportages corresponded to the given topics in the texts.

Research within regulatory fit framework has shown that athletes perform better when in a state of regulatory fit. This state occurs when there is a match between a player’s chronic regulatory focus and the framing of the given task. In a counterbalanced within-groups experimental design, bowling players (N = 34) performed various rounds of the same ecologically-valid pin-setting configuration under two different experimental conditions: in a promotion manner (aspiration to make the spare) and in a prevention manner (obligation not to miss the spare). Results showed no significant relationship between regulatory fit and bowling performance. Findings are discussed in terms of task difficulty and experimental manipulation in relation to regulatory fit theory. / Forskning inom ramverket för regulatory fit har visat att idrottare presterar bättre när de befinner sig i ett tillstånd av regulatory fit. Detta tillstånd uppstår när det finns en överensstämmelse mellan en spelares kroniska regulatory fokus och framingen av den givna uppgiften. I en motbalanserad inomgruppsdesign genomförde bowlare (N = 34) flera omgångar av en ekologiskt valid kägeluppställning, fördelad på två olika experimentella förhållanden: ena på ett promotion-sätt (strävan efter att spärra), den andra på ett prevention- sätt (skyldighet att inte missa spärren). Resultatet visade inget signifikant samband mellan regulatory fit och förbättrad prestation. Vidare diskuteras resultatet utifrån uppgiftens svårighet och de experimentella manipulationerna, i relation till regulatory fit teorin.

<p>This thesis deals with the alternation in the<br />AB position of the finite and the non-finite verb in Old English, specifically, with the alternation finite verb-final vs. finite verb-non-final embedded clauses, and the alternation object&ndash;verb (OV) vs. verb&ndash;object (VO) alternation in the non-finite verb phrase. The central proposal is that information-structural factors underlie most of the Old English word order patterns, including these alternations. What influences the surface position of the finite verb in embedded clauses is the discourse status of the proposition. Verb-final clauses are pragmatically presupposed, while non-final verb position signals pragmatic assertion. The OV/VO alterantion does not reflect competing structures/grammars, but rather focus marking strategies on the VP material, reflected in VO orders. We therefore propose a multi-layered model of information-structure, according to which, topic/background-focus structures are represented at three different levels, whereby<br />the following types of focus are distinguished: sentence focus, predicate focus and &lsquo;new information&rsquo; focus. We also present a mechanism of their interaction and syntactic encoding in Old English. Two important insights emerge from this analysis. First, Old English is a discourse configurational language. Second, at least some discourse configurational languages do not syntactically mark each individual information-structural interpretation of sentence elements. It rather seems that the syntax reflexts IS marking of a larger constituent, leaving it to the context for specific resolutions.</p> / <p>Ova disertacija bavi se problemom alternacije u<br />IZ poziciji finitnog i nefinitnog glagola u staroengleskom, preciznije, razlikom između zavisnih rečenica u kojima je finitni glagol u poslednjoj poziciji u klauzi, i onih u kojima se finitni glagol nalazi u vi&scaron;oj poziciji, kao i alternacijom u položaju nefinitnog leksičkog glagola u odnosu na objekat (objekat-glagol, naspram glagol-objekat). Osnovna hipoteza u radu jeste da su glavni redosledi reči u staroengleskom, uključujući i navedene alternacije, rezultat uticaja informacijsko-strukturalnih faktora. Položaj finitnog glagola u zavisnim rečenicama određen je diskursnim statusom propozicije. Rečenice s glagolom na poslednjem položaju u klauzi su pragmatski presuponirane, dok su one s glagolom u vi&scaron;oj pozicji asertivne. &Scaron;to se tiče alternacije objekat-glagol/glagol-objekat, ona ne odražava sistem dvostruke gramatike, već način obeležavanja fokusa unutar glagolske fraze. Redosled glagol-objekat je markiran, u smislu da se fokus nalazi Ova disertacija bavi se problemom alternacije u poziciji finitnog i nefinitnog glagola u staroengleskom, preciznije, razlikom između zavisnih rečenica u kojima je finitni glagol u poslednjoj poziciji u klauzi, i onih u kojima se finitni glagol nalazi u vi&scaron;oj poziciji, kao i alternacijom u položaju nefinitnog leksičkog glagola u odnosu na objekat (objekat-glagol, naspram glagol-objekat). Osnovna hipoteza u radu jeste da su glavni redosledi reči u staroengleskom, uključujući i navedene alternacije, rezultat uticaja informacijsko-strukturalnih faktora. Položaj finitnog glagola u zavisnim rečenicama određen je diskursnim statusom propozicije. Rečenice s glagolom na poslednjem položaju u klauzi su pragmatski presuponirane, dok su one s glagolom u vi&scaron;oj pozicji asertivne. &Scaron;to se tiče alternacije objekat-glagol/glagol-objekat, ona ne odražava sistem dvostruke gramatike, već način obeležavanja fokusa unutar glagolske fraze. Redosled glagol-objekat je markiran, u smislu da se fokus nalazi.</p>

Denna studie är en litteraturstudie med syftet att belysa vilka möjligheter och hinder som digitala verktyg innebär för elevers skrivutveckling. Studien utgår från frågeställningen: ”Vilka möjligheter och hinder skapar digitala verktyg för elevers skrivutveckling?”  Studien är baserad på tio artiklar där både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Artiklarna har valts ut genom både manuell sökning och databassökning och urvalet har genomförts efter vissa bestämda kriterier, därmed behandlar denna studie endast undervisningen i årskurs F-6. Artiklarna har bearbetats, analyserats och sammanställts med syfte att besvara frågeställningen. Resultatet visade att användningen av digitala verktyg både skapar möjligheter och hinder i skrivunder­visningen. Digitala verktyg bidrar bland annat till utveckling av texters innehåll, form och längd. Digitala verktyg gynnade även elevernas fokus, motivation och skrivprocess. Hinder som visade sig var att lärare kände en oro kring att använda digitala verktyg i undervisningen, att lärare upplevde det problematiskt att hitta tid till att planera lektioner där dessa verktyg användes samt att vissa elever blev mer otåliga än engagerade vid användning av digitala verktyg. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg inte skapar större möjlighet för elever att utveckla sin lexikala mångfald, lexikala densitet och grammatik.