Denna rapport innefattar framtagningen av ett spelkoncept och användningen av testmetoden fokusgrupp för att styra designprocessen i rätt riktning. Rapporten motiverar mina val av designgrepp samt visar vägen till ett tidigt spelkoncept som innefattar element vilka gör konceptet intressant på marknaden.

Denna studie undersöker hur känslor kan förmedlas och förändras vid byte av genre på en låt. Studien har genomförts genom designforskning och en fallstudie med fokusgrupp. Forskningsstudien bygger på en pop-låt som skrivits och producerats för denna studie och som sedan även producerats i genren melodisk dödsmetall. Undersökningen har gått ut på att identifiera om det sker några eventuella förändringar i de känslor som kan uppstå mellan dessa båda genrer. Forskningsresultatet visar att det är möjligt att förmedla samma känsla mellan olika genrer men att känsloyttringarna överlag varierade kraftigt mellan de två versionerna.

Hur kan testprotokoll användas för att mäta datorspels underhållningsvärde på ett metodiskt sätt? Studien bygger på metodisk testning av datorspel med hjälp av användandet av testprotokoll, och inleds med att presentera vad testning är samt hur den används inom både generell mjukvaruutveckling och datorspelsutveckling. I studien framställs två testprotokoll baserade på testmetoderna "fokusgrupper" samt "speltestmetoden". Dessa testprotokoll används i test ledda av en extern högskolestudent inom datorspelsutveckling. Studien ger praktiskt användbara exempel på testningsprotokoll och resulterar i en diskussion som visar på vikten av strukturerad testning. I diskussionen pekas på vikten av att utföra mätningar konsekutivt för att få fram testernas fördelar. Vidare argumenteras att utveckling av systematiskt testning är till datorspelsfältets fördel och bör fortsätta ske. Studien avslutas med att förtydliga att testerna i denna studie skalats ner, men åter bör skalas upp för att dra ytterligare fördelar av testerna.

I denna studie, som gjorts med en kvalitativ metod, har en fokusgruppdiskussion med fyra deltagande pedagoger utifrån ett tilldelat case diskuterat barns motstånd. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger talar om barn och deras motstånd, vilka grunder till motstånd de talade om samt vilka konsekvenser motståndet kunne innebära för barnen. Respondenternas fokusgruppdiskussion har transkriberats, katergoriserats och analyserats med en postmodern/poststrukturell teoretisk ram. Analysen är även inspirerad av Foucaults maktanalys, vilken handlar om ett förhållningssätt där man undersöker ur ett maktperspektiv och problematiserar våra förgivettaganden. Resultatet pekar på en diskurs som har grunder i Utvecklingspsykologin, där grunden till barns motstånd i första hand läggs hos barnet självt. Barnet framställs främst som ett barn med behov, ett barn som vill göra något annat och slutligen ett barn som brister i att göra sig förstådd och förstå vad som förväntas. Det framkommer inte i fokusgruppdiskussionen något direkt uttalande om att motstånd sker i relation till barns ålder, men när de talar om trots och trotsålder kan kopplingar göras till Utvecklingspssykologisk stadieteori. De talar om en testperiod, och att barn behöver tränas och förberedas inför skola och korrigeras utefter de normer som råder både i förskola och skola: bland annat att sitta still i bänken och lyssna på den vuxna. Att få problem senare i skolan var den konsekvens av motståndet som det talades mest om. Resultatet visar också på en verksamhet i förändring, från en omsorgsbetonad verksamhet utifrån ett vuxenperspektiv, till en mer lärandebetonad verksamhet utifrån barns intresse.

Varje år ska ett utvecklingssamtal genomföras med barnets vårdnadshavare i förskolan, därför har ett intresse växt fram hur dessa samtal utformas. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med utvecklingssamtal i förskolan samt undersöka vad de väljer att förmedla till barnets vårdnadshavare. Detta uppnås med hjälp av tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande i förskolan? Vad väljer förskollärare att förmedla av innehållet i utvecklingssamtalet och på vilket sätt förmedlas det till vårdnadshavare? Hur väljer förskollärare att samtala om barnet i utvecklingssamtalet? Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra fokusgrupper med sammanlagt elva förskollärare. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har förskollärarnas konstruerade beskrivningar analyserats med hjälp av fyra begrepp: typifiering, objektifiering, institutionalisering och habitualisering. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i hur förskollärarna väljer att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan. Dessutom har det framkommit att tiden är avgörande för hur samtalet blir. I den avslutande diskussionen sätts studiens resultat i kontrast till den tidigare forskningen om utvecklingssamtal. Studien har bland annat bidragit med kunskap om de ”svåra” utvecklingssamtalen och om hur känsliga ämnen kan förmedlas till barnets vårdnadshavare. Förhoppningsvis leder studien till att andra förskollärare börjar reflektera om deras sätt att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan.

Undersökningen gäller hur män och kvinnor framställs inom pornografin. Fokus i undersökningen är på betraktaren och dennes tolkning av de respektive könens framställning inom pornografin, där intervjupersonerna blivit utvalda utifrån att de kollar pornografi på regelbunden basis. Studien har genomförts genom kvalitativa forskningsintervjuer i from av fokusgrupper. Resultatet visar att de båda könen generellt är ganska överens kring hur mannen och kvinnan representeras i pornografin, således finns en tydlig bild av vilken roll mannen respektive kvinnan spelar inom pornografin. Studien har utgått från teorieer som samtliga härstammar utifrån ett betraktarperspektiv. Studiens teorier utgår ifrån både kvinnliga och manliga perspektiv. Slutsatsen blir därmed att det är stora skillnader på hur könen tolkas och vilka funktioner de fyller inom pornografin. Det vill säga att distinktionerna mellan könsrollerna fortsatt är väldigt tydlig, alltså att mannen är den dominerande och kvinnan är mer underlägsen.

Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering.  I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

Förevarande studie undersöker nyanlända elevers perspektiv på bildämnet i grundskolan. Genom en kvalitativ fokusgruppintervju med etnografiskt perspektiv, undersöks vilka arbetsformer och bildtekniker eleverna anser att bildämnet karaktäriseras av, samt hur bildlärare kan anpassa bildämnet för att stärka nyanlända elevers inlärning. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är svårt att lära sig det som krävs för att bland annat rita, att deras tidigare erfarenheter av undervisningen av bild ofta landar i att självständigt tvingas utforska ämnet och att läraren snarare intar en passiv position i klassrummet. Elevernas inställning till ämnet är i grunden positiv, och de förväntar sig en lärare som är en aktiv lagspelare och kan leda en undervisning där de lär sig att bli kompetenta inom ämnets ramar. Resultatet visar även att bildlärare kan applicera två huvudsakliga strategier vid undervisningen av nyanlända elever i bildämnet: det första att bryta ner ämnets innehåll på en språklig nivå som är så pass förenklad, men inte infantiliserande, att eleverna kan bygga vidare på sin kunskap och förståelse för ämnet och sedermera prestera därefter. Den andra kompetensen handlar om just en ämneskompetens där läraren i ett aktivt lärande undervisar eleverna så att de får den kompetens som bildämnet utgår ifrån att alla elever ska erhålla.

Denna examensuppsats skrevs under utbildningen på speciallärarprogrammet på Malmö Högskola under våren 2015. Det är en kvalitativ studie som utgår från det sociokulturella perspektivet där talet är tankens redskap. Jag har genom fokusgrupper och lärarnas reflektioner i form av dokument samlat in min empiri. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån Kintsch och Rawsons modell för läsförståelseprocessen och bedömningens olika former. Mitt resultat visar på att lärarna, när de bedömer elever, bedömer hur väl eleverna kan genomföra olika aktiviteter kopplade till läsförståelse. Lärarnas bedömningar sker på textbas nivå och situationsmodell nivå. Även när eleverna visar svårigheter på makrostrukturnivå sker bedömningen på de två tidigare nämnda nivåerna. Lärarna avhjälper de svårigheter som eleverna har på micro- och makrostrukturnivå genom att anpassa uppgifter eller låta eleverna lyssna på texten. Bedömningarna som görs är enligt mina resultat både summativa och formativa. De formativa bedömningarna används bland annat till att planera undervisningen av fortsatt arbete med det som eleverna inte behärskade vid bedömningstillfället. / This exam paper was written as part of a special teachers’ program at Malmö University, Spring 2015. It is a qualitative study, conducted from a social cultural perspective, where speech is the principle expression. The empirical evidence was gathered by myself from focus groups and from teachers’ reflections. The gathered materials were examined using Kintsch and Rawson’s model for the the implementation and evaluation of reading processes in their multiple guises. The results show that teachers, when they assess pupils, are assessing how well pupils are performing the task set. Further, teachers’ assessments are situationally modelled and text-based. Even when pupils demonstrate weakenesses as a macrostructural level, assessment is based on the two previous mentioned levels. Teachers tend to compensate and rectify for the pupils macro- and microstructural issues by adapting the task or allowing pupils to read the text. The assessments made, according to this research, are both formative and summative. The formative assessment is used to plan for those who do not fufill the assessment criteria.Keywords: assessment, focus group, literacy, reading skills, reading and writing difficulties

Forskning visar att specialpedagogen har svårt att hävda sin legitimitet gentemot andra yrkesgrupper i skolan. Sedan 2013 finns förstelärarna som ännu en pedagogisk yrkesgrupp i skolan. Dilemmat i detta ligger i att både specialpedagoger och förstelärare försöker få legitimitet inom motsvarande områden, där specialpedagoger har utbildningen medan förstelärare delegeras ett ansvar från huvudman. I detta arbete undersöks vilka distinktioner och avgränsningar olika aktörer gör mellan specialpedagogers och förstelärares uppdrag, samt hur de motiverar sina val.Syftet med vår studie är att skapa kunskap om hur olika aktörer i skolan ser på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Särskilt intresse läggs på förstelärares tankar om det specialpedagogiska uppdraget i relation till det egna. Med stöd av studiens empiri, professionsteorier och tidigare forskning diskuteras förutsättningar kring vad som behöver förändras för att ytterligare stärka och tydliggöra specialpedagogens roll.Frågeställningar• Hur ser förstelärarna på specialpedagogens roll gentemot sin egen roll i verksamheten?• Vilka förväntningar på specialpedagogen respektive försteläraren finns hos olika aktörerpå skolan?• Vilken funktion/område ser aktörerna som specialpedagogens jurisdiktion?Studiens teoretiska ramverk bygger på teorier om professionsforskning. Andrew Abbotts teorier om professioner ligger till grund i studien och den bygger på att olika professioner konkurrerar om kontrollen, jurisdiktionen, över ett bestämt område.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och diskussioner i fokusgrupper. Deltagande aktörer var rektor,specialpedagog, sex pedagoger samt sju förstelärare. Diskussioner har förts utifrån två teman som sedan tolkats och analyserats.• Både specialpedagogens och förstelärarens roll och uppdrag ses som otydliga av skolansaktörer. Pedagoger och förstelärare visar svårighet att särskilja specialpedagogensyrkesroll från speciallärarens.• Skolans aktörer visar enighet kring specialpedagogens förväntade arbetsuppgifter.Dessa är handledning, extra anpassningar, kartläggning av elever samt individuelltstöd till elever. De flesta aktörerna önskar ett konkret och undervisningsnära stöd frånspecialpedagogen.• Specialpedagogen ses inte som en skolutvecklare eller någon som sprider forskningsrönutan detta ses som förstelärarens uppdrag.I relation till verksamheten i skolan bör samarbetet mellan skolledning och specialpedagogytterligare utvecklas. I detta samarbete behöver specialpedagogen bli skickligare på att visasin kompetens inom samtliga områden. Skolans ledning behöver klargöra specialpedagogens och förstelärarens roll genom att förtydliga vilka uppdrag som ingår. En ständig dialog mellan olika yrkesroller behöver föras ute på skolorna för att klargöra förväntningar och utveckla arbetssätt. I detta arbete skulle specialpedagogen/-läraren vara hjälpt av en tydligare framskriven roll och funktion i skolans styrdokument för att få mandat att utföra samtliga uppdrag som de har utbildning för. Staten bör även styra upp förstelärarnas arbetsbeskrivning genom att likrikta uppdragen. På så sätt blir förväntningarna och kraven lika i varje kommun och inte som de upplevs nu, otydliga, orättvisa och ”flummiga”. Om förstelärarens och specialpedagogens roll får tydligare statliga direktiv och lokala arbetsbeskrivningar är chanserna större att förväntningarna överensstämmer mellan skolans aktörer eftersom våra roller är beroende av varandra i ett professionssystem. Att specialpedagogen kommunicerar sitt kunnande i organisationen och för omvärlden, är en förutsättning för en förändrad och utvidgad specialpedagogisk yrkesroll. / Persson, Carola och Westin, Sofia (2016). En fallstudie om olika aktörers tankar om specialpedagogens roll och uppdrag- särskilt intresse riktat mot förstelärarnas förståelse. A casestudy about various agents’ thoughts of the SENCo´s role and mission, focusing the firstteachers. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle,Malmö högskola, 90 hp.