Spelling suggestions: "subject:"fokusgrupper""
71 |
Två presentationstekniker för grafer : deras styrkor respektive svagheter inom en bioinformatisk kontextFasting, Johan January 2010 (has links)
No description available.
|
72 |
Den utan socker : En undersökning om skillnader mellan generationer då det gäller inställning, tillförlitlighet och påverkan av tv-reklam / The one without sugar : A survey about differences between generation when it comes to Tv-commercialCarmling, Cecilia, Carlholt, Hanna January 2008 (has links)
<p>The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.</p><p>TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)</p><p>Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper.</p><p>In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.</p>
|
73 |
Arbetsterapeuten som coach respektive behandlareAlmberg , Therse, Johansson, Lena January 2009 (has links)
<p>SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes. Deltagarantalet var nio kvinnliga yrkesverksamma arbetsterapeuter från varie-rande verksamhetsområden. Dataanalysen genomfördes genom att olika kategorier definiera-des utifrån syftet. Arbetsterapeuterna anser sig kombinera rollerna som behandlare respektive coach i sitt arbete med olika individer. Vilka uppdragsgivare arbetsterapeuten har och vilken verksamhet han/hon arbetar i är avgörande för tillvägagångssätt. Ekonomi, politiska faktorer och fokus för verksamheten styr. Beroende på verksamhet och fokus har individen varierande ansvar för sin behandling/rehabilitering. Arbetsterapeututbildningen genererar en gemensam terminologi och ett aktivitetsperspektiv som skapar en gemensam grund. Den traditionella yrkesrollen har blivit omarbetad, frågan blir om coach är ett modeord och behandlare mer traditionellt? Det är av vikt att yrket har en klar profilering och idag söker arbetsterapeuter samma tjänster som andra yrkesprofessioner. Slutsatsen blir att arbetsterapeutyrket är mång-facetterat med en gemensam grund. Verksamhet och den enskilde individen styr arbetstera-peutens tillvägagångssätt och angreppssätt i rehabiliteringen/behandlingen</p> / <p>SummaryTitle: Occupational therapists as a coach or paramedicOccupational therapists have a holistic view and works with each individual in focus, based on individuals abilities in relation to activity. The occupational therapy profession with its broad expertise and broad perspective of understanding is facing new challenges. The purpose of this study was to describe occupational therapists perception of working as a coach or as a paramedic. A qualitative method with a purposive sampling combined with a net-work sam-pling were used. Two focus group discussions were conducted. The number of participants were nine female working occupational therapists from a various scope of practice. The data-analysis was conducted through individual and group analysis and different categories were defined in accordance with the purpose. The occupational therapists combine the two roles as coach and paramedic in their work with different individuals. What employer and work area the occupational therapists work in, is essential for what approach they have. Economics, po-litical factors and the focus of the work influences. Depending on work area and focus, the individual has varying responsibility in their rehabilitation/treatment. The occupational thera-py education generates a joint terminology and an activity perspective that forms a common basis. The traditional professional roles has been revised, the question is whether coach is a buzz-word and paramedic more traditional? It’s essential that the profession has a clear profile and today occupational therapists apply for the same posts as other professions. In conclusion the occupational therapy profession is multifaceted with a common ground. Work area and the individual are essential for the occupational therapists approach in the rehabilita-tion/treatment.</p>
|
74 |
Då zappar de inte vidare : En semiotisk studie kring uppfattningar om kommunikationsstrategier i TV-reklamJansson, Pär, Norberg, Erik, Stridh Carlson, Emma January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: TV-reklam är något som de allra flesta kommer i kontakt meddagligen, och det är ett vanligt samtalsämne. Diskussioner kan fokusera på den roliga reklamfilmen som du kan se på TV just nu eller hur irriterande det är när en spännande film stannar för ett reklamavbrott. Vad vi kan säga är att de flesta människorna har en uppfattning om TV-reklam och en del människor tycker att reklam är något positivt och en del människor ser det som något negativt. TV är en av de största marknadsföringskanalerna, men samtidigt ett av de reklamformat som uppfattas mest negativt. Detta innebär ett problemför företag som väljer denna reklamkanal då de tilltänkta mottagarna väljer att byta kanal vid reklampauserna. Hur ska reklamfilmerna utformas för att minska risken att det problemet uppstår?</p><p>Syfte: Författarna vill, utan att generalisera, öka förståelsen för hur de olikakommunikationsstrategierna, den rationella strategin, den känslomässiga strategin, den repetitiva strategin och den sociala strategin uppfattas. Med hjälp av studien vill författarna bidra till att ta reda på hur en reklamfilm kan utformas för att minska risken för att den tilltänkta konsumenten zappar förbi reklamfilmen.</p><p>Metod: I studien använde sig författarna av fokusgruppsundersökningar föratt se tendenser kring ungdomars åsikter om reklamfilm. Författarna använde också semiotik för att genomföra analyser av reklamfilmer.</p><p>Resultat: Alla kommunikationsstrategier innehåller delar som deltagarna uppskattar, men det är tydligt vilken av kommunikationsstrategierna som uppskattades mest. Det visar sig också tydligt, efter undersökningen, hur en effektiv reklamfilm kan utformas.</p> / <p>Television advertising is something that the vast majority comes in contact with every day, and it is a common topic of conversation. Discussions may focus on the funny commercials that you can see on TV at the moment or how annoying it is when an exciting movie stops for a commercial break. What we can say is that people have an opinion about television advertising; some people think that advertising is something positive and some people see it as negative.A thesis from 2008 made at Gothenburg University showed that only 14% of the population perceive television advertising as something positive. Despite this, television remains one of the largest advertising forums in Sweden. 2006, the investment in television advertising stood for 15% of the total investment in advertising. Is it possible to receive TV advertising to become popular with most? Or at least reduce the negativity of television advertising? There have been four different communication strategies to adapt marketing to the audience that is most interesting. These communication strategies are developed based on the audience thinking, rational or emotional. They are also based on how motivated the audience is in their buying behavior. These strategies are the basis of our study. Our study raises the question if one of the communication strategies is more appreciated than the others, and in that case, what does that strategy contain that the other strategies lack? A response to this could lead to the conclusion that not all television advertisements are perceived as equally negative, and thus, by using the most positively perceived communication strategy, it would be easier for a company to get its message across. Many companies spend large sums on televisionadvertising and they want to feel sure that their message gets across. Now their intended consumers change channel during the commercial break because the advertising is seen as boring and annoying.</p>
|
75 |
Kost och träning i sociala medier : Källa till hälsa eller ohälsa?Lilja, Alexandra January 2015 (has links)
Unga vuxna tenderar att spendera mer tid på sociala medier än på någon annan daglig aktivitet, där det populäraste sättet att kommunicera är genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hälsa och fitness hos allmänheten ökat de senaste åren. Tidigare studier påvisar att ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till låg självkänsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat på de negativa hälsoutfallen med sociala medier och påverkan på människors hälsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt påverkan av sociala mediers exponering av kost och träning. En kvalitativ metod tillämpades med två fokusgrupper där deltagarna rekryterades via ett strategiskt urval med kriterierna: kvinna, mellan 18-30 år samt använder sig av minst två sociala medier. Vid analys av data tillämpades en manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att sociala medier används mellan sex till tio timmar om dagen och de vanligaste sociala medierna är Facebook och Instagram. Det framkom både positiva och negativa hälsoutfall med exponeringen, som motivation och inspiration samt upplevd press och ångest, men trots de negativa effekterna upplevde respondenterna exponeringen som övervägande positiv. / Young adults tend to spend more time on social media than on any other daily activity, where the most popular way to communicate is by sharing pictures. At the same time, interest in health and fitness among the public has increased in recent years. Previous studies indicate that a constant focus on health and fitness can lead to low self-esteem and dissatisfaction with one´s body. The majority of the previous studies have focused on the negative aspects of social media and the impact on people's health. The aim of the study was to describe young women´s experiences, and the impact of social media exposure of diet and exercise, from a neutral point of view. A qualitative method was applied with two focus groups where participants were recruited through a purposive sample with the criteria: woman between 18-30 years and the use of at least two social media. A manifest content analysis with an inductive approach was applied in the analysis of the data. The result shows that social media is used between six and ten hours a day and the most common social medias are Facebook and Instagram. Both positive and negative aspects of exposure were revealed, such as motivation and inspiration, and perceived pressure and anxiety, but despite the negative effects, respondents experienced exposure predominantly positive.
|
76 |
Avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. / Ward nurses experiences of calling a mobile intensive care team in acute situations.Jonasson, Evamarie, Johansson, Mikael January 2009 (has links)
På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen. Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.
|
77 |
Individers upplevelse av att bo och leva i bostadsområdet KronoparkenLindström, Jonny January 2015 (has links)
This is a qualitative study made to find out individuals experience of life in the residential Kronoparken in Karlstad. The study is a part of a municipality supported project aiming to find points of improvement and work for the area's development. This study is a first step to hear in what way the residents themselves describe their neighborhood and their lives. A total of thirteen people participated in focus groups with semi-structured interviews as data collection and the study was based on an availability sample which in this case meant that citizens of the residential Kronoparken were asked to participate. Data were analyzed through thematic analysis and in the analysis three themes appeared that summed up what the participants talk about and emphasized most: a divided area, anticipation and valuation as well as a comfortable and healthy every day living. The participants describe the area as geographically and ethnically divided. No matter what part of the area the individuals lives in they experienced the people in other areas to have more fellowship. However, the results point out that it might not be any large individual matter in terms of wellbeing or building identity, there seem to be other parameters in life that are equally important or even more important than to feel attached to other parts of ones residential area. The results suggest that individuals base their identity on many different things, where comfort and sense of participation in the residential area is only one of several parameters. Moreover, the participants talk much about the area's reputation, which gives people the expectation of the area before they move there and also gives rise to different values of the area when they have moved and started a life there. The participants testify to the rumor mill which seems to have much do with the press and the results suggest that it might require a certain type of people to neglict bad rumors and invest in something that many other people automatically reject. The last theme is about the experience of a comfortable and healthy living in Kronoparken. The participants finds it easy to get around within the area by walking or cycling, which is considered positive and rhymes with earlier research on the link between fresh air, daily exercise and wellbeing.
|
78 |
Högläsning i förskolan : En fokusgruppstudie av pedagogers förhållningssätt till högläsning / Reading aloud in preschool : A focus group study of educationalists approach to reading aloudBehre, Annie January 2014 (has links)
Flera forskare menar att grunden för läsinlärning börjar så fort små barn hör ramsor, sånger och människor prata. Inom förskoleverksamheten är högläsning en vanligt förekommande aktivitet. Läser man högt för barn redan från en tidig ålder kan det resultera i att barnen tidigt utvecklar sin talförmåga. Under högläsningen kan också barnen ta lärdom av nya ord och påbörjar processen av att lära sig läsa. Högläsning kan också lära barn andra saker, t.ex. hur rösten förändras när man uttrycker känslor. Studier har visat att genom samtal och lek i samband med högläsning stimuleras barnens tankeförmåga då de blir delaktiga i en lärprocess. Föreliggande studie genomfördes med hjälp av två fokusgrupper bestående av pedagoger från förskoleverksamhet. Resultatet visar att pedagoger i förskoleverksamhet medvetet arbetar med högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Pedagogerna framhöll att de upplever svårigheter med högläsning, t.ex. avbrott under tiden de läser, annat arbete som tar tid ifrån verksamheten samt för många barn samtidigt som de skall läsa för. Trots svårigheterna som finns läser pedagogerna högt för barnen i verksamheten flera gånger om dagen. De uttryckte att barnen då får en lugn stund där de kan slappna av och vila sig från den annars fartfyllda och högljudda verksamheten. Tillsammans med barnen utforskar pedagogerna böckernas värld och erövrar nya kunskaper i samspelet dem emellan. / Several scientists agree that a base for literacy learning forms as soon as small children hear verses, songs and conversations. Reading aloud is a common occurrence in preschool activities and can result in early development of speech at a young age. Children will learn new words and begin the process of learning how to read. Reading aloud can also teach the children other things for example how the voice changes when someone expresses emotions. Studies have shown that through conversation and play during the process of reading aloud stimulates children’s thinking ability as they take part in a teaching process. This study is conducted with a help of two focus groups which consists of educationalists from preschool activities. The result from this study shows that the educationalists deliberately work with reading aloud to stimulate children’s language development. The educationalists expressed that they experience some difficulties with reading aloud. For example interruptions during the reading, other tasks that takes time away from the activity as well as a too large group of children at the same time. Despite the difficulties the educationalists read aloud to the children in their care several times a day. They expressed that this is a chance for a quiet time when the children can relax and rest from the otherwise loud and busy day. Together with the children the educationalists explore the world of books and conquer new knowledge.
|
79 |
Grafisk profil åt Borlänge Bandy : Framtagning av en sportförenings visuella profil / Visual identity for Borlänge Bandy : Creation of a sports association’s corporate visual identityGustafson, Karolina, Bergenfelz, Charlotte January 2012 (has links)
Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes. Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats. Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp. / Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.
|
80 |
Allians i familjeterapi : Fyra familjeterapeuter i en fokusgrupp / Alliance in family therapy : A focus-group with four family therapistsKärn, Hillevi January 2014 (has links)
Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system. Frågan som har väckts i studien rör om det är relevant att använda begreppet allians i familjeterapi på klientsystem utöver en individ? Förslag till fortsatt forskning är att studera fenomenet allians i familjeterapi ur ett intersubjektivt perspektiv. / International research shows that all established psychotherapy is equally effective and that the outcome is influenced by capacities of the therapist and client as well as the relationship between them. The aim of this study was to identify meaning to the phenomenon of alliance in family therapy and the study was carried out with four family therapists in a semi-structured focus-group. The study showed that alliance in family therapy is an interplay field including two relation levels such as frame and interaction. The two levels comprised the aspects of familiarity, asymmetry, relation to several, consensus, presence and affectedness. The result also showed that alliance in family therapy is about several alliances between therapist and client in different systems. The question raised in the study deals with the relevance to use the concept alliance in family therapy on client systems beyond an individual? Suggestions for continued research are to study the phenomenon of alliance in family therapy from an intersubjective perspective.
|
Page generated in 0.0429 seconds