När en person söker en första kontakt med hälso- och sjukvården sker det oftast via ett telefonsamtal till vårdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och åtgärdas vårdsökarens ärende. Sjukskrivningar är ett av många ärenden som hanteras. De senaste åren har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hälso- och sjukvård förändrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vården av sjukskrivna på vårdcentralen. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar. Studien är kvalitativ med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom fokusgruppssamtal med 14 stycken sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på tre vårdcentraler. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Gruppsamtalen visade att sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning är att arbetet är kvalificerat och stimulerande. Hanteringen av sjukskrivningar innefattar att göra bedömning, ge patienten information och bevaka patientens rättigheter. Hindrande och möjliggörande omständigheter påverkar sjuksköterskornas arbete och deras hantering. De hindrande omständigheterna kan ibland leda till att sjuksköterskan vill frånsäga sig ansvar. Studien har identifierat ett behov av att tydliggöra omvårdnadsansvaret för verksamma sjuksköterskor i telefonrådgivning på vårdcentral så att sjuksköterskans bedömningar i telefonrådgivningssituationen i högre grad baseras på omvårdnadens mål. / When a person seeks contact with community health services in Sweden it’s usually via a phone call to the primary health care centre. By the phone call, received by a nurse, the health seeker’s case is assessed and addressed. Sick leave is one of many cases being managed. In recent years, management of sick leave in Swedish primary health care has changed and decreased the number of sick leaves. However, nurses have in varying degrees, participated in this change. This study will visualize the nurse's participation in the care of patients on sick leave at the primary health care centre. The aim was to describe nurses' experiences of telephone advisory services at the primary health care centre and especially the management of sick leaves. The study is qualitative with an inductive approach. Data collection was done through focus group discussions with 14 nurses working with telephone advisory services at three primary health care centres. Collected material was analyzed by qualitative content analysis. The group discussions demonstrated nurses' experiences of telephone advisory services as qualified and stimulating. The specific management of sick leave was described as a combination of making assessment, providing patient information and monitoring the patient's rights. Obstructing and enabling circumstances affect nurses telephone advisory services and their management of sick leaves. The obstucitive cirumstances sometimes causes nurses wanting to abdicate responsibility. The study has identified a need to clarify the caring responsibility for nurses in telephone advice services so that nurse's assessments increasingly are based on caring goales.

Forskningsresultat når inte alltid ut i vården till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vården enligt svensk lagstiftning ska vila på, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte når ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsättas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfält inom omvårdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vårdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vården dels för att förstå patienten dels för att förändring skall komma till stånd. Reflektioner inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt torde leda till förändringar i relation till vårdpersonals förståelse och attityder till patienten. Syftet med studien var att undersöka om förändringar sker i personals syn på sig själv och på patienten i samband med att de deltog i ett aktionsforskningsbaseratutvecklingsarbete. Fokus för utvecklingsarbetet var bedömning av patienters smärta. Studien är kvalitativ. Data har inhämtats i samband med fokusgruppsamtal, transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk analysmetod. Följande tre huvudteman framkom vid analysarbetet; patienten blir en person; professionell identitet blir tydligare; teamanda förstärks. Innebörderna i dessa tre teman tolkas i relation till teorier om personcentrerad vård och transition. Deltagarbaserad aktionsforskning kan vara ett sätt att öka användning av forskning och omsätta den nya kunskapen till egen handling. I studien gav deltagarna uttryck för att deras arbete resulterade i ett förändrat arbete med smärta och smärtbedömning mot en patientnärmre vård. / Research results do not always reach out in care to patients and clinically active personnel. This can lead to the result that the scientific basis, as health care, according to Swedish law must rest upon are not offered. The reason that scientifically knowledge does not reach out can be such a lack of knowledge about how research is disseminated and how the results can be translated into its own practice. An extensive field of research in nursing relates conversation, communication and reflection related to the relationship between health professionals and patients. Reflection should be seen as a central phenomenon in health care to gain new understanding and lead to develop and change. Reflection in the context of anaction research project should lead to changes in relation to health professionals understanding and attitudes to the patient. The purpose of this study was to investigate whether changes occur in the staff´s view of oneself and the patient in an action research basedproject. Focus of the development project was the assessment of patients' pain. The study is qualitative. Data have been collected during focusgroup, transcribed and analyzed based on a hermeneutic method of analysis. Three main themes emerged from the analysis:the patient becomes a person, professional identity becomes clearer, team spirit is strengthened. Meanings of these three themes interpreted in relation to theories of personcentered care and transition. Participatory action research can be a way to increase the use of research and translate new knowledge to its own practice. In the study, participants expressed that their work resulted in a changed work with pain and pain assessment.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielärare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via färdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom områden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats på analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrån frågeställningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lärare ser få skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via färdighetsprov. Ur musikalisk synvinkel kan detta bero på att färdighetsprovet endast mäter den musikaliska färdighet elever har vid provtillfället och att det snarare är ambitionsnivån under gymnasietiden som styr elevers musikaliska utveckling.

En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin. Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden. Berlin är fascinerande på det sättet att den lever, andas och när sig på konst och kultur. Det är en av de yngre europeiska huvudstäderna, men det finns ingen annan stad som har lämnat lika mycket spår och ärr efter sig. Dess byggnader och ruiner vacklar under smärtsamma minnen. Berlin förkroppsligar mycket av Europas moderna historia. Den var centrum för expressionismen i slutet av 1800-talet och under 1920-talet var staden varietéernas, kabaréscenernas, dekadensens och avantgardekulturens2 lockande metropol. Tysklands öppna sår finns fortfarande i Berlin sedan andra världskriget. Staden hade en betydande roll under andra världskriget och blev en måltavla för de allierade länderna. Efter andra världskrigets slut delades staden mellan öst och väst och muren blev en symbol för Sovjetunionens tryck på Östeuropa. När muren föll 1989 blev det startskottet för kommunismens fall och även en nystart för Berlin. Återföreningen av Berlin och hela Tyskland (1990) har tvingat berlinarna att fatta många beslut om vad man ska bygga och vad man ska bevara i staden. Påföljderna för att bevara eller förstöra delar av staden är djupt rotade i stadens historiska identitet. Mycket pengar lades ner för att återställa det gamla Berlins paradgator och torg ochäven för att sudda ut de gamla gränserna mellan öst och väst. Varje epok i Berlins historia har lämnat dess egna monument, synliga och ihågkomna, planerade och oavsiktliga. Var och en av dessa epoker har gett staden en tydlig identitet, som kunglig bostad, som en industristad, som huvudstad för nazismen, som det kalla krigets slagfält och som den återförenade huvudstaden. Berlin är en stad som måste upptäckas av varje ny generation och återupptäckas av varje äldre generation. Det är en metropolis som attraherar miljoner människor från hela världen.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. / Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Bakgrund: Kongenital cytomegalovirusinfektion, kCMV-infektion har en prevalens på 0,5–2,0 % och är den vanligaste orsaken till förvärvad, progressiv hörselnedsättning. Infektionen kan också medföra en rad andra komplikationer som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd och språkstörning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad föräldrar till barn med kCMV-infektion har för upplevelse av svensk sjukvård gällande diagnosbesked, informationsflöde och kunskap om diagnosen. Metod: Datainsamling skedde genom en fokusgruppsintervju med tre deltagare och en individuell semistrukturerad intervju med en deltagare. Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Vid analysen identifierades fyra separata teman; “Information från sjukvården”, “Diagnosbesked”, “Upplevelse av sjukvården” och “Förbättringsförslag till sjukvården”. Slutsats: Resultaten tyder på att det finns en önskan från föräldrar att få information om kCMV-infektion i preventivt syfte, exempelvis vid rutinbesök hos barnmorska under graviditet. Dessutom indikerar resultaten att föräldrar till barn med kCMV-infektion önskar ökad kunskap och mer fokus på diagnosen från sjukvårdens sida, snarare än att huvudsakligen fokusera på de efterföljande funktionsnedsättningarna.

Klimatförändringar är ett faktum, och den globala livsmedelsproduktionen står för 25 – 30 % av de totala utsläppen. För att minska utsläppen krävs det stora förändringar i samhället. För den enskilda individen kan ett minskat intag av animaliska livsmedelsprodukter göra stor skillnad för miljö och klimat. För att lyckas med detta krävs det en attitydförändring och ökad kunskap bland konsumenter i samhället. Syftet med studien är att undersöka konsumenters attityder och intresse för en svenskodlad hampadryck. Relevant litteratur och teori användes för att få en ökad förståelse av människors matval och preferenser. Fokusgrupper användes som metod för att öka förståelsen för konsumenters attityder kring olika faktorer av hampadrycken. Urvalet baserades på heterogena grupper med olika kön, ålder och utbildning för att få en bredare diskussion. Studien resulterade i fyra olika teman som fokuserar kring hampadrycken. Allt handlar om smaken, Intresse och medvetenhet för svenskt, Marknadens mervärde och Attraktivt med tydligt innehåll. Dessa fyra olika teman hjälper till att få en helhetsbild av konsumenters kunskap och medvetenhet, och även vad som efterfrågas på marknaden, ur ett konsumentperspektiv. Människan är en komplex varelse och det finns många aspekter att ta hänsyn till vid förändringar,inte minst maten och måltiden. Sammanfattningsvis kan man se ett stort intresse och medvetenhet kring hållbara matval bland konsumenter, och en stark vilja att förändra sitt ätande för en bättre miljö. / The climate change is a fact, and the global food production is responsible for 25 – 30 % of the greenhouse gases. To reduce the emissions major changes are needed in the society. For the individuals, a reduced intake of food products made of animals can make a big difference for the environment. To succeed in this matter, a change of attitude and increased knowledge among consumers in the society is required. The purpose of the study is to investigate consumers attitudes and interest in a beverage made of Swedish-grown hemp. Relevant literature and theory were used to gain an increased understanding of people’s food choices and preferences. Focus groups were used as method to interpret consumer’s attitudes about various factors of the hemp beverage. The selection of participants was based on heterogeneous groups with different genders, age and education and the purpose of this was to have a broader discussion among the participants. The study resulted in four different themes with focus around the hemp beverage. It is about the taste, Interest and awareness of Swedish products, The markets added value and Attractive with a clear content. These four different themes are helpful to get an overall picture of consumers knowledge and awareness, but also what is in demand in the market, from a consumer’s perspective. Humankind is a complex being and there is much to consider when change occurs, especially when it is about food and meal. In summary, there is a great interest and awareness for sustainable food choices among consumers, and a strong desire to change their eating habits for a better environment.

Background Every day in Sweden approximately 3,000 people are in care with support from the Compulsory Mental Care Act ("LPT") or the Forensic Mental Care Act ("LRV") within inpatient care. Coercive measures are used as a last resort when no other treatment works and the patient poses a danger to themselves or their surroundings. Forced medication is the most common coercive measure and is most often used in combination with medical restraint. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for patients under coercion in psychiatric inpatient care. Method: Qualitative approach with semi-structured interviews of two focus groups was used. The transcribed texts were analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories: Strategies to avoid coercive measures, when coercive measures are used as last resort and conditions for a reflective and ethical approach, with associated subcategories. The result reflected that the exercise of coercive measures was a complex area and they were always used as a last resort and with the patient's best interest in mind. It was important for nurses to have the opportunity for reflection and ethical consideration after executed coercive measures. Conclusion: Getting the opportunity to reflect after a performed coercive measure is essential for nurses to be developed and improved in their exercise of coercive measures. To reflect on what happened, how it happened and what they could have done differently contributes to increased preparedness for future enforcement action and gives greater security for these situations. Also receive training in the field and to practice their skills is requested by the nurses. / Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige tvångsvårdas ca 3000 människor varje dag med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Tvångsåtgärder används som en sista utväg när ingen annan behandling fungerar och patienten utgör en fara för sig själv eller sin omgivning. Tvångsmedicinering är den vanligaste tvångsåtgärden och den används ofta ihop med bältesläggning. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under tvång inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av två fokusgrupper användes. Den transkriberade texten analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Strategier för att undvika tvångsåtgärder, att använda tvångsåtgärder som en sista utväg, samt förutsättningar för ett reflekterande och etiskt förhållningssätt, med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att tvångsåtgärder var ett komplext område och att de alltid användes som en sista utväg med patientens bästa i fokus. Det var viktigt för sjuksköterskorna att de fick möjlighet till reflektion och etisk eftertanke efter en utförd tvångsåtgärd. Konklusion: Att få möjlighet till reflektion efter en utförd tvångsåtgärd är centralt för sjuksköterskorna för att kunna utveckla och förbättra sina färdigheter gällande tvångsåtgärder. Genom att få reflektera över vad som föranledde tvångsåtgärden, hur den utfördes och om något kunde gjorts annorlunda bidrar till en ökad handlingsberedskap för sjuksköterskorna inför kommande tvångsåtgärder och skapar trygghet i dessa situationer. Sjuksköterskorna efterfrågar även praktisk träning så de kan träna på de färdigheter som behövs för att utföra tvångsåtgärder.

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll. / Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis.   Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.