No description available.

No description available.

Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student. / Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.

Syftet med studien är att få en bild av vad ungdomar i västra Sverige har för drömjobb samt vilka faktorer de upplever påverkar dem att nå det. Empirin i denna kvalitativa studie har samlats in genom fem fokusgruppsintervjuer med totalt 22 deltagare. Studien har utgått ifrån tredjeårselever på gymnasiet och deras tankar om framtiden med fokus på drömjobbet. Dessa ungdomar står inför val som kommer att ha betydelse i deras liv. Resultatet visar att ungdomarna i studien värdesätter trivsel högst i ett arbete, detta i kombination med en bra lön. De ville ha råd att kunna göra det de vill, fritiden och familjen värdesätts högt. Vad drömjobbet var varierade bland ungdomarna, några arbeten som nämndes var personalchef, psykolog, frisör och byggnadsingenjör. För att nå sina drömjobb ansåg de flesta att de behöver en utbildning. Något som ungdomarna upplevde kan hindra dem att nå drömjobbet är att de tar en paus i studerandet vilket kan leda till att de fastnar på en arbetsplats eller inte orkar ta tag i studierna igen. En anledning till att inte studera vidare direkt efter gymnasiet var att de inte visste vad de ville arbeta med. Många av ungdomarna nämnde att de ville arbeta med något som passar deras personlighet och att arbetet skall kännas meningsfullt för dem. / The purpose of this study is identify aspects of  young peoples’ in Western Sweden dream jobs looks and which describe the factors that respondents think will affect their ability to reach these dream jobs. This is a qualitative study, using information from five focus groups, involving 22 students. This study identified the various factors that youths in the third year in high school think are important when they think about their future employment. The young people described in this study are faced with decisions regarding education and employment that will have consequences throughout their lives. This study’s results show that the young participants described here value ​​the feeling of enjoying the social aspects of work as most important, along with a good salary. Respondents want to earn enough to afford to do what they like to do, and say that their spare time and family are highly valued. The descriptions of dream jobs vary widely, including personnel manager, psychologist, hairdresser and construction engineer. In order to obtain their dream jobs, most respondents believe that they need additional education. Some of the respondents feel that a break from studying can prevent them from reaching their dream jobs, as they feel that employment would be a hindrance to returning to school. On the other hand some of the respondents felt that a break between gymnasium and higher education might be a good idea, as they are not able to identify their dream job yet. Most respondents set high priorities on finding work that fits their own personalities and making sure that their work was meaningful for them.

<p> </p><p>Tediousness, fear and boredom are all part of everyday’s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student’s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education. However, the concept of motivation is far from easy to understand. Understanding what a student is motivated by is no less complex, and in relation to everyday’s teaching the situation is hard to grasp. A theory in this area is useful as a model of how to analyze a student’s motivation. After using focus groups the result was categorized into five categories. Strain, interest, the teacher, social and the future. By analyzing the results and the five categories a theory was formulated in which students were grouped by two criteria’s: motivation and prerequisites. Prerequisites are internal factors for motivation, motivation meaning external factors. Group 1 consists of students with less than average prerequisites and low motivation. Students in group 2 have good prerequisites but low motivation. Group 3 has bad prerequisites but are motivated. Thus group 4 students are motivated and have good prerequisites. To create motivation in education, a teacher could use this theory to better understand how a student is motivated. Thus creating a better understanding for how to motivate that student.</p><p> </p> / <p>Leda, rädsla och långtråkighet utgör stora delar av elevens vardag. Hur kan en lärare verka för att byta dessa känslor mot mer lust att lära? Motivationen och viljan att komma till skolan varje dag måste finnas. Genom att jämföra elevers erfarenhet av motivation är syftet med denna uppsats att skapa en modell om motivationsfaktorer för undervisningen. Begreppet motivation är så komplext att det är svårt att finna dess kärna. Vad är en elev motiverad till? Motivation i undervisningen är inte mindre komplext. En modell inom detta område kan alltså användas för att analysera en elevs motivation. Genom fokusgrupper kategoriserades resultatet i fem kategorier, press, intresse, läraren, socialt och framtiden. Ur en analys av resultatet och dessa fem kategorier formulerades en modell där eleverna grupperas i fyra grupper efter två skalor: motivation och förutsättningar. Förutsättningar är interna faktorer till motivation och motivation innebär externa faktorer. I grupp 1 befinner sig elever med dåliga förutsättningar och låg motivation. Grupp 2 är elever med bra förutsättningar och låg motivation. De i grupp 3 har dåliga förutsättningar men bra motivation. Grupp 4 har både bra förutsättningar och är motiverade. För att skapa motivation i undervisningen kan en lärare använda sig av modellen för att förstå hur en elev ska motiveras. Därmed kan en lärare bättre förstå hur en elev ska motiveras.</p>

Intresset kring hälsosam mat tycks vara större än någonsin. Vi matas med olika råd från experter, bloggar, myndigheter och vänner som berättar för oss hur vi ska äta för att uppnå god hälsa. Inte sällan ser råden olika ut beroende på vilken källa de kommer ifrån. Detta kan leda till en förvirrad bild av hälsa och vilka kostråd som man som konsument egentligen bör följa. Syftet med denna studie är att undersöka unga kvinnors syn på vad som är en hälsosam kost. Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse kring olika uppfattningar om relationen mellan kost och hälsa. I denna studie har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer använts. Materialet har sedan analyserats utifrån Belascos teoretiska ramverk om den kulinariska triangeln av motsättningar. Resultaten visar att hälsosam kost är ett balanserande mellan exempelvis det njutningsfulla och det förbjuda. Kvinnorna har en subjektiv uppfattning om vad som är hälsosamt och begreppet präglas därmed av en individuell tolkning. Vidare ses hälsosam kost som något hemlagat. Resultaten visar även att hälsosam kost är press och påtryckningar. Exempelvis upplever informanterna ångest och prestationskrav kring att äta på ett visst sätt. Kvinnorna får sin information om kost från olika källor, men litar mest på sina egna bedömningar. Faktorer som speglar valet av mat hos unga kvinnor är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs individuellt olika. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsa. Utifrån offentliga råd och råd från familj och vänner, gör kvinnorna sin egen bedömning och denna ses även som mest trovärdig. Det kan därmed ses som en utmaning för exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost. / The interest around healthy food seems to be larger than ever. Daily we receive different advice from experts, bloggers, authority and friends who tell us what we should eat to achieve good health. The advice is often different depending who the sender is. This could lead to a confused image of health and what dietary advice you as a consumer should follow. The aim of this study is to examine young women’s view of what characterizes a healthy diet. The purpose is to obtain a deeper understanding around different perceptions regarding the relation between food and health. This study includes a qualitative method and focus groups. The data has been analyzed through Belasco’s theory about the culinary triangle of contradictions. The results show that healthy food is a balance between for example the enjoyable and the forbidden. The women have a subjective perception of what they consider healthy and the concept is therefore characterized by an individual interpretation. Furthermore healthy food is seen as something that is homemade. The results also show that healthy food is a pressure. For example the informants are experiencing demands to perform and anxiety regarding eating in a particular way. The women receive their information from different sources, but depend mostly on their own assessments. Factors that have an impact on the choice of food for the young women are mainly linked to identity and responsibility for the environment and their own health. Based on this study conclusions can be drawn that healthy food is perceived individually different. What is seen as healthy varies between individuals. To achieve balance and well being young women create their own picture of health. Based on public advice and advice from family and friends, women form a personal view of healthy food, which is seen as most reliable. It can thus be seen as a challenge for authorities to reach out to the public with evidence based advices regarding health and food.

Syftet med denna studie har varit att söka svar på om och hur formativ bedömning påverkar elevers resultat inom geometri, samt hur elever beskriver formativ bedömning. För att få svar på elevers resultat har en intervention genomförts med 21 elever i årskurs 6 där tio elever ingick i två testgrupper och elvaelever ingick i två kontrollgrupper. Elever från testgrupperna blev även intervjuade i fokusgrupper där de beskrev sitt lärande i geometri kring formativ bedömning. Den teoretiska bakgrunden som studien utgått ifrån samt studiens analysverktyg är ett begreppsligt ramverk för formativ bedömning där fem nyckelstrategier har varit i fokus både i interventionen och fokusgrupperna. Resultatet visade att majoriteten av eleverna i de två testgrupperna fick ett positivt resultat efter ha mött formativ bedömning som stöd, medan majoriteten av kontrollgruppernas resultat visade ett sämre resultat efter ha haft ordinarie stöd i matematik. Efter avslutad intervention beskrev eleverna i fokusgrupperna att de inte är vana vid formativ bedömning, utan att bedömning för dem är en samlad bedömning från lärare med betyg efter avslutande prov. Sammanfattade beskrivningar efter elevernas nya erfarenheter av formativ bedömning var att: de tydligt förstod målen med arbetet, de var positiva till öppna uppgifter som skapar diskussioner, önskade att få både återkoppling från lärare och klasskamrater samt stöd av lärare vid självbedömning. / The purpose of this study is to investigate if and how formative assessment affect pupils’ results within the area of geometry; as well look in to how pupils describes formative assessment. To answer this, an intervention was made with 21 pupils in grade 6 where ten of them was a part of two test groups and the other eleven was a part of two control groups. The pupils in the test group, was also a part of two focus groups where they described their thoughts about formative assessment in geometry. The theoretical background from which the study was based as well as the study’s analytical tools is a conceptual framework about formative assessment where five key strategies been in focus, both in the intervention and the focus groups. The result showed that most of the pupils in the two test groups had a positive result after the experience of formative assessment as support, while most of the control group showed a negative result after ordinary support in mathematics. After closed intervention, the focus groups said they´re not used to formative assessment. They are used to a summed-up assessment from their teachers consisting of grades, given after tests. To summarise the pupils’ thoughts about their new experiences of formative assessment: it was clear they understood the purpose with their work, they were open minded to tasks that lead to discussions, wanted feedback from teachers and classmates as well as support from teachers when it comes to self-assessment.

Problemställning: Konsumentbeteendet showrooming är ett hot mot den fysiska butikens kundlojalitet. För att företag med fysiska butiker ska kunna bemöta detta beteende i deras lojalitetsarbete behöver de veta vad som får konsumenter att engagera sig i detta beteende och varför. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelsen för showrooming genom att undersöka hur olika kanalattribut och produkttyper driver ett urval svenska konsumenter till att engagera sig i showrooming. Forskningsfråga: Vilka olika kanalattribut och produkttyper leder till att urvalet av konsumenterengagerar sig i showrooming? Vilka kanalattribut respektive produkttyper har störst påverkan på deras engagemang i showrooming? Resultat: Urvalet engagerade sig i showrooming och deras beteende påverkades av kanalattribut och produktkategorier men på olika sätt. Vidare visade det sig att vissa av attributen och produktkategorierna inte alls ledde till att urvalet engagerade sig i showrooming. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med kunskap om friåkningsbeteendet showrooming genom att bidra med kunskap om vilka kanalattribut och produktkategorier som får konsumenter att engagera sig i detta shoppingbeteende och varför / Problems: The consumer behaviour called showrooming is a threat towards the customer loyalty of the physical store. In order for these companies to great this behaviour in their loyalty work they need to know what leads to consumers engaging in this behaviour and why Purpose: The purpose of this study is to contribute to the understanding of showrooming through an investigation about how different channel attributes and product types leads a selection of Swedish consumers to engage in showrooming. Research question: Which different channel attributes and product types leads to the selection of Swedish consumers engaging in showrooming? Which channel attributes and product types have the biggest impact on the consumers engagement in showrooming? Result: The selection engaged in showrooming and their behaviour was affected by channel attributes and product categories, however, differently. Furthermore, it became visible that some channel attributes and product categories did not lead towards consumers engaging in showrooming. Knowledge contribution: This study has contributed with knowledge about the phenomena showrooming through contribution of what channel attributes and product categories leads towards consumers engaging in this consumer behaviour.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan arbetar i en komplex arbetsmiljö med ansvarför bland annat patientens säkerhet, patientens positionering och att upprätthålla enaseptisk miljö. Av hygieniska skäl samt för att reducera infektionsrisk bör onödigtspring i operationssalen undvikas, vilket kan innebära att operationssjuksköterskanarbetar långa pass utan avlösning. Operationsavdelningar ligger oftast avskilda, därdet kan saknas möjligheter till dagsljus på operationssalen. Dagsljus reglerarkroppens cirkadiska rytm och vid bristande exponering för dagsljus har negativaeffekter som humörsvängningar samt sömnrubbningar setts. Goda dagsljusförhållanden har däremot påvisats generera ökat välbefinnande samt förbättradprestationsförmåga. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser avbegränsad tillgång till dagsljus på arbetsplatsen. Metod:  Kvalitativ design med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt15 operationssjuksköterskor. En innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien genererade två huvudkategorier, skillnad på ljus samt kontaktmed omvärlden. Operationssjuksköterskor upplevde att dagsljus påverkade demannorlunda än ljuset från lampor, varvid dagsljus ansågs vara viktigt för att upplevavälbefinnande. Den begränsade tillgången till dagsljus ledde till en inre stress sompåverkade operationssjuksköterskorna även efter arbetet. Att ha möjligheter att se utvar viktigt för att uppleva kontakt med omvärlden och bilda sig en tidsuppfattning. Slutsats: Se ut genom fönster kan minska känslan av instängdhet i den slutnakontext som operationsverksamheten innebär. Det kan även leda till ökatvälbefinnande och trivsel på arbetsplatsen. Då det råder brist påoperationssjuksköterskor anser vi att dagsljus är en viktig komponent i den fysiskaarbetsmiljön som bör tas i beaktande såväl vid vidare forskning såsom vidnybyggnation av operationsavdelningar.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context. / Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.