Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed. / Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.

This study investigates how high school teachers perceive their possibilities and motivation to participate in professional development as part of school development. This is because previous research shows that teachers’ work situation is tied to contextual factors that determine possibility and motivation, such as work environment, workload, government control and autonomy. The study looks at how the teachers try to define school development and what factors they perceive to affect or determine their possibility and motivation to take part in professional development thorough the method of focus groups. Three focus groups from three different private high schools in the center of a big urban area in Sweden have been performed and analyzed through motivational theory, specifically two-factor theory. The study shows that the teachers say that they perceive so-called hygiene factors relating to leadership, organizational factors such as scheduled time for planning, autonomy as well as their interests and keen, role models and subject relevance the most important factors that determine possibility and motivation for their professional development. These results coincide with previous international research about teacher’s professional development. The study concludes that teachers have strong perceptions of the factors that affects their possibilities and motivation to school development, which principals and other actors in the chain of governance could use to create successful school development. / Denna studie undersöker hur gymnasielärare uppfattar sina möjligheter och motivation till att delta i yrkesutveckling genom skolutveckling. Detta eftersom tidigare forskning uppger att lärares arbetssituation kopplat till kontextuella faktorer påverkar möjlighet och motivation, såsom exempelvis arbetsmiljö, arbetsbelastning, institutionell styrning och autonomi. Med hjälp av fokusgrupper som metod undersöks hur gymnasielärare försöker definierar skolutveckling och berättar om vilka faktorer som de upplever påverkar sina möjligheter och motivation till att delta i skolutvecklingsarbete. Tre fokusgrupper från tre olika centralt placerade friskolor i en svensk storstad genomfördes och analyserades genom motivationsteori, specifikt tvåfaktorteori. Studien visar att lärarna uppger att de viktigaste faktorerna som möjliggör och motiverar lärares deltagande i skolutveckling är så kallade hygienfaktorer relaterade till ledarskap, arbetsförhållanden såsom tid för planering, autonomi men även intresse, förebilder och ämnesrelevans; vilket sammanfaller med tidigare internationell forskning om lärares yrkesutveckling. Studien konkluderar att lärare har tydliga uppfattningar om vilka faktorer som påverkar deras möjligheter och motivation till skolutvecklingsarbete, vilken skolledare och andra deltagare i skolans styrkedja skulle kunna använda sig av för att genomföra framgångsrika skolutvecklingssatsningar.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.

<p>This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the  human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions.</p><p>The two television series discussed in this study, <em>CSI: Miami </em>and <em>Six Feet Under</em>, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed<em> </em>to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs.</p><p>The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.</p>

This study researches fictional representations of dead bodies in two television series in which representations of dead bodies are prominent features. The study introduces a brief history of the  human body as a societal metaphor. The narrower theme of the study, the dead body as a cultural surface and carrier of meaning and ritual potential, is discussed through specific popular cultural television productions. The two television series discussed in this study, CSI: Miami and Six Feet Under, are researched both through film analyses and focus group discussions. The film analyses have aimed to show to what use dead bodies are put in the narratives of the programs. The focus group discussions have sought to shed light on the audiences understanding of the meaning of the dead body, and also how this feature of the programs influence the audience and their experience of the programs. The study shows that both series introduce and underline dead bodies as floating in-between subject and object status. A dead person is often introduced as a subject and then stripped of his or her cultural identity and reintroduced as an object or as having an uncertain cultural status which lies somewhere between object and subject. This borderline status of the body serves as a threat in the series, and the subject status of the body is reinstated in every case possible. Order is a central concept for the study and both series strive to reassert and maintain order, either in relationships or on a societal level. The reinstatement of order is reflected on the physical body as a metaphor and narrative device in both series. The reestablishment of the subject status of a dead body is part of this strive for order. The audience research concludes that all focus group members agree that the representations of dead bodies in the programs are important for their experience of the programs. Some find them unpleasant while others think they are interesting. The audience also listed several other themes of the programs which they found important. The representations of dead bodies strike the audience members both as “real” and material, and as metaphors.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie. En kompletterande enkät finns med som stöd inför analysdelen samt en intervju med P4 Västmanlands programledare, Annika Nordin. Denna studie använder sig främst av medieteoretikern, Barbara Thomass (2003) teoretiska perspektiv om public sphere (Habermas, 1989) och knowledge society sammankopplat till Public Service. Studiens resultat visar att majoriteten i målgruppen icke-lyssnare uppfattar kanalen som omodern. Denna uppfattning delas även av P4s egna lyssnare. Studien visar att Icke-lyssnarna inte tycker att lokala nyheter är viktiga.  När det gäller hur man tar reda på nationella och internationella nyheter är det framförallt webben, inte radio, som är det prioriterade alternativet för den sistnämnda gruppen. Studien visar även att för båda grupperna är datavana avgörande för hur man interagerar med medier och konsumerar nyheter. Slutsatsen av studien är att om P4 Västmanland upplevs som omodern, så kan detta vara ett hinder för radiokanalen att rekrytera nya lyssnare. Kanalen måste hitta en balans för att främja både sin egen publik, som efterfrågar variation i lokala nyheter, och samtidigt nå flera lyssnare i åldersgruppen mellan 35 och 49 år. Båda grupperna signalerar att möjligheten till interaktion via nya medier bör tas tillvara i dessa nya tider. / The main purpose of this thesis is to examine why people aged between 35-49 years are not listening to the Public Service radio channel P4 Västmanland, one of Swedish Radio´s 26 local channels. The second point has been analyzed is why P4 Västmanland audience listens to the channel. With the help of focus group interviews via social media site Facebook we examined 15 individuals divided into two focus groups: P4 listeners and non-listeners. Listening to the radio for pleasure is common to both groups, who are in the same age category. Together the groups are generated from about 234 Facebook posts, which are the basic material for this study. A supplemental questionnaire is included as a pre-analysis portion as well as an interview with P4 Västmanland journalist, Annika Nordin. This study mostly uses Barbara Thomass' (2003) theoretical perspectives on the public sphere (Habermas, 1989) and knowledge society linked to the Public Service. Our results demonstrate that the majority of the target non-listeners perceive the channel as outdated; this view is also shared with the P4's listeners. The study shows that non-listeners do not think local news is important. When it comes to how to get in contact with national and international news, it is primarily the Web, not the radio, which is the priority choice for the latter group. The study also shows that for both groups, computer access is crucial to how people interact with media and consume news. The conclusion of this study is that if the P4 Västmanland channel is perceived as outdated, so this may be an obstacle to the radio channel to recruit new listeners. The channel must find a balance in order to promote it´s own audience, which require the variation in local news, while reaching more listeners in the  35 and 49 age group. Both groups indicate that the potential for interaction through new media should be utilized in these new times. / A função principal deste estudo é analisar a razão pela qual pessoas na faixa etária de 35 a 49 anos não têm interesse na programação da emissora pública de rádio, P4 Västmanland, um dos 26 canais locais da Suécia. Em contrapartida, a outra questão a ser analisada refere-se à razão pela qual os ouvintes do canal citado, têm interesse na programação.  Este estudo utiliza-se do método de entrevista de foco realizado através da mídia social Facebook e tem como participantes 15 pessoas divididas em dois grupos: ouvintes da P4 Västmanland e ouvintes de outras emissoras de rádio suecas. O fator comum entre os grupos é o interesse por programas de rádio e o fato de serem da mesma faixa etária. A base do material de estudo é composta por aproximadamente 234 comentários realizados através da mídia social Facebook. O estudo dispõe também de uma enquete feita com os participantes e uma entrevista com a jornalista Annika Nordin,  locutora de um dos programas da rádio P4 Västmanland. O estudo se utiliza, em primeiro plano, das perspectivas teóricas de Barbara Thomass (2003) a respeito de public sphere ( Habermas, 1989) e knowledge society acopladas ao ideal de emissoras púbicas de rádio e TV. O resultado do estudo mostra que a maioria dos não -  ouvintes da P4 Västmanlands consideram o canal como antiquado, fator que também foi verificado entre os próprios ouvintes da rádio. Além disso, os não-ouvintes relatam não considerarem importante o noticiário local. A respeito do consumo de notícias nacionais e internacionais, o estudo mostra que a internet, para o último grupo citado, é o meio de comunicação priorizado para se ter acesso à informação. O estudo mostra ainda que o acesso à internet define o modo de interação com os meios de comunicação  e consumo de notícias, de modo geral. O estudo chega à conlusão de que se a emissora de rádio P4 Västmanland é vista como antiquada, torna-se, assim, difícil o recrutamento de novos ouvintes. A emissora em questão necessita de um equilíbrio para agradar seus próprios ouvintes , que estão em busca de um conteúdo variado no que diz respeito à abordagem de notícias locais e, ao mesmo tempo, adquirir novos ouvintes na faixa etária de 35 a 49 anos. Os dois grupos de participantes mostram também que as novas possibilidades de interação mediática precisam ser utilizadas em maior escala na atualidade.

In Sweden, there are students who live in small student apartments. These apartments can be called compact living as a student apartment can be as small as 16 square meters. To take advantage of the place that is in small homes, it would be good if larger furniture could be combined into a piece of furniture. On behalf of Husmuttern AB, this work has been aimed at exploring furniture concepts with sleeping and their functions in a compact living environment for students. The issues being examined are: -          What functions are desirable in a multifunctional seating and sleeping furniture for students and people living in compact living environments? -          How can a multifunctional seating and sleeping furniture be designed, that is applied to students living in a compact-living environment? Human Centered Design was used as a method and thus a qualitative data collection was carried out in the form of observations. The respondents were in the primary target group and were observed in their everyday lives in their homes. A focus group was involved in generating ideas and concepts. Functional prototypes were built, and 3D models were created in SolidWorks. Digital testing of the concepts was carried out and the development of the Generation Sofa Bed was realized. There is a discussion about how reliable this study is, when the results became situational. However, the respondents were from a limited audience and had different views on what they wanted from a sofa bed, which provided rewarding information for the development of the furniture. The conclusion is that while the Generation Sofa Bed needs to be further developed through testing and evaluation of storage facilities, it has great potential to become a finished product. / I Sverige bor det studenter i små studentlägenheter. De lägenheterna kan kallas för compact living då en studentlägenhet kan vara så liten som 16 kvadratmeter. För att ta vara på den plats som finns i små hem vore det bra om större möbler kunde kombineras till en möbel. På uppdrag av Husmuttern AB har detta arbete haft som syfte att utforska möbelkoncept med sov- och sittfunktioner i en compact living miljö för studenter. De frågor som undersöks är: 1.      Vilka funktioner är önskvärda i en multifunktionell sitt- och sovmöbel för studenter och personer som bor i compact living miljö? 2.      Hur kan en multifunktionell sitt- och sovmöbel konstrueras, som är tillämpad för studenter som bor i compact-living miljö?  Human Centered Design användes som metod och därmed genomfördes en kvalitativ datainsamling i form av observationer. Respondenterna var med i den primära målgruppen och observerades i sin vardag i sina hem. En fokusgrupp var med och genererade idéer och koncept. Funktionsprototyper byggdes och 3D modeller skapades i SolidWorks. Digital testning av koncepten genomfördes och utvecklingen av Bäddsoffan Generations blev förverkligad. Det finns en diskussion om hur pålitlig denna studie är, då resultaten blev situationsbaserade. Dock var respondenterna från en begränsad målgrupp och hade olika syn på vad de ville ha av en bäddsoffa, vilket gav givande information till utvecklingen av möbeln. Slutsatsen är att medan Bäddsoffan Generations behöver vidareutvecklas genom testning och utvärdering om förvaringsmöjligheter, så har den stor potential att bli en färdig produkt.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium. Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning. Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning. Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort. / Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser. Undersökningsobjektet utgörs av lärares samtal om den egna undervisningen. Huvudfrågan som ställs är hur innehållsnarrationerna förhåller sig till spänningsfältet mellan ett innehåll som betonar ett kanonliknande nationellt kulturarv och ett som ger utrymme för ett mer individuellt och mångkulturellt inriktat innehåll. Datainsamlingen har skett med hjälp av individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, där respondenterna bestod av fem historielärare på grundskolans högstadium. Kriteriet vid urvalet var, förutom att vara behörig lärare, var att ha stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser. Med utgångspunkt i frågeställningarna har det empiriska materialet hanterats i två steg. Dels en inledande inventering av de innehållsnarrationer som lärare talar om, dels en analys för att förstå lärares val av innehåll på grundval av klasskontext. Studiens resultat visar att allt innehållsval oberoende av klasskontext utgår från den traditionella västerländska berättelsen, eller det ”dominerande narrativet”. Utifrån två olika klasskontexter visar studien följande resultat: Då klassen bestod av en låg andel elever med bakgrund i andra länder öppnas narrativet upp med Europa som naturlig geografisk avgränsning och där svensk historia finns med som strimma. Den traditionella kronologiska tidsanvändningen är en bland flera andra sätt att bruka tid. Det traditionella innehållet behandlas stundtals utifrån andra perspektiv och andra fokus. Exempelvis samtalas om ett innehåll med större fokus på social historia och genusfrågor. Trots förändringar befinner sig innehållet inom ramen för det dominerande narrativet, vilket kan uttryckas som en majoritetsanpassning i relation till klassrumskontexten. Då klasser tvärtom bestod av en hög andel elever med bakgrund i andra länder inbjuds eleverna själva till att bidra med egna narrationer. Detta blir ett av flera sätt där det dominerande narrativet öppnas upp. Det ges även exempel på sammanhängande teman, såväl som delar av sådana, som öppnar upp narrativet. En minoritetsanpassning åstadkommes även genom att elever själva konstruerar metanarrationer, vanligtvis med temats innehåll som grund.

Uppmärksamhet på miljön och att uppnå ett mer hållbart sätt att leva har ökat bland allmänheten och företag under flera år. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur ett företag kan förmedla sina värderingar om hållbarhet inte bara genom ord och texter utan också genom grafisk design och visuell kommunikation. Artikeln djupdyker i grafiska profiler och identiteter och undersöker hur man med hjälp av dem kan visuellt uttrycka ett företags fokus på och värderingar kring hållbara tillverkning, förpackning samt hållbarhet för företaget och dess anställda. Artikeln bidrar med forskning som kan hjälpa designers att kommunicera specifika värderingar, i denna kontext hållbarhet, genom grafik samt visuella element, och dessutom hur man potentiellt kan förhålla sig till ämnen som “greenwashing”. Resultaten baseras på relevant litteratur i området, information samlad ifrån metoder som fokusgruppdiskussion och internetenkät, samt en visuell gestaltning i form av en grafisk profil för ett mock-up företag. / Awareness of the environment and achieving a more sustainable way of life has increased among the general public and companies for several years. The purpose of this article is to investigate how a company might convey its values ​​of sustainability not only through words and texts but also through graphic design and visual communication. The article delves into graphic profiles and brand identities and examines how they can be used to visually express a company's focus on, and values ​​around sustainable manufacturing, packaging, and sustainability for the company and its employees. The article contributes research that could help designers, in the context of sustainability, deliver specific messages and values through graphics and visual elements, as well as how one can potentially approach topics such as "greenwashing". The results are based on relevant literature in the area, information gathered from methods such as focus groups and surveys, as well as a practical design in the form of a graphic profile for a mock-up company.

Imagine a power wheelchair that can step over obstacles, step up on sidewalks and drive on lateral slopes whilst the user is still seated upright. Previously these features were impossible, but thanks to Elumo this is no longer the case. Elumo is a six-wheeled base to be used on electric wheelchairs. The base has been developed by Malin Svensson and Johan Olsson during their bachelor’s thesis at the Innovation Engineering Program at Halmstad University. The project took place between autumn 2021 and spring 2022.   The development of Elumo started with several user studies conducted by the students, where over 70 wheelchair users responded to a survey concerning the everyday life of a person using wheelchairs. These users were later invited to a user workshop where they could list everyday complaints and possible improvements concerning existing power wheelchairs. One of the most common complaints was getting up on sidewalks and driving on uneven terrain.   Both of these problems will be solved with the base Elumo. The technology that makes the stepping-feature and improved suspension possible, is patented by the company EMTW and the students have had a close cooperation with them during the development. Our goal is for “Elumo to become a new product that will focus on the user and will deliver innovative power wheelchairs that provide safety, independence and improve quality of life for people using wheelchairs.”