This is to my knowledge the first time a ten-year follow-up study of salivary cortisol concentrations measured by immunoassays in relation to posttraumatic symptoms according to the Impact of Event Scale (IES) is made. The study was performed on 78 Swedish UN soldiers after a 6-months mission in the former republic of Yugoslavia. Follow-up investigations were performed six months, twelve months and ten years after their return to Sweden. Morning and evening salivary cortisol concentrations were determined by radioimmunoassay (RIA) and enzyme-linked immunoassay (EIA) and subjective posttraumatic avoidance and intrusion symptoms were measured with the IES (see Appendix I).   This study concerns the methodological description of the EIA for determination of salivary cortisol and the comparison of the results from all three follow-up investigations. Post-traumatic stress symptoms according to IES (intrusion subscale and total score) increased significantly over ten years of time. There was an significant interrelationship between the change in both morning and evening salivary cortisol concentrations, measured with immunoassays, and changes in self-rated posttraumatic intrusive symptoms, according to IES, during ten years follow-up, after a six months mission in Bosnia in the way that salivary cortisol concentrations showed a tendency to decrease over ten years of time in subjects with a higher IES score. The rise in morning salivary cortisol, from awakening until 30 minutes later, was significantly correlated with the ratings of posttraumatic stress symptoms according to the IES ten years after the mission.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil. Skillnader i poängförbättring mellan bedömningarna antydde en behandlingseffekt, vilket stöddes av analys med teckentest. Resultat från intervjuer gav stöd för de förbättrade resultaten och kan anses öka den ekologiska validiteten. Resultaten tyder på att CIAT kan ha en kort- och långsiktig effekt på språk och kommunikation vid lindrig grad av afasi. Föreliggande studie indikerar därmed att CIAT kan vara gynnsamt för denna patientgrupp. Vidare analys krävs dock för att utesluta en effekt av upprepad testning. Med hänsyn till antalet personer som drabbas av afasi varje år och de betydande psykosociala konsekvenser afasi kan innebära bör framtida forskning utreda ytterligare hur behandling kan förbättra såväl språkliga funktioner som kommunikativ delaktighet i vardagen. / Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) is a group therapy for people with aphasia. The therapy’s effectiveness, its effect in milder aphasia and its long-term effect has not been thoroughly investigated in previous studies. This multiple case study aims to assess short- and long-term effect of CIAT on language functions and functional communication in mild aphasia. Four people with chronic aphasia received CIAT over two weeks. Language functions and functional communication was assessed prior therapy (T1), after therapy (T2) and at a 3 month follow-up (T3). In addition to assessments, interviews with participants and their family members were conducted. At T2 all participants showed mainly improved language functions. In addition, 4/4 participants and all family members rated an improvement of functional communication. Results were mainly stable at T3. Differences in improvement when comparing assessments indicated a treatment effect, which was supported by analysis with a sign test. Results from interviews supported the improved results on language tests and could be regarded as increasing the ecological validity. Results indicate a positive and lasting effect on language and communication in milder aphasia. The present study thus suggests that CIAT could be beneficial to this patient group. However, further analyses are required to rule out the possibility of a practice effect. Considering the number of people with aphasia and the psychosocial impact of aphasia, future research should further investigate how therapy could improve linguistic ability as well as communicative participation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen. Litteraturen som ingår i studien redogör dels för handlingsutrymmet som existerar inom socialsekreterarnas arbete och hjälper till att få en djupare förståelse för kontexten inom organisationen. Tolkningsramen innefattas även av den diskussion som förs angående socialsekreterarnas kompetens inom uppföljningsarbete. Resultatet från intervjuerna visade att socialsekreterarna i varierande omfattning utför det uppföljningsarbete som lagen föreskriver men att i socialförvaltningarnas organisationer prioriteras inte uppföljningsarbetet. Respondenterna i studien anser sig ha bristande kompetens och att de har svårt att se sitt eget handlingsutrymme i uppföljningsarbetet. / The purpose of this paper is to research how social workers manage to follow up cases with children placed in foster homes, their guardians and the foster homes. To meet this purpose a qualitative method has been used. The study is founded upon eight different interviews. Four with social workers who deal with children exclusively and four with social workers who deal with foster homes, within eight different districts/municipalities. Earlier research has shown shortcomings in the way social welfare follow up cases with children placed in foster homes, the guardians and the foster home. The government has introduced regulations in chapter 5, first section of the Swedish security law to stress the responsibilities that the social welfare committee has during an ongoing foster care placement. The background literature included in this study describes what possibilities social workers have in their work situation, and helps to gain a deeper understanding of the context within the organization. It also includes the ongoing discussion about social workers’ knowledge of how to follow up cases in a correct way. The interviews that this study is founded upon shows that the social workers meet the regulations, that the law prescribes for this area, of varying degree. To follow up cases in a correct way is not prioritized in the organization of the social welfare administrations. The respondents in this study do not believe that they have enough knowledge and have difficulties seeing what possibilities their work situation gives them when it comes to following up cases.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor. De hittar även alternativa lösningar med sikte på studier, arbete eller övriga åtgärder osv. De skiljer sig även åt i många avseenden bl.a. så finns de under olika förvaltningar, den ena organisationen ligger inom kommunen, den andra externt, den ena samarbetar lokalt och den andra nationellt osv. Vi har dragit slutsatser som t.ex. att bägge kommuner har insett allvaret i att låta ungdomar utanför skolsystemet vara utan sysselsättning och tillsammans med ungdomarna så försöker de därför finna lösningar som fungerar i längden samt att olika sätt att organisera verksamheten kan leda till samma mål. / The aim of this study is to elucidate and compare how two equally-sized municipalities in Sweden have implemented the law on the municipal responsibility for monitoring young people between 16 and 20 who are not studying at a national or specially designed program. We have used a qualitative approach in which we have interviewed five people in three different functions to get different perspectives on what we studied. We found that the practical work differs between the two municipalities, although the objective remains the same: to find and identify all young people who are outside high school and then offer assistance based on individual interests, needs and conditions. The municipalities have similar tools to find and motivate youngsters such as the same registration system, centrally located outside the school, similar means of contact and they both press as strongly in free will as an important factor. They can also find alternative solutions that focus on study, work or other activities. They also differ in many respects, for instance they are under different administrations, one is located in the municipality and the other outside, one works locally and the second nationally and so on. We have drawn conclusions such as both municipalities have realized the gravity of letting young people stay outside the school system be without jobs and together with the young people they try to find solutions that work in the long run and also that different organization of each activity can lead to the same goal.

Inledning: Det har blivit allt vanligare att företag driver sin verksamhet i projektform. Projektarbetet har fått större betydelse och är vanligt förekommande inom industri och förvaltning. Studiens fallföretag är Södra Cell Mörrum som är verksamt inom processindustrin. Inom företaget bedrivs projekt på daglig basis med varierande storlek. Södra Cell Mörrum har stött på problem i deras projektstyrning gällande säkerställandet av kunskapsöverföring mellan projekt. Forskningen inom ämnesområdet projektstyrning är utbredd, däremot när den utförs i samband med kunskapsöverföring är den inte lika väldokumenterad. Efter en genomsökning av ämnesområdet har en brist av forskning inom ämnesområdet påträffats relaterad till processindustrin. Syftet: Syftet med studien är att via en genomgång av Södra Cell Mörrums projektstyrning kartlägga projektarbetet i en sammanställning. Ur sammanställningen skall barriärer för kunskapsöverföring mellan projekt identifieras. Vidare är syftet att utföra en jämförelse och analys av Södra Cell Mörrums projektarbete utifrån befintlig litteratur inom ämnesområdet projektstyrning kopplat till kunskapsöverföring för att föreslå en uppdaterad modell som utvecklar kunskapsöverföringen. Metod: Området som har utforskats har varit Södra Cell Mörrums projektstyrning, vilket innebär att detta är en fallstudie och studien har en deduktiv ansats. Utgångspunkten har varit i befintliga teorier som sedan har vävts samman med empiriskt material från semi-strukturerade intervjuer och dokument. En kvalitativ inriktning har valts för studien för att få en tydligare insikt i Södra Cell Mörrums projektarbete. Slutsats: De barriärer i Södra Cell Mörrums projektstyrning som identifierats är tidsbrist samt en avsaknad systematik för dokumentering av lärdomar och misstag. För att säkerställa kunskapsöverföring inom projektstyrningen rekommenderas Södra Cell Mörrum genomföra förändringar i planeringsfasen av projektstyrningen. Det som föreslås är en addering av till två milstolpar i milstolpeplaneringen, vilka är reflektionsmöte och projektrapporter som behandlar ovanstående barriärer. / Introduction: It has become more common for companies to operate their businesses on a project basis. Projects have gained significance and are frequently occurring within the industry and administration. The company at hand for this case study is Södra Cell Mörrum, a company that operates within the processing industry. Projects are conducted on a daily basis with varying sizes at Södra Cell Mörrum. The company has experienced issues in their project management when it comes to ensuring knowledge transfer in between projects. Science within the area of project management is comprehensive, although when conducted in connection with knowledge transfer it is not as extensive. A gap has been found after a thorough search within the area of project management combined with knowledge transfer related to the processing industry. Purpose: The purpose of this study is to map the project management of Södra Cell Mörrum in a compilation. The compilation identifies flaws regarding knowledge transfer in between projects. Furthermore, the project management of Södra Cell Mörrum will be compared and analyzed based on existing theories within the research area of project management related to knowledge transfer in order to suggest a developed model that ensures knowledge transfer. Method: The area of research for this study has been the project management of Södra Cell Mörrum, hence being a case study following a deductive research approach. The premise takes place in existing theories whom have been intertwined with empirical material ranging from semi-structured interviews and documents. A qualitative direction has been chosen for this study to gain an enhanced insight in the project management of Södra Cell Mörrum. Conclusion: The flaws that have been identified within the project management of Södra Cell Mörrum are constituted by a lack of time as well as a deficiency regarding a systematic documentation of mistakes and experiences. In order for the company to secure knowledge transfer within the project management it is recommended that the milestone planning is changed towards including two additional milestones. These milestones consist of reverberation meetings and project reports, both of whom manage the flaws mentioned above.

Bakgrund och problem: Med den ökande efterfrågan på vård men med begränsade möjligheter att utöka sjukvårdens resurser finns ett stort behov av förbättringskunskap inom vården. Det är allt vanligare att sjukvården hämtar inspiration till förbättringsarbete från industrin i syfte att öka effektiviteten och hålla en hög kvalitet. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur intensivvårdsavdelningen (IVA) på Danderyds sjukhus arbetar med löpande förbättringsarbete samt att baserat på analysen ge rekommendationer om hur detta arbete kan utvecklas. Ett bisyfte är att inom ramen för IVA:s förbättringsarbete undersöka det stöd från kvalitet- och verksamhetsutvecklingsfunktionen på Danderyds sjukhus som IVA kan nyttja och att ge förslag på hur detta stöd kan utvecklas. Metod: Denna kvalitativa fallstudie genomfördes på intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Danderyds sjukhus. Datainsamlingsmetoderna som användes är semi-strukturerade intervjuer, dokumentstudier och observation. Analysen skedde genom mönsterjämförelse. Resultat: Det främsta förbättringsarbetet som genomfördes på IVA var genom förbättringsteam med ansvar över att utveckla vissa områden inom vården. I nuläget används inte det stöd som KVU kan erbjuda i någon större utsträckning. / Background: As a result of the increasing demand of healthcare and the limited possibilities to expand the healthcare’s resources, there is a great demand of knowledge of improvement within the healthcare. In order to increase the efficiency and maintain a high standard, it is becoming more common for the healthcare to gain inspiration for works of improvement from the industry. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how the intensive care unit (IVA) at Danderyds Sjukhus deals with the continual work of improvement as well as, with a basis on the analysis, provide recommendations of how this work may be developed. A secondary purpose of the study is to, within the frames of IVA’s work of improvement, investigate the support from the quality and department’s development system at Danderyds Sjukhus which the IVA could take advantage of and provide suggestions of how the support can be improved. Method: This qualitative case study was performed at the intensive care unit (IVA) at Danderyds sjukhus. The methods of data collection that were being used include semi-structured interviews, case studies and observations. The analysis was made through a pattern comparison. Conclusion: The principal work of quality improvement that was performed at IVA was through improvement teams with the responsibility to develop certain areas within the healthcare. The support which KVU can provide is currently not being used to its full extent.

Yrkeslärare med ansvar för arbetsplatsförlagt lärande (APL) använder sig av olika metoder för att säkerställa att APL följs upp på ett strukturerat sätt. Studien åskådliggör de metoder som lärare med APL-ansvar använder i uppföljningen av APL. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på vilken kunskap som synliggörs genom dessa metoder. Tidigare forskning visar att en strukturerad process skapar förutsättningar för en bättre slutprodukt. Slutprodukten likställs i studien med en mer yrkeskunnig elev. Studien baseras på kvalitativa intervjuer, samtal och dokumentinsamling. Intervjuer har genomförts med åtta APL-ansvariga lärare på fyra olika yrkesprogram inom samma gymnasieskola. Dokumentinsamlingen baseras på de dokument som används i samband med uppföljning av APL. Samtal benämns i studien som vardagliga samtal som har genomförts med APL-ansvariga lärare. Det insamlade materialet sammanställdes och därefter analyserades data i förhållande till studiens frågeställningar. Resultatet visar att avsaknad av en strukturerad process medför att elevens kunskap inte synliggörs. När kunskap inte synliggörs skapas inte förutsättningar för att uppnå syftet med APL. I resultatdiskussionen diskuteras kraven på yrkeslärarens flexibilitet, om bristen på processkunskap kan hindra en strukturerad uppföljning samt hur osynlig kunskap kan bli synlig. / Vocational teachers with responsibility for workplace-based learning (APL) use different methods to ensure that APL will be followed up in a structured way. The study illustrates the methods that teachers with APL-responsibility use in the follow-up of APL. The theoretical basis focuses on the knowledge that is visible through these methods. Previous research shows that a structured process creates the conditions for a better end product. The end product is equated in the study with a more skilled student. The study is based on qualitative interviews, conversations and document collection. Interviews were conducted with eight APL-responsible teachers at four different professional programs within the same school. Document collection is based on the documents used in connection with the follow-up of APL. Conversation is referred to in this study as "everyday" conversation carried out with APL-responsible teachers. The collected material was compiled and analyzed in relation to the questions asked in the study. The result shows that the absence of a structured process causes that knowledge of the student will not get visible. When knowledge is not visible it does not create conditions for achieving the aim of APL. In the final discussion the requirements for vocational teacher’s flexibility, the lack of process knowledge and how to make invisible knowledge visible are further discussed.

Unipolar depression, estimated to be the leading contributor to burden of disease in middle- and high-income countries, often has an onset in adolescence. The disorder is associated with substantial role impairment and is highly recurrent. This raises questions about both subsequent mental health and social outcome. In order to shed light on this, a community sample of adolescents with depression and non-depressed peers was followed-up after 15 years. In 1991-93, first-year students in upper secondary school (age 16-17) in the town of Uppsala, Sweden, were screened for depression. Adolescents with positive screening and selected peers with negative screening (n=631 in total) were assessed regarding mental health, social situation, and personality. At around age 31, the participants were followed-up in both national registers (n=609) and personal interviews (n=409). Outcome regarding social factors, mental health, and personality was assessed. At follow-up, the former depressed adolescents had completed higher education to a lesser extent than the former non-depressed adolescents. The females with adolescent depression were also at increased risk of subsequent abortion, divorce, single parenthood, and partner violence. Characteristics associated with depression in adolescence (such as poor school performance and disruptive disorders) seemed to contribute to the poor outcome in the social domain. Regarding adult mental health, long-term depression in adolescence was associated with a particularly poor outcome. Compared to adolescents with shorter episodes of depression, those with long-term depression were more likely to report recurrent depression, suicidal ideation, and a range of other mental disorders in adulthood. Measures of personality traits related to neuroticism (a tendency towards negative emotionality) were elevated during ongoing depression and anxiety disorders, but were normalized with remission. However, repeated depressive episodes seemed to leave the individual more vulnerable to stress. It is now important to assess if early treatment can alter the poor outcome depicted in this thesis. Since social adversity, educational difficulties, and interpersonal problems accompany the depressive disorder from adolescence onward, it should also be investigated if interventions aimed at such contextual factors can prevent recurrence and improve quality of life.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.