No description available.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur anställda upplever arbetsplatslärande på sin arbetsplats och vilken betydelse de ger informellt och formellt sätt att lära för det egna lärandet. Tidigare forskning visar att det informella lärandet är av störst betydelse för arbetsplatslärandet medan formella sätt att lära är av mindre betydelse. Ansatsen i studien var kvalitativ och data samlades in via halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades nio personer från en organisatorisk enhet i en stor statlig myndighet. Insamlade data resulterade i 50 sidor transkriberad utskrift som sedan strukturerades genom kodning och kategorisering. Resultatet av studien visade liksom tidigare forskning att det informella lärandet var av störst betydelse för arbetsplatslärandet. Lära av kollegor, problemlösning och självlärande var vanliga och betydelsefulla sätt att lära. Formellt lärande som utbildning var också av betydelse framförallt om den anställde hade ett behov av utbildningen och såg nytta med den i sitt jobb. Studien visade att informella sätt att lära även har betydelse vid formella sätt, till exempel att resonera med en kollega efter genomförd utbildning. Förslag som intervjupersonerna framförde för att förbättra arbetsplatslärandet var att skapa bättre förutsättningar för nyanställda att komma in i jobbet och ta hand om dem ännu bättre. Även att effektivisera möten, bli bättre på feedback och bättre ta vara på erfarenhet framfördes. / <p>2019-08-19</p>

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.

The aim of this study is to understand how students who are involved in student councils at upper secondary schools in a municipality in northern Sweden experience their opportunity for formal student influence. This is done on the basis that the school in regulatory documents has a democratic responsibility to educate citizens who should be able to be active in society when they have completed a Swedish school education. The study was conducted through qualitative group interviews with students who have either been or are active on the board of each student council. Results from the interviews show that students experience different conditions for conducting work at different schools. The students' experience may indicate that the school leadership acts both in accordance with and in violation of the school's democratic mission. Furthermore, students believe that they gain valuable knowledge from their involvement in student councils, which according to democracy theories can bring increased participatory democratic knowledge for them, which in turn can lead to a stronger democratic society.

Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet. Det fungerar också informellt vad det gäller planering och utvärdering av undervisningen. På de övriga två skolorna är elevinflytandet inte lika stort på dessa områden. Vad det gäller det informella elevinflytandet i undervisningen har det visat sig att elevinflytandet inte genomsyrar hela undervisningen på någon av skolorna. Lärarna har en klar uppfattning om vad elevinflytande innebär vilket är en grundförutsättning för att elevinflytandet ska komma till stånd. Trots det fungerar inte elevinflytandet till fullo. I arbetet framkommer det att det finns olika faktorer som hindrar lärarna från att låta eleverna utöva det fullt ut. En faktor har visat sig vara att styrdokumenten inte ger klara riktlinjer om hur elevinflytande ska ske rent praktiskt. De inte ger tillräcklig vägledning. En annan faktor är tidsbrist och att det kräver mycket av lärarna för att träna eleverna i att ta ansvar.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen. Resultaten visar generellt på en liten försämring av elevernas formella färdigheter. I urvalsgruppen flickor med högt uppsatsomdöme är försämringen dock stor. Av de normavvikelser som undersökts förefaller särskrivning och enkel/dubbelkonsonant vara de som försämrats mest. En möjlig orsak till försämringarna i allmänhet kan vara ändrade värderingar, i såväl läroplaner som i samhället i stort. Förr prioriterades den formella skrivförmågan högre; i dagens IT-kultur värdesätts snabbhet och innehåll högre.

Fredrik Ole Lillemyr (2002) hävdar att leken har en rad olika funktioner för barn, exempelvis att den är en förberedelse inför vuxenlivet där de bland annat lär sig att hantera sociala situationer samt hur emotionella situationer kan hanteras. Under leken tränar och övar barn bland annat på sin sociala kompetens och kommunikativa förmåga (Lillemyr 2002). Begreppet lek kan förklaras genom otaliga teorier, bland annat att lek enbart är en handling eller att lek är ett verktyg för lärande. Leken kan vara styrd eller fri och upplevs olika beroende på vem som medverkar i den (Pramling Samuelsson 2007; Knutsdotter 1987, 1991, 1992, 1996, 2009; Øksnes 2011). Examensarbetets syfte är att undersöka fritidspedagogers syn på lek samt att lyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmets ramar. I min studie valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där tolv pedagoger på ett fritidshem i Skåne medverkade. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har en positiv syn på lek i fritidshemmet samt att pedagogerna anser att leken påverkar barnen positivt i relation till deras utveckling och lärande. Pedagogerna anser att leken har en viktig roll för barns lärande.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne. Därefter fick eleverna delta i en chatt-dialog med oss för att vi skulle få tillgång till deras chatt-texter. Empirin i vår undersökning består därmed av tio återberättande skrivna texter och tio chatt-texter. Utifrån dessa 20 texter genomför vi sedan en textanalys utifrån specifika analysmallar. För att kunna göra en tillförlitlig analys av texterna användes bland annat kursplanen i svenska för skolans tidigare åldrar.Studien motiveras mot bakgrund av skolans styrdokument där elevers förmåga att arbeta med olika slags texter och förstå skillnader i språkanvändning ses som viktiga mål. Vår analys av elevernas texter indikerar att elevgruppen inte behärskar båda registren eller kan kodväxla mellan registren på ett medvetet plan. Endast en elev behärskade, sett utifrån våra analysmallar, båda registren och kunde på ett medvetet plan kodväxla mellan de samt hålla de isär. Vidare hade fem av tio elever tillgång till skriftspråket och fyra av tio elever tillgång till chattspråket. Värt att nämna är att det fanns två elever som varken behärskade skrift- eller chattspråket. Uppsatsen diskuterar slutligen resultatet och menar att det är viktigt att elever lär sig om olika språkliga genren och att skolan verkar för att elever kan använda olika slags språkregister och växla mellan registren.

Organisationer behöver rätt kompetens för att de ska vara konkurrenskraftiga, vilket kan handla om att bibehålla eller utveckla befintlig kompetens. Ledarskapet spelar en betydande roll för medarbetares kompetensutveckling och är således en viktig del inom organisationer. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur chefer utövar sitt ledarskap i syfte att främja kompetensutveckling samt vilka strategier som chefer använder för att motivera sina medarbetare till att delta i olika kompetensutvecklingsåtgärder. Detta har undersökts utifrån ett transformativt ledarskap och kompetensutveckling har undersökts utifrån formellt samt informellt lärande. Studiens empiri har samlats in via semistrukturerade intervjuer som genomförts digitalt med sex stycken chefer och har analyserats genom att olika teman har identifierats. Resultatet visar att chefer använder olika metoder för att främja kompetensutveckling där vikten av att agera som en förebild, skapa rätt förutsättningar samt överlåta ansvar och problemlösning till medarbetarna, beskrivs. Medarbetarsamtal eller uppföljningssamtal är forum som används i syfte att motivera medarbetare till att delta i kompetensutvecklingsåtgärder. Därutöver framkommer det att chefer främjar kompetensutveckling genom att medarbetare får nätverka mellan olika avdelningar inom organisationen samt genom att bilda projektgrupper där medarbetare arbetar mot uppsatta mål. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning vad gäller att ledarskapet har betydelse för medarbetarnas kompetensutveckling. Förslag på fortsatta studier är bland annat huruvida ledarskapets betydelse för medarbetares kompetensutveckling har förändrats av pandemin, och i sådant fall på vilket sätt. Vidare skulle en longitudinell studie inom detta ämne vara intressant för att få en förståelse för ledarskapets betydelse på sikt samt vad kompetensutveckling leder till hos medarbetare. / Organizations need the right competence to be competitive, which may involve maintaining or developing existing competence. Leadership plays a decisive role for employee skill development and is thus an important part within organizations. The purpose of the study is to gain an increased understanding of how managers exercise their leadership to promote competence development and which strategies managers use to motivate their employees to participate in various competence development measures. This has been investigated based on transformational leadership and competence development has been investigated based on formal and informal learning processes. The study´s empirical data has been collected via semi-structured interviews conducted digitally with six managers and has been analyzed by identifying different themes. The results show that managers use different methods to promote competence development, where the importance of acting as a role model, creating the right conditions, and delegating responsibility and problem solving to employees is described. Employee interviews or follow-up interviews are forums used for the purpose of motivating employees to participate in competence development measures. In addition, it appears that managers promote competence development through networking between different departments in the company and by forming project groups where employees work towards set goals. The study's results confirm previous research regarding the importance of leadership for employees´ skill development. Suggestions for further studies are, for instance, whether the importance of leadership for employee skill development has changed because of the pandemic, and if so in what way. Furthermore, a longitudinal study within this study would be interesting to gain an understanding of the importance of leadership in the long term and what skill development leads to in the employee.

Utflykter är tillfällen då elever kan få uppleva olika miljöer och sammanhang. Denna studie vill undersöka vilka faktorer som enligt fritidshemslärare kan påverka när fritidshem väljer att göra olika utflykter. Syftet är även att undersöka om där finns utflyktskategorier som är mer eller mindre vanliga än andra och ifall det finns faktorer som kan förklara varför dessa utflykter i så fall inte förekommer lika ofta. De utflyktskategorier som berörs i studien är natur- och friluftsmiljöer, närmiljöer, idrottsaktiviteter utöver vanliga skolan, museibesök, föreningsliv, kulturliv, samarbeten med olika föreningar och organisationer, samt samhällsfunktioner. För undersökningen används dels en kvantitativ metod med en enkätundersökning och dels en kvalitativ metod genom intervjuer med olika fritidshemslärare. Som teori avhänds det erfarenhetsbaserade- och upplevelsebaserade lärandet, samt teorier om formellt-, informellt- och ickeformellt lärande.Resultatet visar att där finns en mängd olika faktorer som kan påverka valet av utflykt: ekonomi, tid, avstånd, fritidshemmets placering, antal elever, antal personal, utbud, transport och olika anpassningar till eleverna. Studien visar också att där är stor skillnad mellan hur ofta de olika utflyktskategorierna besöks. Natur- och friluftsmiljöer och närmiljön är oftast förekommande, medan samhällsfunktioner är minst besökta. Däremot är det inte enkelt att säga vilka specifika faktorer som påverkar de enskilda utflyktskategorierna. Detta eftersom varje fritidhem har sin unika situation och att de avgörande faktorerna för de mest tillgängliga utflyktskategorierna kommer att variera från fall till fall.