I denna studie har en förståelse för åk 4-6 lärares intentioner med studiebesök inom NO-undervisningen skapats. Genom nio kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i Malmö har följande frågeställningar undersökts: Varför väljer lärare i åk 4-6 att åka på studiebesök? samt Hur planerar lärare i åk 4-6 in studiebesök som en del av NO-undervisningen? En teori som använts i denna studie är formellt och informellt lärande, det formella är klassrumsundervisningen medan det informella representerar studiebesök. Ytterligare en teori som har använts är Field Trip Pedagogy, vilket innebär hur studiebesök planeras in i undervisningen. Teorin betonar vikten av logistiska och administrativa förberedelser, samt att det finns ett samspel i den undervisning som bed-rivs före, under och efter ett studiebesök. Utifrån en fenomenografisk ansats visar resul-tatet att lärares intentioner med studiebesök i NO-undervisningen avser att skapa en varierad undervisning i klassrummet för att gynna elevernas kunskapsinlärning. Lärare åker på studiebesök för att ge eleverna möjligheten att uppleva och få se att det som tas upp i klassrummet finns på riktigt, ett resultat som styrker den tidigare forskningen. I resultatet lyfts faktorer som påverkar genomförandet av studiebesök där framförallt sko-lans läge, budget samt säkerhet är centrala. Studiebesök och den undervisning som bed-rivs före och efter besöket överensstämmer med läroplanen. Enligt resultatet är under-visningen som sker efter besöket i störst fokus. Gemensamt i både den tidigare forsk-ningen och resultatet i denna studie är att lärarna är överens om att den planering som ett studiebesök kräver leder till någonting positivt. / The purpose of this study has been to develop an understanding of teachers’ intentions regarding field trips within their science education. Through nine qualitative interviews with teachers who work or have been working in Malmö, following research questions have been studied: Why do grade 4-6 teachers choose to go on field trips and How do grade 4-6 teachers incorporate field trips within their science education. One of the theo-ries that have been central throughout this study is Formal and Informal Learning where formal learning is linked to classroom teaching and informal learning represents field trips. The second theory that have been used is Field Trip Pedagogy which relates to how field trips are incorporated in the classroom. When planning a field trip that is con-nected to the classroom it’s essential with logistic and administrative preparations, but also the teaching that is applied to before, during and after the field trip. From a phe-nomenographic approach, the results show that teachers’ intentions with field trips in their science education pertains to create a varied education experience in the classroom to favor the students learning. Teachers take their students on field trips to give them the opportunity to have first-hand experiences, to show them that what is talked about in the classroom exists for real, something that is supported in the literature review. In the result there are prominent factors that affect the implementation of field trips where the school’s location, budget and students’ safety are central. Field trips and the teach-ing that takes place before, during and after the visit is aligned with the curriculum. Ac-cording to the result the teaching that occurs after the field trip is prioritized.

I detta examensarbete har vi undersökt en fritidshemsverksamhet som tagit ett steg in i den schemalagda skoldagen. Skolan vi utfört studien på bedriver en sådan verksamhet. I arbetet benämner vi verksamheten som fritidshemslektion. Fritidshemslektionen är en lektion under skoltid som genomförs av fritidshemspersonal med en fritidspedagogisk ansats. Det vi har försökt synliggöra i examensarbetet är vilket lärande som sker i denna verksamhet och vilken slags kunskap som träder fram.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex individuella intervjuer med fritidshemspersonal på skolan som bedriver fritidshemslektioner. Vi har med hjälp av begrepp som informellt och formellt lärande samt olika kunskapstraditioner försökt synliggöra olika aspekter av denna verksamhet.Det framgår i vårt resultat att det sker ett socialt lärande på fritidshemslektionerna. Detta sociala lärande uppfattas av fritidshemspersonalen bestå av formellt lärande i relation till traditionell fritidshemsverksamhet. Däremot uppfattas fritidshemslektionen som informell i relation till den ordinarie skolans verksamhet. Vi har funnit att fritidshemslektionen därför placerar sig någonstans mitt emellan en traditionell fritidshemsverksamhet och skolans mer formella undervisning.

Det här arbetet handlar om lek och lärande under fritidsverksamhet. Huvudsyftet meddenna undersökning är att undersöka fritidshemspedagogers syn på lek. Jag ville ocksålyfta fram vad leken kan anses ha för funktion inom fritidshemmet. Använder sig pedagogernaav leken som ett verktyg för elevernas utveckling och lärande? Anser pedagogernaatt leken kan ha ett värde i fritidsverksamheten? Studien innehåller social inlärningsteori,begreppsförklaringar och tidigare forskning som finns till grund för att analyseradet empiriska material jag samlat för att kunna undersöka hur pedagogerna ser pålek. För att samla empirin till examensarbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuermed pedagoger som har aktiv tjänst inom fritidshemsverksamhet, informanterna har olikautbildningsnivåer och erfarenheter. Resultatet visar att pedagogerna har en positivsyn på elevernas lek i fritidshemmet och att pedagogerna anser att leken påverkar elevernapositivt vad gäller elevernas utveckling och lärande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

Denna studie har tagit utgångspunkt i ämnet våld mot kvinnor och vikten av stöd i uppbrottet från sin våldsamma parrelation. Syftet var att undersöka kvinnors uppbrottsprocess från en våldsam förövare och vilken betydelse formellt och informellt stöd har haft hos kvinnor i uppbrottsprocessen. I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på fyra kvinnor som brutit sig loss från sin förövare och den våldsamma parrelationen. Resultatet av intervjuerna har analyserat utifrån en tematisk analysmetod och sammantaget identifierades fyra olika teman: Det informella stödets viktiga betydelse, Att förkasta det informella stödet, Det informella stödets vägledning i uppbrottet samt Sammanflätningen mellan informellt och formellt stöd. Resultatet analyserades därefter med hjälp av teoriansatsen uppbrottsprocessen. De intervjupersoner som sökt formellt stöd har visats vara viktigt i uppbrottet men inte av lika stor betydelse som informellt stöd. Informellt stöd som familj och vänner har enligt vår studie påvisats vara av störst vikt till de kvinnor som genomgått ett uppbrott från sin våldsutsatta parrelation. Det är inte mängden stöd som har betydelse i uppbrottet, utan att stödet består och förmedlar en trygghet.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur fem legitimerade svensklärare undervisar om det formella textskrivandet i kursen svenska 2 på gymnasienivå. Studien har ett kompensatoriskt perspektiv då skolan och dess lärare ska se till att alla elever får chans att nå så långt de kan. Det är därför intressant att ta reda på hur svensklärare arbetar kompensatoriskt. Fokuset på det formella skrivandet härleds till dess vikt vid vidare studier och i flertalet yrkesroller. Ett sociokulturellt perspektiv används för att se huruvida elever införlivas i det formella skrivandets sfär. Studien använder semistrukturerade intervjuer som sedan genomgått en tematisk analys. Resultatet i studien visar att lärare vid skolor med höga antagningspoäng använder fler arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion, medan lärare vid skolor med lägre antagningspoäng tenderar att använda färre arbetssätt som kräver metakognitiv reflektion. Lärarna vid skolor med låga antagningspoäng använder istället arbetssätt som ger ett rikt stödmaterial där eleverna arbetar mer individuellt. En slutsats är att dessa skilda arbetssätt verkar bidra till att elever som förstår formella texter ur ett metaperspektiv har större chanser att lyckas med vidare studier och i mer prestigefyllda yrken. En annan slutsats är att lärarna verkar arbeta kompensatoriskt och att de når så långt de kan i elevernas utveckling i relation till deras proximala utvecklingszoner, samt engagemang.