Global ETD Search

101	Organisationskultur ur två perspektiv : En jämförande studie av två etnografier ifrån socialantropologi och organisationsteori / Organizational Culture from two perspectives : A comparative study of two ethnografies from Social Anthropology and Organization Studies Styrenius, Jakob January 2009 (has links) <p>This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture.</p> / <p> </p><p>Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.</p> Anthropology Social Anthropology ethnography organizational studies organizational culture culture organization philosophy of science work workplace corporation garsten kunda tech apple fieldwork method participant observation formal informal emic etic concept martin Antropologi Socialantropologi etnografi organisationsteori organisationskultur organisation kultur vetenskapsteori jämförelse arbetsplats arbete företag Garsten Kunda Tech Apple fältarbete organisationsantropologi metod deltagande observation formellt informellt emic etic kulturbegrepp martin Social anthropology Socialantropologi
102	Organisationskultur ur två perspektiv : En jämförande studie av två etnografier ifrån socialantropologi och organisationsteori / Organizational Culture from two perspectives : A comparative study of two ethnografies from Social Anthropology and Organization Studies Styrenius, Jakob January 2009 (has links) This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture. / Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur. Anthropology Social Anthropology ethnography organizational studies organizational culture culture organization philosophy of science work workplace corporation garsten kunda tech apple fieldwork method participant observation formal informal emic etic concept martin Antropologi Socialantropologi etnografi organisationsteori organisationskultur organisation kultur vetenskapsteori jämförelse arbetsplats arbete företag Garsten Kunda Tech Apple fältarbete organisationsantropologi metod deltagande observation formellt informellt emic etic kulturbegrepp martin Social anthropology Socialantropologi
103	"Är dina arbetsuppgifter för svåra för dig?” : En studie om kompetensutveckling hos sjukvårdspersonal / ”Does your work require you to acquire new knowledge and skills?” : A quantitative study on competence development in healthcare professionals Edvardsson, Fannie, Enghoff, Jesper January 2019 (has links) Sjukvården är den arbetsplats som anses vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad stress och har under senare år fått uppmärksamhet inom forskning. Sjuksköterskor rapporterar att de upplever stress för att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sitt arbete. Samtidigt ska arbetsplatsen säkerställa att medarbetare besitter den kunskap som efterfrågas både i nutid och framtid. En arbetsplats som satsar på kompetensutveckling kan bidra till att både kort- och långsiktiga verksamhetsmål uppnås. Syftet med studien var att undersöka upplevd stress i förhållande till behov av kompetens hos sjukvårdspersonal. För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätundersökning på sjukvårdspersonal från olika avdelningar på sjukhuset, där totalt 56 respondenter deltog i studien. Vidare analyserades resultatet med hjälp av SPSS genom en korrelationsanalys som presenteras genom tabeller skapade med SPSS. I studien mäts behovet av kompetens genom formellt och informellt lärande. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband mellan behovet av kompetensutveckling och stress. Sambandet mellan kompetensutveckling och stress grundar sig enbart mellan behovet av formellt lärande och stress, då det inte fanns något signifikant samband mellan behovet av informellt lärande och stress. Slutsatsen av studien är att utökade kompetensutvecklingsinsatser kan resultera i att sjukvårdspersonalen bättre hanterar arbetskrav och att det kan minska upplevd stress. / Healthcare is the workplace that is considered to be particularly vulnerable to work-related stress and has in recent years received attention in research. Nurses report that they experience stress because they do not have sufficient skills to handle their work assignments. At the same time, the workplace must ensure that employees possess the knowledge that is demanded both in the present and in the future. A workplace that focuses on skills development can help achieve both short- and long-term business goals. The purpose of the study was to investigate perceived stress in relation to the requirement in competence of healthcare professionals at a hospital. To answer the purpose of the study, a quantitative survey was carried out on healthcare professionals from various departments of the hospital, in which a total of 56 respondents participated in the study. Furthermore, the results were analyzed using SPSS and also correlation analysis presented by tables created with SPSS. The results of the study show that there was a significant relationship between the need for competence development and stress. The relationship between competence development and stress is based solely on the connection between the need for formal learning and stress, as there was no significant relationship between the need for informal learning and stress. The conclusion of the study is that increased competence development can result in healthcare workers to better manage work demands and may help to reduce the perception of stress. Competence competence development formal learning informal learning stress Formellt lärande informellt lärande kompetens kompetensutveckling stress Pedagogy Pedagogik Work Sciences Arbetslivsstudier
104	Kunskapsfabriken / The Factory of Knowledge Bergman, Malin January 2016 (has links) ”Varje människa bär på en samling utav kunskap. Tänk om man kunde skapa en miljö där alla människor kunde få slå upp dörrarna till sitt lilla magasin. En miljö där man ser varje människa som en möjlighet. En möjlighet till att lära sig mer. En resurs i Kunskapsfabriken.” Kunskapsfabriken slår upp dörrarna i kvarteret Kronan och välkomnar stadens människor. Som en del utav Sundbyberg centrum bidrar byggnaden med ett center för det icke-formella lärandet där kreativitet, skapande och gemenskap är i fokus. Kunskapsutbytet, praktisk kunskap och tron på att alla människor är en möjlighet till att lära sig mer genomsyrar projektet. Kunskapsfabriken arbetar aktivt med integration och ger plats åt SFI-utbildning i programmet. Den traditionella språkundervisningen kan på så sätt kombineras med ett program för det praktiska lärandet där språket inte är en nödvändighet. Där kroppen och framförallt händerna blir det viktigaste verktyget för lärande. / ”Every individual carries a collection of knowledge. What if you could create a space where everyone could open the doors to their own little depository? A space where every individual is seen as an opportunity. An opportunity to learn more. A resource in the Factory of Knowledge.” The Factory of Knowledge opens its doors and welcomes the people of the city. As a part of central Sundbyberg it acts as a center for non-formal education where creativity, creation and community are the focal points. The sharing of knowledge, practical knowledge and the belief in every individual as an opportunity to learn more permeates the project. The Factory of Knowledge actively strives towards integration and makes space for ”Swedish for Immigrants”-education. The traditional language pedagogy can therefore becombined with a program for practical learning where language is not a necessity. Where our body and above all our hands become the most important tool for learning. practical knowledge Swedish for Immigrants non-formal learning learning environment workshop music dance movement drama art linit glass double glazed facade Kvarteret Kronan Sundbyberg praktisk kunskap SFI icke-formellt lärande lärandemiljö kunskapsutbyte mellanrum verstad ateljé musik dans rörelse teater konst linitglas dubbelglasad fasad Architecture Arkitektur
105	Access to entrepreneurship education in India : A study in both formal and informal ways for youths and young adults to acquire entrepreneurship skills and knowledge. Zahari, Alexander January 2023 (has links) This thesis investigates the accessibility of formal and informal entrepreneurship education for youths and young adults in India. The study uncovers crucial patterns and indications, emphasising the need for accessible and comprehensive entrepreneurship education. It also highlights the limitations and weaknesses of the research, such as potential biases, small sample size, and challenges in online survey methodology. The existing literature in the field is discussed, noting its limitations in methodology, presentation, and argumentation. The research underscores the pressing need for comprehensive entrepreneurship education that bridges the gap between formal and informal channels. It addresses the heavy reliance on formal education, which has left many students and graduates without the necessary skills to combat high youth unemployment. Informal channels play a significant role but suffer from limited access to resources and quality education, leading to a skill gap among young adults. The findings call for blended learning approaches that integrate formal and informal entrepreneurship education, leveraging technological advancements. By adopting a holistic and inclusive approach, India can unlock its vast entrepreneurial potential, promote job creation, and stimulate economic growth. The thesis underscores the importance of critically evaluating the effectiveness of entrepreneurship education despite substantial investments in this area. In conclusion, enhancing the accessibility of entrepreneurship education for Indian youths and young adults requires addressing barriers, leveraging technology, and fostering a supportive environment. The study acknowledges the limitations and challenges faced in conducting research on this topic but emphasises the significance of striving for high-quality research to inform stakeholders and support the improvement of entrepreneurship in India. Entrepreneurship youth entrepreneurship entrepreneurship education entrepreneurship learning access to entrepreneurship education youth unemployment India entrepreneurship in India youth entrepreneurship in India Indian youth unemployment formal entrepreneurship education informal entrepreneurship education formal entrepreneurship learning informal entrepreneurship learning Entreprenörskap ungdomsentreprenörskap entreprenörskapsutbildning entreprenörskapslärande ungdomsarbetslöshet Indien entreprenörskap i Indien ungdomsentreprenörskap i Indien indisk ungdomsarbetslöshet formell entreprenörskapsutbildning informell entreprenörskapsutbildning formellt entreprenörskapslärande informellt entreprenörskapslärande Business Administration Företagsekonomi
106	Kommunalt handlingsutrymme för att öka byggandet i trä : En studie av planeringsförutsättningar / Municipal possibilities and constraints to increase building in wood : A study of planning conditions Kalén, Victoria January 2017 (has links) Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system. sustainable construction sustainable urban development sustainable urban planning spatial planning strategical planning planning conditions bio economy wood construction wood building municipal governance governance municipal space of action policy climate carbon dioxide emissions life cycle perspective triple helix forum arena court planning conditions public procurement public construction contract hållbar stadsbyggnad hållbar stadsutveckling hållbar stadsplanering fysisk planering strategisk planering bioekonomi träbyggnation träbyggnad kommunal styrning kommunalt handlingsutrymme formellt handlingsutrymme kontextuellt handlingsutrymme styrmedel policy forskning och utveckling plan- och bygglagen governance klimat koldioxidutsläpp livscykelperspektiv byggprocessens klimatpåverkan trippel helix forum arena court planeringsförutsättningar markanvisning offentlig upphandling byggentreprenad Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0562 seconds