Syftet med studien är att undersöka hur en elev på estetiska programmet bild och formgivningser på sitt eget lärande inom bild och bildframställning, hur eleven uppfattar och ser på syfte och innehåll i bildämnet på estetiska programmet relevans för dagens samhälle och deras framtid samt hur elever använder digitala resurser på sin fritid. Detta undersöktes genom en intervju med en elev som läste sitt tredje år på gymnasiets estetiska program. Resultaten tolkades sedan utifrån utbildningsvetenskapliga teorier. Elevens informella lärande kan tolkas som att främst bestå av informellt självstyrt lärande och tillfälligt lärande. Man kan också tolka resultatet som att eleven känner ett behov av att använda digitala lärresurser och informellt lärande för att komplettera sin formella utbildning. Man kan tolka svaren som att eleven främst såg ämnet ur ett hantverksbaserat perspektiv och att detta till viss del skilde sig från läraren.

Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet. / The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:</p><ul><li>Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?</li><li>Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?</li><li>Vilket stöd finns för utredningens förslag? </li></ul><p>Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt.</p> / <p>Our purpose with this paper is to find out:<strong><em></em></strong></p><ul><li>What advantages and disadvantages does the proposal have, according to the bodies to which the proposal has been referred for consultation?</li><li>Are there any special areas where the opinions are alike or part from each other?</li><li>What is the support for the proposal?</li></ul><p>The reason for choosing this specific subject is that the connection between accounting and taxation is a complicated area, with many interconnections in different ways.</p>

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag? Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande? Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt. / Our purpose with this paper is to find out: What advantages and disadvantages does the proposal have, according to the bodies to which the proposal has been referred for consultation? Are there any special areas where the opinions are alike or part from each other? What is the support for the proposal? The reason for choosing this specific subject is that the connection between accounting and taxation is a complicated area, with many interconnections in different ways.

Uppsatsens syfte är att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framträder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa språkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjälp av en diskursanalys. Företag idag lägger stor vikt på att utforma dokument som på olika sätt ska säkerställa kvalitén på det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter är riskabla att luta sig allt för mycket på då dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs.   Vår utgångspunkt är en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgår ifrån texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i någon form begreppet kompetens-utveckling. Då kompetensutveckling är ett brett och komplicerat begrepp stödjer vi oss på Ellströms definition. Vi utgår från en bred bas av tidigare studier och litteratur kring ämnet för att ge bärighet till denna uppsats och det är denna bakgrund vi stödjer oss på i våra slutsatser i diskussionen.   Det vi har funnit är att i den studerade diskursen är det tre punkter av Ellströms definition som framträder och två som inte gör det. Dessa punkter som synliggörs samt som inte gör det kan vi se är uppdelade i hur lärandet sker i dessa, formellt respektive informellt. Vi har också funnit maktstrukturer i diskursen kopplat till kompetensutveckling, både riktat till deltagarna men också riktat till lärandet.   Vi strävar efter att tydliggöra kompetensutveckling som begrepp genom att koppla det till diskurs som teori i denna uppsats. / The purpose of this report is to illustrate how competence development as a term appears in a firms documents and texts. We intend to illustrate that the impact of language and written words can factor in the social relations of an activity. Firms of today put a great deal of reliance on explicit documentation to ensure the quality of daily work, as well as clarifying what should be done and by whom. Sometimes too much dependability is placed on the usage of these documents, as they could be only an idealized reality of the daily work.   Our start is a qualitative approach and as a method we use discourse analysis. This method proceeds from texts in the analysis and all of these discuss competence development as a term. When the term competence development is widely and complicated we support us upon Ellstrom´s definition. We proceed from a widely ground of former studies and literature to give trustworthiness to this report and it is this background we support us upon in our conclusions in the discussion.   What we have found is that in the studied discourse there are three sections of Ellstrom´s definition that are visible and two that are not. These sections who are visible and those who are not we can see that they are divided by in what way learning take place in them, formal respective informal. We have also found power structures in the discourse relating to competence development; both directed to the participants but also pointed to the learning.   We intend to clarify the term competence development as well as connect the discourse to the theory in this report.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp. Resultaten visar att de flesta respondenterna anser sig kunna engelska bra eller mycket bra och att social medier och andra medier har en gynnsam effekt på deras språkutveckling. Även det formella lärandet har visat sig ha positiv inverkan. Det framgår också att hörförståelsen och den skriftliga förmågan är de färdigheter de anser sig utveckla och kunna bäst. Studiens slutsats är att det finns plats och intresse för det informella lärandet i den formella klassrumsundervisningen.

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment. Moreover, the result indicates that there is a problem regarding both formal and informal influence where communication is poor, leading to conflict in class. The result also shows that the teacher as a professional actor is a key component in the development of students' democratic competence in terms of support and guidance in teaching. / Studien syftar till att undersöka elevinflytande som ett verktyg för demokratisk utveckling i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Vidare undersöks elevers uppfattningar kring skolans arbete med elevinflytande i formella och informella kontexter med grund i undervisningens struktur. Resultatet grundar sig på intervjuer genomförda med elever som samtliga går i samma klass och studerar i årskurs tre på gymnasiet. Detta med en efterföljande analys med grund i främst demokrati-, läroplans- och sociokulturell teori. Resultatet visar att eleverna upplever att de får vara med och påverka men inflytandet skiljer mellan individer beroende på delaktighet och engagemang. Vidare pekar resultatet på att det finns en problematik gällande både formellt och informellt inflytande där kommunikationen är bristande vilket leder till konflikt i klassen. Det framgår även i resultatet att läraren som professionell aktör är en viktig komponent i utvecklingen av elevers demokratiska kompetens vad gäller stöd och vägledning i undervisningen.

Syftet med denna studie är att karaktärisera det arbetsorganisatoriska lärandet på företag inom tjänstesektorn ur ett genusperspektiv. Den yrkesklass som fokuseras är tjänstemän. För att besvara denna övergripande problematik studeras män och kvinnor och deras tillgång till och upplevelse av lärandet i både formella och informella former. Frågeställningarna handlar om huruvida männen och kvinnornas tillgång till lärande skiljer sig, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, samt vilka skillnader det finns mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, huruvida det verkar vara tal om ett reproduktivt eller utvecklingsinriktat lärande. Studien bygger på en kvantitativ statistisk enkätstudie om 53 frågor som har besvarats av 73 personer från fem olika företag. Resultaten visar att männen och kvinnornas tillgång till lärande ser olika ut, både vad gäller utbud av formella läraktiviteter som förutsättningar för informellt lärande, på så sätt att männens tillgång till lärande är större; de deltar i större utsträckning i formella läraktiviteter och har bättre förutsättningar för informellt lärande. Det finns även tendenser om skillnader mellan könen vad gäller karaktären på det arbetsorganisatoriska lärandet, på så sätt att det bland kvinnorna i högre grad indikeras ett reproduktivt lärande medan det bland männen i högre grad indikeras ett utvecklingsinriktat lärande. Slutsatsen är att det finns anledning att misstänka att vårt ojämställda arbetsliv återspeglas även på det arbetsorganisatoriska lärandet.

Denna studie berör lärares uppfattningar om nyanlända elevers matematiska svårigheter i årskurs 1–3. Flera nyanlända elever börjar i den svenska skolan, vissa av dem har skolbakgrund och vissa saknar det. Oavsett vilket är det skolans och lärarens plikt att handleda och stötta eleverna i deras studier. Tidigare forskning visar att de nyanlända eleverna ofta presterar sämre än andra elever i matematikundervisningen, speciellt när de stöter på textbaserade uppgifter. Det har framkommit tydligt att de nyanlända elevernas matematiska svårigheter uppstår på grund av att de saknar det svenska språket. I denna studie kommer det att presenteras vilka svårigheter några lärare upplever att nyanlända elever har i matematikundervisning och på vilket sätt lärarna stödjer dessa elever i matematikundervisningen. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts för att besvara forskningsfrågorna. Tre matematiklärare och tre SvA-lärare har deltagit och bidragit med sina tankar och resonerat kring studiens valda problemområde. Studien tar avstamp från det interkulturella perspektivet. Det framkommer i resultatet från de sex respondenterna att språket spelar en stor roll för de nyanlända elevernas lärande i ämnet matematik. I resultatet framkommer att lärarna hade liknande resonemang och tankar kring hur de ska uttala sig vid genomgångar och tydliggöra olika matematiska begrepp, termer och symboler. Studiens slutsats är att användning av studiehandledning, modersmål samt formellt och informellt språk är olika sätt att underlätta för nyanlända elever i matematikundervisningen. Vidare framkom att de modersmål som de nyanlända eleverna har kan utnyttjas för att öka elevernas förståelse för begrepp, termer och symboler i matematikundervisningen. Detta betyder att språket kan spela en stor roll i de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. / This study deals with teachers’ views of mathematical difficulties for newly arrived students in Grades 1-3. Several newly arrived students have started in the Swedish schools, some of them have a school background and some do not. Either way, it is the duty of the school and the teacher to manage and support the students in their education. Previous research show that newly arrived pupils often perform worse than other pupils in mathematics education, especially when the instruction relies on text-based assignments. It has become clear that the newly arrived pupils’ mathematical difficulties arise partly because they lack the Swedish language. This study will present what difficulties some teachers of newly arrived students have in mathematics instruction and in what way they support newly arrived students in their mathematics teaching. This study is a qualitative study where semi-structured interviews have been done to answer the research questions. Three mathematics teachers and three Swedish as second language teachers have participated and contributed with their thoughts and reasoned about the study's chosen problem. The study has taken off from the intercultural perspective. The results from the six respondents clearly show that language plays a significant role in the newly arrived students' learning abilities in mathematics. The result shows that the teachers had similar thoughts and opinions about how they should express themselves during lectures and how to clarify different mathematical concepts, terms and symbols. The study's conclusion is that study guidance, mother tongue as well as formal and informal language is strategies to advance mathematics teaching for the newly arrived students. In addition, it was found that the native languages that the newly arrived students have can be appointed to increase the students' understanding of concepts, terms and symbols in mathematics education. This means that language plays an important role in the newly arrived students' development of knowledge.

På grund av en relativt liten mängd forskning om våld i ungas parrelationer, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka vad tidigare forskning identifierat gällande ungdomar och unga vuxnas våldsutsatthet, oavsett deras sexuella identitet. Studiens frågeställningar berör vad tidigare forskning belyst om ungas erfarenhet och hantering av fenomenet samt vad formellt och informellt stöd bör ta hänsyn till i bemötande av målgruppen. Den valda metoden för att samla in det empiriska materialet var en scoping review, för att ge en överblick över fenomenet och för att identifiera kunskapsluckor. Studieresultatet visade att ungdomar och unga vuxna bland annat erfar fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, materiellt och systematiskt våld i sina relationer. Målgruppens hantering av partnervåldet visade att de oftare vänder sig till informellt snarare än formellt stöd, bland annat på grund av rädsla för stereotypt bemötande. Tidigare forskning redogjorde för olika typer av insikter om hur professionella och andra vuxna kan förebygga och identifiera fenomenet i syfte att stödja målgruppen. Identifikationen har bland annat innefattat att fenomenet bör tas på större allvar från professionella och andra vuxna. I avslutande diskussion beskrevs vikten av en medvetenhet kring att stereotypa föreställningar bland professionella och andra vuxna kan bidra till att våldet förbises och osynliggörs. / Due to a relatively small amount of research on violence in young people's couple relations, this literature review was aimed to investigate what previous research has identified about adolescents and young adults' exposure to violence, regardless of their sexual identity. The question formulations of this study concerns what previous research has illustrated regarding young people's experience and management of the phenomenon, and what formal and informal support should take into account in the personal treatment of the target group. The chosen method for collecting the empirical material was a scoping review. This to provide an overview of the phenomenon, and to identify knowledge gaps. The study results showed that adolescents and young adults experience physical, mental, sexual, latent, material and systematic violence in their relationships. The target group's management of the partner violence showed that they more than often turn to informal rather than formal support, partly due to fear of stereotypical treatment. Previous research reported on different types of insights on how professionals and other adults can prevent and identify the phenomenon in order to support the target group. The identification has included, among other things, that the phenomenon should be taken more seriously by professionals and other adults. The concluding discussion described the importance of an awareness that stereotypical societal beliefs among professionals and other adults can contribute to the violence being made invisible and overlooked.