Jag undersöker chattmeddelandet i forumet Facebook Messenger för att se om jag kan finna mönster i de språkliga egenskaper som återfinns. Jag undersöker om egenskaperna innehar mest talspråkliga eller mest skriftspråkliga egenskaper, alternativt om egenskaperna kan anses vara unika för internetchatt. Syftet är att betrakta om chattspråk kan anses vara en självständig varietet i svenska språket.   Materialet består av chattkonversationer från tio informanter födda på 1990-talet samt sju informanter födda på 1960-talet. Genom att söka språkliga mönster hos två olika åldersgrupper går det att belysa huruvida konventionella språkegenskaper i chatt kan vara en generationsfråga. Jag använder en kvantitativ innehållsanalys för att analysera mitt material då jag har valt att kvantifiera de chattspråksegenskaper som jag har funnit. Jag har kvalitativa inslag i min analys för att ha möjlighet att tolka mitt resultat.   Det går att finna mönster i informanternas chattspråk. Det är vanligt att informanter brukar två utropstecken på rad, ”!!”, när de vill betona något i sitt meddelande. Det är också vanligt att utelämna information från chattmeddelanden: framförallt subjektspronomen eller prepositioner.   Det finns skillnader åldersgrupperna emellan. De yngre informanterna brukar många emoticoner medan de äldre gör det vid enstaka tillfällen. De yngre informanterna brukar emoticoner som satsavdelare – i stället för punkt och kommatecken – medan de äldre skriver enligt mer formella skriftspråksnormer. De äldre informanterna skriver ofta inledningar och avslutningar på sina meddelanden vilket de yngre inte gör.   Chattspråk, eller internetspråk, kan sägas vara en självständig språkvarietet även om de flesta språkliga egenskaperna inte är genuint nya. Verksamheten för kommunikation styr språket. Syftet med var och varför människor skriver till varandra har förändrats på grund av internet, vilket påverkar språket.

Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle.   Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer. Resultatet visade att de förutsättningar för lärande som fanns vid observationstillfällena var tidsbegränsningar, lokalens begränsningar, styrgruppsfenomen, förförståelse och ledarnas agerande. De skillnader när det gäller förutsättningar för lärande som fanns mellan lärandesituationerna visade sig inte bero på vad man skulle lära sig. Istället varierade förutsättningarna på grund av mer praktiska saker som vilket utbud på lokaler som fanns, hur lokalen såg ut och hur mycket tid som fanns. Studien använder sig genomgående av Urban Dahllöfs ramfaktorteori och denna teori används även när resultatet presenteras och analyseras.   Nyckelord: förutsättningar för lärande, icke-formellt lärande, vuxnas lärande, ramfaktorteori, observationsstudie.   Keywords: conditions for learning, non-formal learning, adult learning, framefactortheory, observational study.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck. / The aim for this study was to investigate how the presumptions for informal workplace learning and knowledge transfer between colleagues were affected by the increase of teleworking, which has become more and more established among organizations and employees. The success of digital learning is essential if you wish to sustain or become a competitive and developing organization. We have examined how the possibilities for informal learning has been influenced by teleworking, and what sorts of shortcomings this might lead to. We also wanted to research how the knowledge transfer may be invigorated and transformed due to the possibilities with teleworking. With a qualitative method and 10 semi-structured interviews with employees in a government-controlled business in a Swedish region, we collected our data, which led to our result. Our approach to answer the study’s purpose has been with an inductive eye and a phenomenological point of view, trying to understand and make conclusions based on our informants’ experiences of learning during teleworking. Our presented result shows that the process of knowledge transfer has, as a consequence of teleworking, shifted from the working party to the individual worker who now must rely on its own abilities. A lack of social presence has been discovered, but at the same time, the feeling of being closer than ever with all your colleagues in the region has appeared, since the digital distance is now equal to everyone. Another discovery mentions the mental presence during digital meetings, and how involved you are in them during the working day, with an experienced increase of screen fatigue. Furthermore, our research also examined how currently implemented strategies were more or less successful to maintain a knowledge transfer among colleagues, together with how knowledge seeking is expressed in the organization.

HR har en viktig funktion i att ta tillvara de mänskliga resurserna på bästa möjliga sätt utifrån organisationernas mål och visioner. Det är därför av hög relevans att belysa hur och på vilket sätt de HR-anställda själva lär för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. Syftet med studien är därmed att, med hjälp av de HR-anställas erfarenheter, beskriva hur processer av formellt och informellt lärande kan ta sig uttryck i det egna arbetet. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat 10 HR-anställda inom den privata sektorn och det insamlade materialet har analyserats tematiskt. Formellt och informellt lärande, krav-kontroll-stödmodellen samt erfarenhetsbaserat lärande har använts som teoretiska verktyg för att kunna besvara våra frågeställningar. Av resultatet har tre teman framkommit, den HR anställde i organisationen, stöd från organisationen samt det egna ansvaret för lärande och att dessa är aspekter som påverkar lärandet för de HR-anställda. Resultatet indikerar att det formella och informella lärandet tar sig uttryck på olika sätt för de HR-anställda. I många avseenden går studiens resultat hand i hand med teori och tidigare forskning rörande hur arbetsplatsen kan verka som en lärandemiljö. Resultatet av studien bidrar till en ökad förståelse för att de HR-anställda bär ett stort eget ansvar för det egna lärandet på arbetsplatsen. Vidare har frågor dykt upp i diskussionen kring hurde HR-anställdas egna värderingar påverkar upplevelserna av lärande, samt hur chefers inverkan och ansvar för kunskapsutbyte kan påverka de HR-anställdas upplevelser av lärande. Det finns därför ett fortsatt behov av forskning gällande HR-anställdas lärande i deras eget arbete. / HR has an important function to utilize the human resources in the best possible way based on theorganizations' goals and visions. Therefore, it is of high relevance to shed light on how, and in whatway the HR employees themselves learn in order to carry out their daily work. The purpose of thestudy is thus, with the help of the experience of the HR employees, to make visible how processes of formal and informal learning can be expressed in their own work. In order to answer our purpose, we have interviewed 10 HR employees in the private sector and the collected material has been analyzed thematically. Formal and informal learning, the demand-control-support model and experience-basedlearning have been used as theoretical tools to answer our questions. From the result, it has emerged that the HR employees in the organization, support from the organization and their own responsibility for learning are aspects that affect the learning for the HR employees. The result indicates that formal and informal learning is expressed in different ways for the HR employees. In many respects, the study's results go hand in hand with theory and previous research on how the workplace can act as a learning environment. The result of the study contributes to an increased understanding that HR employees bear a great deal of responsibility for their own learning in the workplace. Furthermore, questions have arisen how the HR employees own values in the workplace effects the experiences of learning, as well as how the managers influence and responsibility for the exchange of knowledge can influence the HR employees' experiences of learning. Therefore, the research regarding the HR employee's learning in their own work need further research.

Det senaste decenniet har HR-arbetet förändrats i och med HR-transformationen som innebar införandet av en ny roll, HR-partner, i syfte att göra arbetet mer effektivt och värdeskapande. Den administrativa generalistrollen skulle bli mer strategisk och en del av organisationens ledning, genom införande av självbetjäningstjänster samt omfördelning av arbetsuppgifter. Detta ledde till en gränsdragningsproblematik och rollen som HR-partner blev otydlig. Vår studie syftar till att undersöka rollen som HR-partner för klargöra vad rollen innebär. Vidare avser studien att bringa kunskap om hur man i rollen kan utvecklas genom att undersöka lärandet inom rollen.   Undersökningen har skett genom en kvalitativ metod med sju semi-strukturerade intervjuer av HR-partners på olika företag i Stockholm och Uppsala. Slutsatser av vår empiri har dragits utifrån vårt teoretiska ramverk: episteme, techne och fronesis, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, samt arbetsplatslärande. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en tematisk analys, som gav resultatet att rollen är komplex men att den av samtliga intervjupersoner upplevs vara en verksamhetsnära stödjande funktion med både operativa och strategiska arbetsuppgifter. Däremot har vi sett tendenser till att rollen på vissa företag inte utvecklats till den strategiska rådgivande funktion som varit avsikten. Orsaken till det tror vi kan bero på tidsbrist och en upplevelse av begränsat handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bero på otydligt definierade arbetsuppgifter. Samtliga respondenter hade någon form av lärande forum och har lärt sig både informellt och icke-formellt. Samtliga respondenter uttryckte en önskan om ett ökat samarbete, med främst andra HR-partners inom företaget. En slutsats från vår studie är att ett ökat fokus på samarbete och en tydligare definition av roller från verksamheten skulle kunna leda till en förbättring och utveckling av rollen som HR-partner. / In the past decade, HR work has changed as a result of the HR transformation, which entailed the introduction of a new role, HR partner, in order to make the work more efficient and value-creating. The administrative general role would become more strategic and part of the organization's leadership, through the introduction of self-service services and the redistribution of tasks. Although, a change regarding the tasks made the role “HR partner” become unclear. Our study aims to investigate the role of HR partners to clarify what the role entails. Furthermore, the study intends to bring knowledge about how one can develop in the role by examining learning within the role.   The study was conducted using a qualitative method with seven semi-structured interviews of HR partners at various companies in Stockholm and Uppsala. Conclusions of our study has been drawn from our theoretical framework: episteme, techne and fronesis, adaptive and developmental learning, and workplace learning. The study's questions have been answered with the help of a thematic analysis, which gave the result that the role is complex but that the role by all interviewees was explained to be a business-related support function with both operational and strategic tasks. However, we have seen tendencies that the role in some companies has not evolved into the strategic advisory function that was intended. The reason for this, we believe, may be due to lack of time and an experience of limited scope for action, which in turn may be due to clearly defined tasks. All respondents had some kind of network learning and have learned both informally and non-formally. All respondents expressed a desire for increased cooperation, especially with other HR-partners within the company. One conclusion from our study is that an increased focus on collaboration and a clearer definition of roles from the business could lead to an improvement and development of the role “HR partner”.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs. / Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.

Företagskultur har en betydande roll i hur ett företag ska bli framgångsrikt visar aktuell forskning. I föreliggande studie undersöks hur företagskulturen uppfattas av anställda och vilka olika lärande som används för att kommunicera och förmedla kulturen till medarbetare. Undersökningen innefattar en jämförelse mellan svenska och spanska medarbetare, där den senare arbetar i en tvärkulturell miljö. Frågeställningarna i studien behandlar vilka egenskaper som kännetecknar kulturen i ett framgångsrikt företag och hur medarbetare kan integrera sig i företagskulturen genom olika lärandemetoder samt om det råder någon skillnad i uppfattningen av kulturen mellan de svenska och spanska medarbetare. Studien inkluderar Hofstedes kulturella dimensioner som hjälp för att förstå medarbetarnas tolkning av företagskulturen utifrån sin nationella kultur. Dessutom användes Nygrens teori om det livslånga lärandet och Scheins tre kulturella nivåer inom företagskultur. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka företagskulturen på ett fallföretag. Studiens resultat visar att kulturen i ett framgångsrikt företag har en stark gemenskap utöver en likvärdig och enhetlig uppfattning om företagskulturen. Den mest framträdande uppfattningen är att kulturen förmedlas via vardagliga situationer där det visas genom handlingar. Undersökningen visar ingen större skillnad i uppfattningen om kulturen mellan svenska och spanska medarbetarna, därmed finns inget behov av att anpassa inlärningen av företagskulturen för medarbetare. En förutsättning som studiens resultat visar är att kulturen måste kommuniceras tydligt och mottagits likvärdigt för medarbetare i en tvärkulturell miljö. Detta inkluderar dock inte det eventuella behovet av att anpassa hur kulturen förmedlas för samtliga medarbetare på en individuell nivå. / Current research shows that corporate culture has a significant role in how a company will be successful. The present study investigates how the company culture is perceived by employees, and which different learning methods are used to communicate and convey the culture to employees. The research includes a comparison between Swedish and Spanish employees, where the latter works in a cross-cultural environment. The questions in the study deal with the characteristic traits in the culture of a successful company and how employees can integrate into the company culture through different learning methods and whether there is any difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees. The study includes Hofstede's cultural dimensions to help understand the employee’s interpretation of the company culture based on their national culture. In addition, Nygren's theory of lifelong learning and Schein's three cultural levels within corporate culture were used. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the corporate culture in a case study design in a single organization. The result of the study reveals that the culture of a successful company has a strong feeling of community in addition to an equal and uniform perception of the company culture. The most prominent view is that culture is conveyed via everyday situations where it is shown through actions. The research identifies no major difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees, thus there is no need to adapt the learning of the company culture for employees in a cross-cultural environment. A prerequisite that the study results show is that the culture must be communicated clearly and received equally for employees in a cross-cultural environment. However, this does not include the possible need to adapt how the culture is conveyed to all employees on an individual level.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, forskning visar att över hälften av ungdomar i Sverige påvisat någon form av psykisk ohälsa före 14 årsåldern.  Studier visar att unga idag är mer benägna att prata om vad som främjar psykiskt välbefinnande. Socialt stöd påvisas som en tydlig faktor för psykiskt välbefinnande. Socialt stöd för psykiskt välbefinnande beskrivs utifrån flera perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka socialt stöd för psykiskt välbefinnande hos ungdomar (16–19 år). Metod: En kvantitativ undersökning, med tvärsnittsdesign. Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkätundersökningar skickades ut till gymnasieskolor i Västmanland. Totalt 165 enkätsvar till dataunderlaget. Dataunderlaget har analyserats via generering av frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test har utförts mellan självskattat psykiskt välbefinnande, kön och olika variabler för socialt stöd. Resultat: Resultatet visar både att ungdomar önskar mer socialt stöd från formella aktörer och att de allra flesta (61%) av ungdomar önskar att få socialt stöd i form av fysiska samtal. Ungdomarna och i synnerhet flickor önskar att bli erbjuden socialt stöd. Generellt sätt visar både forskningsstudier och examensarbetet hur flickor nyttjar det sociala stödet i högre grad än pojkar, samt att flickor hellre ser ökad tillgänglighet av socialt stöd från formella aktörer.  Slutsatser: Ungdomar rapporterar hög tillgänglighet av socialt stöd, men önskar mer. Ungdomar önskar att bli erbjudna socialt stöd och föredrar fysiskt samtal som form av socialt stöd. Ungdomar som mår sämre, samt flickor generellt var oftare missnöjda kring sociala stödet, samt hade mer behov. / Background: Mental illness is increasing in Sweden, research tells that over 50% of youth in Sweden have shown signs of mental illness before their 14th birthday. Studys show that the youth today are more outspoken about mental well-being and the factors that promotes it. Social support have shown to be an indisputable factor for mental well-being. Social support for mental well-being is despicted from multiple perspectives. Aim: The purpose is to examine social support for mental well-being in youth (16-19 years). Method: A cross-sectional study, with quantitative approach. The survey was sent to high schools in Västmanland. Convenience sample, in total 165 surveys in the dataset. The dataset has been analyzed with frequency tables, crosstables and Chi-squared test have been executed between self-assessed mental well-being, gender and different variables for social support. Results: The results show both that youth want more social support from formal actors and most of youth (61%) wish for social support in the form of peer-on-peer conversations. The youth and foremost girls wish to be provided social support. Both research studies and this examination paper show how girls use social support more than boys and that girls prefer more availability of social support from formal actors. Conclusions: Youth report high availability of social support but wish for more. Youth want to be offered social support and prefer psychical conversations as form of social support. Those youth who reported worse mental well-being and girls in general were more often unhappy with social support and had bigger needs.

While the stakeholders’ awareness about how companies act sustainably has increased, the business code has gained greater importance. With a functioning business code in a company, it can help guide the behavior of its employees to maintain an ethical company culture. In the study, the companies’ implementation of the business code in the employees’ daily work based on ethical core values, a formal ethics program and ethical leadership has been examined. As previous research in the field deals with whether there is a business code or not, and whether it has an effect on the employees, it is therefore interesting to investigate in this study how the business code is actually implemented in daily operations and whether companies make full use of the business code.  In order to achieve the purpose of the study, the study has targeted larger companies with a clearly designed business code. The data collection consists of 10 interviews with respondents who are familiar with the business code. The theory consists of previous research in CSR and about which approach is required to implement the business code in daily work. Research in ethical core values, a formal ethics program and ethical leadership are also mentioned.  The result of this study shows that more emphasis is placed on the ethical core values and ethical leadership and that the business code is overshadowed. On the other hand, the business code is included indirectly in the employees’ daily with through everyday communication around the ethical core values and a value-driven leadership. The study also contributes to an understanding of how the three different areas complement each other and highlights the area’s complexity.