Aim of this work was to determine teachers' ideas about how to encourage lifelong learning in primary school in year 3, so that students can continue learning throughout life. To get answers to my purpose, I used the following questions: What are the teachers' perceptions of the concept of lifelong learning? What are the main aspects teachers emerged as important in education, to encourage students to lifelong learning? Is there potential barriers to teachers for the promotion by the term of lifelong learning? The method used, is qualitative interviews and as a starting point I used the hermeneutic approach. Theoretical part included Ziehes modernity theory of learning and Vygotsky socio-cultural perspective. The results revealed that lifelong learning is interpreted on the basis of active teachers in many varied ways. Teachers' perceptions of the concept of lifelong learning have been very varied. The most of the teachers pointed out is that the term is about as a student has an understanding of what you do, that learning should be seen as something that goes on all the time throughout life and that desire and curiosity is close to the concept. The similarity between the teachers’ responses suggests that it is important that the student has confidence in his own abilities, and develop strategies for their future learning will live on. The key skills teachers highlights, concerns that the student be able to discuss, analyze, search various sources and be critical. Teachers have also shown that there are some obstacles in the promotion of lifelong learning. The biggest challenge is the lack of time, extensive knowledge requirement, and large groups of students. According to the teachers, the weak students who are the biggest losers, because there is not enough time to support the students.

A large part of the daily life today means being active online and to take part in the interactions that occur there. The accessibility which social media brings, means that you can reach and be reached in several ways and there are many different ways in which information can be disseminated. Social media supports the learning process. The aim of this study is to examine how upper secondary schools students' use of social media and how it can be used as a tool for informal learning. Our study is based on the socio-cultural perspective where interaction and social cohesion is a big part. A quantitative survey was distributed among third year students in a secondary school. The results of the survey show that students use a lot of social media, that they consider themselves proficient in information literacy, and that it is difficult to see that informal learning might occur in social media.

Sammanfattning Det har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris. Våra respondenter uppfattardock att de främst lärt sig kulturen i det dagliga arbetet, det vill säga genom informellt lärande.Våra intervjupersoner definierar kulturen i stor utsträckning utifrån värderingarna och denbeskrivs exempelvis som öppen och utan hierarkier. Kulturen fungerar som ett stöd för de anställdaoch den synliggörs genom bland annat sättet som medarbetare och chefer kommunicerar medvarandra. Vi har även sett tecken på att det finns en enhetlig företagskultur inom Ikea som inte visarpå några större nationella skillnader.

No description available.

<p>Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated.</p><p>The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed</p><p>The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public.</p> / <p>Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer.</p><p>I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning.</p><p>Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.</p>

Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper. Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop. Detta har gjorts genom att undersöka tidigare forskning som berör begreppen informellt lärande och validering. Forskningen påtalar att validering inte kan finnas utan informellt lärande. Med detta menas att personer tillägnar sig kunskap genom informellt lärande och denna kunskap måste bedömas för att få en betydelse genom validering. De intervjuade ledarna är positiva till validering och har goda erfarenheter av den. Genom att studera den tidigare forskningen och ledarnas svar dras slutsatsen att validering kommer bli viktigare och växa sig starkare på arbetsmarknaden bland de organisationer som vill ligga i framkant. Formell kunskap kommer inte att vara lika viktig som den informella i framtiden, eftersom den formella kan bakas in i den informella och därför kommer valideringen bli än viktigare framöver.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet. En del av grunden i denna studie har varit hur lärarnas språkliga arbetssätt i matematikundervisningen sett ut i de lägre skolåldrarna och hur det matematiska språket används i matematikböckerna. Genom analyser av matematikböcker, löpande observationer och intervjuer med lärare i de lägre skolåldrarna har kunskap erhållits som sedan har evaluerats. Resultatet av läromedelsanalysen visar både likheter och skillnader mellan läromedel. I en del av matematikböckerna används ett formellt matematiskt språk mer frekvent medan andra nämner några formella begrepp och därefter används ett vardagligt språk. Resultaten från intervjuerna visar att alla lärare är överens om att det matematiska språket har en stor betydelse för inlärningen. De strävar efter att använda ett formellt språk och är medvetna om att det är viktigt, men de menar även att det kan vara problematiskt att få begreppen att komma naturligt. Lärarna anser att de behöver ha de formella begreppen i åtanke och att det lätt händer att det vardagliga språket faller in i undervisningen. Resultaten från observationerna visar att lärarna använder sig av ett vardagligt språk med inslag av ett formellt matematiskt språk. Det matematiska språket har en stor roll i matematiken och det handlar inte bara om att räkna ut svåra tal med siffror. För att eleverna ska klara av de nationella proven bör de ha kunskap om de formella begreppen.

Syftet med denna studie är att bidra med nya kunskaper gällande musikundervisningen i grundskolan, sett utifrån personer som arbetar med musik på heltid och som är verksamma inom musikbranschen. Studien syftar även utifrån resultatet kunna bidra till ny kunskap om vilken roll musikundervisningen i grundskolan kan ha haft för de svenska framgångarna inom musikexport. Studien är av kvalitativ form då resultatet utgörs av sex intervjuer med respondenter som är väl insatta i musikbranschen. Resultatet visar att respondenterna tillsammans med tidigare studier som gjorts inom ämnet, är överens om att låta elevernas egna intressen inom musik ligga till grund för hur undervisningen utformas och genomförs. Med detta menas att eleverna själva får ett större inflytande på den undervisning de tar del av. Resultatet visar även hur musiken som fanns under respondenternas uppväxt, idag påverkar respondenternas musikaliska sätt att uttrycka sig. Det är något som kan förklara den svenska musikexportens framgång. Vidare finns det samband mellan de framgångar den svenska musikexporten har och den musik som upplevs under barns uppväxt.

No description available.