No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur fyra nydisputerade inom humaniora upplever den studie- och karriärvägledning de fick under forskarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur beskriver informanterna forskarutbildningens betydelse i sina respektive karriärplaner? Hur upplevde informanterna karriärvägledningen inför och under forskarutbildningen? Undersökningen består av fyra intervjuer genomförda enligt narrativ metod. Studiens teoretiska ansats är Social cognitive career theory (SCCT), som bygger på Albert Banduras självförmågebegrepp. Undersökningens resultat är att intervjupersonerna gick in i forskarutbildningen med diffust förväntat utfall. Snarare än att utgöra en del av en karriärplan var forskarutbildningen något de gled in i på grund av uppmuntran och intresse för ämnet. Intervjupersonerna var mycket kritiska till den karriärvägledning de fick som presumtiva och antagna doktorander. I den mån vägledning erbjöds fokuserade den på fortsatt karriär inom akademin, medan andra karriärvägar än forskning omgärdades av negativa fördomar. Inom doktorandkollektiven etablerades även en kollektiv negativ återkopplingsloop kring hur svårt det är att etablera sig på den bredare arbetsmarknaden med en doktorsexamen i humaniora. Den negativa återkopplingsloopen bidrog till hög framtidsstress och låg karriärsjälvförmåga bland doktoranderna.

Detta examensarbete studerar den ambition som finns att forskningsbasera den svenska skolan. Dels har ett specifikt utbildningsinitiativ studerats - forskarutbildning för lärare - och därtill har direktiv till det nybildade Skolforskningsinstitutet undersökts. Med dessa två inriktningar finns en förhoppning om att teckna en bild kring forskningsbaseringens motiv,uttryck och utmaningar.Med avstamp i ett professionsteoretiskt ramverk ställs följande frågeställningar: Vilka motiv ligger bakom intentionerna att forskningsbasera den svenska skolan? Hur kan intentionerna att forskningsbasera skolan förstås utifrån de som representeras av Skolforskningsinstitutet? Hur kan ambitionen att forskningsbasera skolan förstås utifrån ett initiativ som forskarutbildning för lärare? Hur kan lärarprofessionens karakteristika enligtprofessionsteori förklara utmaningar med ambitionen att forskningsbasera skolan?Syftet med studien är att analysera och förstå ambitionen att forskningsbasera skolans verksamhet. Genom att använda ett professionsperspektiv finns samtidigt intentionen att nyansera diskussionen om forskning för skolan och bidra med en analys kring de utmaningar som kan uppstå när skolverksamheten ska bli forskningsbaserad. Den teoretiska stommenutgörs av sociologen Thomas Brantes professionsteori.Frågeställningarna undersöks med hjälp av en dokumentanalys. Exempel på dokument som har studerats är regeringsdirektiv, statliga offentliga utredningar (SOU), propositioner och rapporter. Materialet har studerats genom en kvalitativ textanalys med en hermeneutiskansats.I fallet med forskarutbildning för lärare visar uppsatsen att forskningsbaseringen av skolan tenderar att bli top-down styrd. Detta kan möjligen förklara vissa utmaningar med att implementera forskningsresultat i skolans verksamhet. I en vidare analys av top-down styrning kan forskningsbasering betraktas som ett professionaliseringssträvande. En slutsats är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.

No description available.

Development of appropriate educational structures for industrial graduate students is becoming increasingly important, as industry's demand for graduate-educated employees increases. In the past few years, a special investment has been made in industrial graduate schools, with the aim ofbringing graduate education and industry together, and increasing industry's access to doctoral graduates. In this study, we followed a group of doctoral students in the Graduate School for Applied IT and Software Engineering, in order to document their experiences and identify problems and factors relevant to their progress in graduate education and in industry. In an extensive interview study, twenty-three graduate students present their situation and experience of graduate education, conducted partly through placement in a company. In a stepwise analysis of the material, diff erent environmental factors are identi:fied, that can be related to a structured interpretation of their experience, dependent on the nature of their industrial environment. The result is related to earlier research on traditional graduate education and supervision. Questions elucidated in the material and analysis include the graduate students' experience oftheir situation, how they handle the responsibility for their education, which people they experience as most signi:ficant, what in±luence their company has exercised over their subject choice and publication and how the acadernic environment interacts with the company environment. The study provides a comprehensive survey of a so-far fairly unknown educational situation characterized by great variation in study conditions, and presents a model for analysis of the graduate educational prodess for industrial doctoral students.

Företagsforskarskolor syftar till att kunskaps- och kompetensnivån i näringslivet skall höjas och högskolan tillföras kunskap och erfarenheter från näringslivet. Detta är tänkt att ske genom en utvidgad handledning, bestående av både en akademisk handledare och en industrihandledare, vidare ett avhandlingsprojekt som är av intresse för företaget och dessutom genom att företagsdoktoranderna parallellt med sin utbildning till viss del arbetar inom ett företag. Doktorsavhandlingens övergripande syfte är att, genom empiriska undersökningar, få insikt i och förståelse för företagsdoktoranders situation, i vilken handledningen är en central del. Avhandlingens mer specifika syften är att beskriva doktorandernas perspektiv, upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i olika praktiker, parallellt med sin identitetsutveckling till forskare inom ramen för forskarutbildningsprocessen. Av särskilt intresse är att undersöka och belysa de i undersökningarna identifierade framgångsfaktorerna och hindren i termer av förutsättningar samt behov av anpassning till företagsdoktoranders särskilda situation, där samarbetet inom handledningen är en faktor. För att uppnå dessa syften intervjuades år 2001 och år 2004 ett anta  doktorander antagna till fyra olika företagsforskarskolor och några av deras handledare. Stora variationer beroende på företagsmiljö och forskarskoletillhörighet framkommer när det gäller upplevelserna av att vara företagsdoktorand. Detsamma gäller doktorandernas identifikation och deltagande, som resulterar i olika lärsystem med avseende på både dimension och karaktär. Även handledarsamarbetet kring doktoranden varierar och olika handledarkaraktärer framträder. De stora variationerna beror på faktorer som kan hänföras till företagsmiljön, doktorandernas inträde i forskarskolan, avhandlingsprojektet, forskarskoleorganisationen, handledningen och doktorandernas förväntningar inför framtiden. De flesta av dessa faktorer, liksom lärsystemens olika utformning, synliggörs med hjälp av teorier och begrepp inom situerat lärande. Det gör däremot inte de påverkansfaktorer som identifieras och som kan relateras antingen till övergripande strukturer och makt eller till motsättningar mellan olika kunskapsbildningsformer och verksamhets- och lärandelogiker.