FORTBILDNING SOM SYSTEM Syftet med studien var att undersöka hur lärares åsikter och inställningar ser ut när det kommer till fortbildning inom den egna verksamheten. Följande frågeställningar har legat till grund för undersökningen: Vilka attityder har lärarna till fortbildningen som de deltar i? Hur upplever lärarna att fortbildningen påverkar deras kompetens? I vilken mån uppger lärarna att de kan påverka fortbildningen i sina verksamheter? För att få svar på frågeställningarna användes en kvantitativ metod tillämpad med en enkät. Enkäten delades ut i fem olika skolverksamheter i Småland med totalt 71 deltagande respondenter. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna överlag är relativt nöjda med verksamhetens fortbildning, men kring vissa faktorer framkommer även ett missnöje. Resultatet redovisas utifrån respondenternas medelvärde kring enkätens påståenden och frågor. Slutsatsen som dras i denna undersökning är att respondenterna visar både ett nöje och missnöje kring verksamhetsförlagd fortbildning. Respondenterna upplever att fortbildningen höjer deras kompetens, gynnar undervisningen och är relevant för verksamheten. Det respondenterna är missnöjda med gällande fortbildningen är dess inriktning, organisation och möjligheten att påverka.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande deras uppdrag och roll kring att ansvara för fortbildningsinsatser för lärare i grundskolan. Studien är inspirerad av en fenomenografisk forskningsansats som teoretiskt perspektiv med intervjuer som insamlingsmetod. Åtta intervjuer med utbildade specialpedagoger utgör empirin för studien. Uppfattningar kring fenomenet fortbildning har varit centrala och fokus är på specialpedagogens ansvar för lärares och andra yrkesrollers kompetensutveckling. Studiens resultat visar dels att handledning eller andra former där specialpedagogen agerar som en kvalificerad samtalspartner och rådgivare är den övervägande delen inom specialpedagogens roll. Sju av åtta informanter uppfattar att de har en roll i skolutvecklingsarbetet. Det framgår även i resultatet att när fortbildning ökar lärarnas kompetens så ger detta möjligheter till skolutveckling, som vidare gynnar elevernas lärande och utveckling. Hinder för fortbildning och skolutveckling syns i resultatet som brist på resurser i form av bland annat tid och pengar. Det studien kan bidra med ur ett specialpedagogiskt perspektiv är att framhäva hur specialpedagogens kompetens kan användas vid olika former av fortbildningsinsatser och i längden kunna gynna skolutvecklingsarbetet.

Denna studies syfte har varit att belysa hur bibliotekarier på svenska folkbibliotek arbetar med besöksbemötande och att motverka besökarnas biblioteksångest. Studiens metod var kvalitativ och det empiriska materialet bestod av intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i Sverige: en i västra Sverige, en i Mellansverige samt två i norra Sverige. Det empiriska materialet har först genomgått en tematisk analys varför de fyra huvudteman sen analyserats med utgångspunkt i den tidigare forskningen, symbolisk interaktionism och inbjudandeteorin. Studiens resultat visade att bibliotekarierna anser att besöksbemötande är viktigt för att lindra besökarnas biblioteksångest, få dessa att trivas på biblioteket och besöka det ofta. Av studiens fyra bibliotekarier är det enbart en som får kontinuerlig fortbildning på sin arbetsplats medan de tre andra får enstaka fortbildningsinsatser ibland. Alla respondenterna belyste i resultatet hur viktigt det är att få kontinuerlig fortbildning inom besöksbemötande då detta är en stor del av bibliotekarieyrket. Symbolisk interaktionism och inbjudandeteorin användes i studien för att skapa förståelse för bibliotekariernas interagerande, val att inte interagera med besökarna och deras förhållningssätt gentemot dessa. Studien visar att bibliotekariernas interagerande och förhållningssätt gentemot besökarna i sin tur kan motverka besökarnas biblioteksångest och skapa en trivsam biblioteksmiljö. I slutsatsen konstateras det att bibliotekarierna arbetar med att förbättra sitt besöksbemötande i form av dels att interagera med besökarna under arbetstid, samtala med varandra samt genom fortbildning inom besöksbemötande. Slutsatsen redogör även för att bibliotekarierna arbetar med att motverka besökarnas biblioteksångest genom att bemöta dessa med vänlighet, lyhördhet och hjälpsamhet. Bibliotekspersonal behöver även lära sig att läsa av vad besökarna känner för att kunna motverka och lindra deras biblioteksångest. Vidare framgår i slutsatsen att bibliotekarierna arbetar med att utforma bibliotekslokalen så att besökarna ska trivas och fortbildningsinsatser kan göra att bibliotekspersonalens kunskaper om bemötande, biblioteksångest och den fysiska biblioteksmiljön vidareutvecklas. Avslutningsvis lyfts förslag på framtida forskning fram som att granska hur fortbildningsmöjligheterna skiljer sig åt mellan Sveriges folkbibliotek och inom folkbibliotek i samma kommun, län alternativt region. Ett annat förslag är att granska chefer och beslutsfattares åsikter på fortbildning för bibliotekspersonal.

<p>We have done a qualitative and quantitative study about math problems on second­ary school students. The study is based on the diagnosis, treatment and training of teachers, about students who have math difficulties. The aim of this work is to obtain teachers “perceptions about students” diagnosis, treatment / improvement and continuing education for students who have math difficulties. By having interviewed various teachers through surveys we have received answers to their concerns about the diagnosis, treatment and the importance of continuous training of teachers on students’ mathematics difficulties. Unfortunately, today educational materials and action plans are not suited for all students and all students are not at the level they should attain. According to our observations and findings, students at both middle school and high school with math problems have  had problems throughout the school years and may perhaps not always got the right support and help they would have needed. The work also includes a review of literature about diagnosis treatment and education concerning students with mathematics difficulties.</p> / <p>Denna studie är en kvalitativ och kvantitativ studie om matematiksvårigheter hos högstadieelever. Studien går ut på att undersöka åtgärdsprogram, bearbetning och lärarens fortbildning hos elever som har matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att belysa de matematiksvårigheter som lärarna ser hos sina elever. Genom att ha intervjuat ett antal matematiklärare via enkäter har vi fått svar på deras synpunkter angående diagnostisering, åtgärdsprogram och fortbildningens betydelse hos lärarna angående elevers matematiksvårigheter. Våra observationer och undersökningsresultat visar att många elever i skolan har svårigheter i ämnet matematik och att de inte alltid får det rätta stödet och hjälpen. Arbetet innehåller även tidigare forskning och debatt angående diagnostisering och hjälp av elever med matematiksvårigheter.</p>

<p>The aim with this essay is to find out what the expected changes in the subject physics will lead to for teachers and their pupils in “gymnasiet”. The new fields we have chosen to focus on are electronic structure of condensed matter, nanotechnology and material physics. By studying earlier used curricula and textbooks, we illustrate what teachers may have come into contact with in their teaching careers. The main focus lies on what teachers claim to know about the fields mentioned above and if there is a need for further education. Our results indicate that teachers in general feel insecure about their knowledge of these fields and that further education is desirable. The studied group of teachers also have wishes on how to form possible further education.</p> / <p>Syftet med arbetet är att undersöka vad de väntade förändringarna av fysikämnet kommer att innebära för fysiklärare och elever i den svenska gymnasieskolan. De nya områden vi har valt att fokusera på är den kondenserade materiens elektronstruktur, nanoteknologi samt materialfysik. Genom studier av äldre kursplaner och läroböcker ger vi en bild av vad lärarna kan ha stött på tidigare i deras fysikundervisning. Tyngdpunkten ligger i vad lärarna anser sig kunna inom de ovan nämnda områdena samt om det föreligger något fortbildningsbehov. Våra resultat tyder på att lärarna i allmänhet känner en stor osäkerhet inför dessa nya områden och att fortbildning är önskvärt. De lämnar även önskemål om utformning av en eventuell fortbildning.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.</p><p>Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.</p><p>Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området. Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog. Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område. Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5. Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs. Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden. En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.

The aim with this essay is to find out what the expected changes in the subject physics will lead to for teachers and their pupils in “gymnasiet”. The new fields we have chosen to focus on are electronic structure of condensed matter, nanotechnology and material physics. By studying earlier used curricula and textbooks, we illustrate what teachers may have come into contact with in their teaching careers. The main focus lies on what teachers claim to know about the fields mentioned above and if there is a need for further education. Our results indicate that teachers in general feel insecure about their knowledge of these fields and that further education is desirable. The studied group of teachers also have wishes on how to form possible further education. / Syftet med arbetet är att undersöka vad de väntade förändringarna av fysikämnet kommer att innebära för fysiklärare och elever i den svenska gymnasieskolan. De nya områden vi har valt att fokusera på är den kondenserade materiens elektronstruktur, nanoteknologi samt materialfysik. Genom studier av äldre kursplaner och läroböcker ger vi en bild av vad lärarna kan ha stött på tidigare i deras fysikundervisning. Tyngdpunkten ligger i vad lärarna anser sig kunna inom de ovan nämnda områdena samt om det föreligger något fortbildningsbehov. Våra resultat tyder på att lärarna i allmänhet känner en stor osäkerhet inför dessa nya områden och att fortbildning är önskvärt. De lämnar även önskemål om utformning av en eventuell fortbildning.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget. Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs. Möjligheten att få insikt i människors erfarande är beroende av att ord och andra uttryck tolkas. Data av intresse är språkliga redogörelser och observationer. De insamlingsmetoder som valdes var audioinspelning av fokusgruppssamtal/intervjuer, fältanteckningar i samband med deltagande observation samt videoinspelning av situationer i vilka barn utforskar matematik. De transkriberade fokusgruppssamtalen/intervjuerna bearbetades med hjälp av Giorgios analysmodell och analyserades sedan med hjälp av begrepp hämtade från fenomenografin. Analysen visar att pedagogerna erfar att omsorgen tar så mycket tid i anspråk att man har svårt att hinna med lärandeuppdraget. Analysen visar också att möjligheten att urskilja den matematik små barn utforskar är som störst när arbetet organiseras i små grupper, att man inte alltid kan organisera arbetet som man vill och att orsaken är organisatoriska brister och brister vad avser intern information i kombination med mängden uppgifter och barngruppens storlek. Utöver detta visar analysen bland annat att möjligheten att se barnens matematiska utforskande kan öka med mer matematisk kunskap och fler matematiska begrepp och att man behöver någon form av fortbildningsinsats som tillför kunskap och begrepp. Eventuella fortbildningsinsatser bör dock sättas in efter en analys av var behoven finns. Detta eftersom fel insatser/insatser på fel nivå kan motverka sitt syfte.