Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme – Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola.Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker. Examensarbetet syftar därför till att belysa hur förskollärarna beskriver drivkraft, motivation och meningsskapande för arbete i förskolan. Utförandet av de kvalitativa intervjuerna har skett med förskollärare på två olika förskolor, resultatet från dessa har sedan sammanställts till fyra förskollärare med figurerade namn. Under analysen av empirin har undersökandet av begreppen motivation och meningsskapande skett ur ett personligt och socialt perspektiv. Det personliga perspektivet berör intervjupersonernas sanna upplevelser och tankar om motivation utifrån deras arbeten i förskolan. Medan det sociala perspektivet syftar till den påverkan omgivning, samhälle och kollegor har på förskollärarnas motivation som är en dyrbar resurs i arbetet. Resultatet av studien har visat att ett flertal faktorer påverkar och har påverkat förskollärares motivation och meningsskapandet för arbetet. De synliggjorda tankarna hos förskollärarna har bland annat berört möjligheten till utveckling, erfarenheter, fortbildning och meningsskapande.

FAR är en svensk branschorganisation inom revision, redovisning ochrådgivning. Enligt FAR:s yrkesetiska regler återfinns ett krav på 120 timmarfortbildning under en treårsperiod för att upprätthålla och anskaffa sigkunskap för att klara av de problem som revisorer ställs inför i dagenssamhälle. Av dessa 120 timmar ska 20 av dem vara verifierbara per år vilketbetyder att hälften under en treårsperiod ska vara verifierbara. Hur detta skautföras står det ingenting om utan det är upp till individen och revisionsbyrånatt utföra. Studiens syfte är att jämföra hur fortbildningen skiljer sig mellan storarevisionsbolag (”Big 4”) och resterande som är benämnda små byråer. För attgenomföra detta utformades sex hypoteser som sedan skulle förkastas ellerverifieras. En enkät skickades till revisorer i båda grupperna för att se likheteroch skillnader inom området fortbildning. Resultatet från undersökningen visade att revisorer inom “Big 4” har flerfortbildningstimmar än revisorer på små byråer samt att revisorer inom “Big4” har större andel intern utbildning. Det fanns ingen signifikant skillnad somvisade på att “Big 4” specialiserar sig mer inom vissa områden än revisorerpå mindre byråer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad iupplevelsen att hinna med fortbildningtimmarna från FAR som nämns i förstastycket. Av studien framgick det dock att revisorer inom “Big 4” fortbildarsig mer inom hållbarhetsredovisning samt IFRS. Fyra av studiens sexhypoteser kunde verifieras medan två hypoteser kunde förkastas.

Syftet med denna studie är att utforska vad 14 lärare i grundskolans låg- mellan- och högstadium anser vara viktiga faktorer för framgångsrik fortbildning, samt att utifrån det resonera kring hur specialpedagoger kan arbeta för att främja framgångsrik fortbildning. Bakgrunden till studien är egna och kollegors erfarenheter av att fortbildningsinsatser inte alltid, eller till och med sällan, får en varaktig effekt på lärares undervisning och elevers lärande, den senaste tidens debatt om effekterna av lärares fortbildning samt ett intresse för hur man som specialpedagog kan bidra i arbetet med fortbildning på en skola. Tidigare forskning om vad som leder till framgångsrik fortbildning är omfattande, men trots det verkar denna kunskap sällan tas tillvara. Ambitionen med studien är att sprida kunskap om framgångsfaktorerna samt lyfta specialpedagogens roll i arbetet med fortbildning i skolan. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utifrån olika systemnivåer analyserar vad det är som påverkar en individs utveckling.                           Resultatet visar att lärare anser att faktorer för framgångsrik fortbildning handlar om att man behöver utgå ifrån lärares och elevers behov vid val av fortbildningsinsats, att fortbildningen behöver kännas relevant, erbjuda konkreta verktyg och oftare vara ämnesrelaterad. Tid, engagemang från skolledningen och kollegialt samarbete anses också vara centralt. Tidigare forskning lyfter utöver dessa faktorer vikten av ett systematiskt arbetssätt och att insatserna vilar på vetenskaplig grund. Specialpedagogens roll i fortbildningssammanhang lyfts inte av någon lärare i intervjuerna och sällan i den tidigare forskningen. Utifrån en analys av resultatet konstateras att skolan skulle ha mycket att vinna på att låta specialpedagogens kompetens användas mer i fortbildningsarbetet.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

I föreliggande uppsats ville vi fokusera på den styrning vi i dag ser och hur den i olika grad påverkar specialpedagogens yrkesroll. Diskussionen om lärarna som professionella har betonats i takt med att styrningen av skolan har förändradrats och decentraliserats till att bli den mål- och resultatstyrda skola vi har i dag med ett kommunalt huvudmannaskap. Syftet formulerades som så att beskriva och analysera ett antal skolpolitiska reformer och deras potentiella inverkan på specialpedagogprofessionen. Vi utgick ifrån professionsteori som ett teoretiskt ramverk som hjälpte oss att expandera förståelsen för studiens resultat. Med hjälp av styrdokument, forskning inom området samt intervjuer med specialpedagoger skulle studien besvara följande frågeställningar. Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer gällande sin profession? Vad har specialpedagoger för tankar, erfarenheter och idéer om professionen i förhållande till de senaste reformerna på området? Vilka faktorer påverkar specialpedagogens profession? Specialpedagogerna i studien har alla ett specialpedagogiskt perspektiv där de ser på skolan utifrån tre olika nivåer; organisation-, grupp- och individ. Vi fann att ändringarna i lagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd samt förstelärarreformen har inverkat på professionen och i och med delvis detta kom vi fram till fem faktorer som påverkar specialpedagogprofessionen. Forskning om och utvärdering av implementering av reformer och utfallet av dem kan vara ett sätt att förhoppningsvis stärka professionerna i vårt ovanifrån styrda utbildningsväsende.

The purpose of this master’s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson’s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group. The theoretical framework draws on theories regarding social and organisational learning, with an emphasis on interaction and reflection. The observations and interviews show that staff reading groups derive from the need to keep up to date with the enormous range of published books. They also show that the staff reading groups are viewed and appreciated as an arena for learning through exchanges of experience, which in the longer term leads to a wider fiction repertoire, an enhanced critical-analytical approach to the reading of fiction, and a broader understanding of the library user’s needs. In sum, the study shows that depending on the structure of the staff reading groups; in-turn- or dynamic structure, they serve as an aid to librarians by strengthening their literature-pedagogical perspective on literature, and thus making fiction more accessible to adult library users. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. </p><p>De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.</p>

<p>The aim of this study is to examine the understanding, preschool teachers, have about their work related to energy conversion in the human body. Through individual interviews, answers have been sought to the following questions: What do the preschool teachers believe they need to know about the link between food and energy? What are the different methods preschool teachers use to workwith the area of energy conversion in the human body?</p><p>The results show that preschool teachers have knowledge in terms of food and its nutrients as an energy source for the body to cope with. However the more thorough and detailed questions become all the more uncertainty there is about the topic. Preschool teachers on their own initiative do bring up the topic with the children and begin conversations as well as ask questions, perform experiments and demonstrations. However, there is still a demand for further education in this topic among preschool teachers, as well as requests on advice and ideas on how to work with children around the body’s energy.</p><p>It is important that preschool teachers raise the subject with the children at an early age, in order to create awareness, understanding and interest in the children’s mind. With the children becoming older, also their understanding develops. This drives the importance of the preschool teachers’ performance and commitment in order to obtain meaningful work.</p><p>Keywords: knowledge, work methods, interest, further education.</p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna i förskolan har kring sitt arbete med energiomsättningen i kroppen. Genom individuella intervjuer har svar sökts på följande frågor; Vad anser sig pedagogerna behöva kunna kring kopplingen mellan mat och energi? Vilka olika metoder använder pedagogerna sig utav för att arbeta med energiomsättningen i kroppen?</p><p>Resultatet visar på att pedagogerna har kunskap vad gäller maten och dess näringsämnen som energikälla för att kroppen ska orka med. Ju mer ingående och detaljerade frågorna blir desto mer osäkerhet finns det kring ämnet. På eget initiativ tar pedagogerna upp ämnet med barnen och inleder samtal, ställer frågor, utför experiment och demonstrationer. Dock finns önskemål kring fortbildning i ämnet hos pedagogerna, liksom önskemål kring tips och idéer på hur man kan arbeta med barnen kring kroppens energi.</p><p>Att pedagogerna tar upp ämnet med barnen redan i tidig ålder är betydelsefullt för att skapa medvetenhet och intresse. Med stigande ålder skapas även förståelse hos barnet. Pedagogernas insatser liksom engagemang och kunnande är betydelsefulla för ett givande arbete.</p><p>Nyckelord: kunskap, arbetsmetod, intresse, fortbildning.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man som lärare skulle kunna utveckla sig inom yrket på ett icke traditionellt sätt. Genom en litteraturstudie har jag sökt fakta inom detta område för att få teori som bakgrund till mina vidare studier. Jag använde mig sedan av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra lärare om hur de upplever sitt eget lärande inom yrket och hur de går tillväga för att fördjupa sina lärarkunskaper. De intervjuade lärarna ansåg att de konstant genomgår en läroprocess inom yrket. Denna är beroende av att lärarna får"input"som sätter igång läroprocessen. Input kan komma från en mängd olika håll. Det viktiga är inte var input kommer med utan vad man som lärare gör med denna för att passa in den i sin egen praktik. De intervjuade lärarna ansåg även att det från både den egna praktiken och från utvärdering gick att hitta nya kunskaper. Trots att lärarna var obekanta med begreppet reflekterad utvärdering använde de sig dock av denna metod omedvetet i sitt dagliga arbete för att dra lärdom av gjorda erfarenheter.