No description available.

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben? Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts. Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap. Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.

Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra tre manliga elittränares arbetssätt i rollen som coach, analysera deras synsätt på coachrollen samt beskriva vägen till framgång. Frågeställningar Hur kan de tre elittränarnas bakgrund beskrivas? På vilket sätt ser de tre elittränarna på sin roll som coach och hur arbetar de i praktiken? Hur ser kollegorna och spelarna, i det egna laget, på elittränaren i rollen som coach? Om det finns några gemensamma nämnare för tränarna, vilka är de? Vilka är framgångsfaktorerna? Metod Undersökningen är genomförd i tre steg: 1. Observationer av de tre elittränarna i rollen som coach under en tävlingsmatch. Dessa obser-vationer är gjorda utifrån ett eget författat observationsprotokoll. 2. Halvstrukturerade intervjuer med en assisterande tränare och en lagkapten, inom respektive idrott, för att få deras syn på tränaren ifråga. 3. Halvstrukturerade intervjuer med de tre elittränarna. Resultat De undersökta tränarna har en tydlig självbild. Denna självbild förstärktes genom observatio-ner och kompletterande intervjuer. Alla intervjuade tilltalades av de aktuella tränarnas lugna coachstil. Tränarna är präglade av sin idrottsliga uppväxt, de har många av sina värderingar därifrån. De är kunniga och noggranna i sitt arbete och strävar efter att skapa en positiv och stimulerande miljö. Kommunikation är ett arbetsredskap. Coacherna har många gemensamma nämnare, exempelvis: uppväxtmiljö, långa karriärer inom respektive idrott, engagemang, öd-mjukhet och situationsanpassat ledarskap. Slutsats De tre undersökta tränarna har i mångt och mycket samma arbetssätt. De sätter laget och den enskilde spelaren i fokus under såväl träning som match. Vid dessa tillfällen har tränarna total koncentration på laget och spelarna. De arbetar mycket hårt för att laget ska nå framgång. Vä-gen till framgång kan bero på tillfälligheter, men hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften, här och nu, ger troligtvis utslag i det långa loppet. / Purpose The purpose of this essay is to compare three male elite coaches’ way of working, analyze their views on coaching, as well as describing the road to success. Questions How can the background of the coaches´ be described? What are the three coaches’ views on coaching, and how do they coach in real life? What do team colleagues and team players think of their trainer, as a coach? If there are any common factors for the coaches, could they be identified? What are the factors for success? Method This study focuses on bandy, soccer and ice hockey and is carried out in three steps: 1) Through observations of the trainers in their roles as coaches during a competition match. 2) Through semi structured interviews with one team colleague and one team player from each sport. 3) Through semi structured interviews with the three coaches themselves. Result The coaches have a clear self-image, which was confirmed through observation and supplementary interviews. All the interviewees like the coaches’ calm coaching style. The coaches are formed by their athletic upbringing, from which many of their values have derived. They are knowledgeable and precise in their work, and strive to create a positive and stimulating environment. Communication is a basic work tool. The three coaches have many things in common, for example upbringing, long careers, commitment, a humble attitude and well-adjusted leadership. Conclusion The coaches’ way of working is, in many respects, carried out in the same way. They put the team and the individual player in focus, both during practice and matches. They work hard in order for the team to reach success. The road to success can depend on chance, but hard work and a humble attitude toward the task will most likely yield better results in the long run.

ABSTRACT Background: There are many studies of stretching and its effects on the body. Research shows that stretching can have both positive and negative effects on the body. Meantime there are no qualitative studies on stretching and how the opinion of stretching is among soccer players. Female soccer players are a group that is rapidly growing and that is injured to a great extent. Purpose: To describe stretching exercising female soccer players’ opinion of stretching. Method: Ten stretching exercising female soccer players over fifteen years of age from two teams were interviewed in a semi-structured interview. The recordings were analyzed through a qualitative content analysis containing a process of abstraction. Results: The participants’ said that there are specific body- and surrounding factors that affects them to exercise stretching. The participants say that when they exercise stretching they follow a specific pattern. They also said that they have been given to little and that they would like more information of stretching. The participants’ talk about the knowledge they have about stretching from their own experiences of exercising stretching. Conclusion: The participants’ opinion of stretching varies like results found in previous research. This study also shows that the participants’ would like more information about stretching and that they find that other people largely affect them to exercise stretching. Further research is needed about to be able to generalize the results found in this study and to deepen the understanding of the topic.

Syfte: Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match. Frågeställningar: Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Metod: Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press. Resultat: Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation. Slutsats: Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.

Vi har studerat hur fotbollstränare och spelare i sydvästra Sverige ser på begreppet talang. Det är ett väldigt svårdefinierat begrepp och den tidigare forskningen visar att än idag kan man inte definitivt definiera begreppet på ett rättvist sätt. Talangreferenserna är dock vanligt förekommande i våra dagar, främst genom massmedierna som på många sätt styr vad vi som individer tror och tänker. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en ostrukturerad intervju, och totalt så intervjuade vi sex stycken, jämnt fördelat på tre spelare och tre tränare. Teorier som vi valt att använda oss av för detta ändamål är det sociokulturella perspektivet där vi använde oss av främst Vygotskij, samt pragmatismen, vars förgrundsfigur är John Dewey. Vi ville se hur två olika positioner av roller (tränare och spelare), ser på begreppet talang, och hur dessa uppfattningar kunde skilja sig. Med hjälp av dessa intervjuer samt av information från de olika fotbollsförbunden och även studier av mediernas maktposition inom idrotten har vi nu kunnat genomföra studien på ett sätt som vi är tillfreds med.

Studiens syfte var att med neuropsykologiska utredningsverktyg undersöka exekutiva funktioner hos allsvenska fotbollsspelare samt division 1 spelare. Även sambandet mellan spelarnas exekutiva funktioner, gjorda mål och assist undersöktes. 57 herr- och damspelare testades. Elva kliniska utredningstest användes. Resultaten visade att de allsvenska spelarna hade signifikant bättre kapacitet på vissa exekutiva funktioner än spelarna från division 1. Även de spelare som gjort flest mål och assist hade i förhållande till de som gjort minst, bättre kapacitet på flertalet exekutiva funktioner. Den förklarade variansen visade att de exekutiva funktionerna, i vissa fall, utgjorde mellan 30 % och 40 % av samtliga egenskaper som påverkar spelarnas prestationsförmåga mätt i mål och assist. Resultaten indikerar att kapaciteten av de exekutiva funktionera kan ha betydelse för fotbollspelares sportsliga framgång. / The purpose of this study was to, with neuropsychological test tools, examine the executive functions among soccer players from premier league and first division. The relations between the players’ executive functions and their goals and assists were also examined. 57 male and female soccer players were tested. Eleven different clinical test tools were used. The result shows that the players from premier league had significant better capacity of their executive functions than the players from the first division. Also the players who scored most goals and did most assist had better capacity in several of their executive functions than the players that scored and assisted least. R Square showed in some cases that 30 to 40 % of the total capacity of the players’ performance in assists and goal scoring were provided by the executive functions. The result indicates that the capacity of the executive functions among soccer players could have importance for their success.

The purpose of this study was twofold: a) To investigate dimensions and a structure of a personal identity in adolescent football players. b) To investigate a link between the players' athletic identity as a part of the personal identity and their self-esteem. An interview guide was made according to the objectives. Seven adolescent football players (four girls and three boys), who all played for the national team, were interviewed. The interviews were transcribed and analyzed. Interesting parts were noticed and illustrative quotations were used to present the results. Twelve identity dimensions were found, six of them had not been regarded in prior studies. Football got a lot of attention in the personal identity but other dimensions were also important. Thus, football did not always have the highest priority in the participants’ lives. The relation between identity importance and prioritized behavior seemed more complicated than prior research have suggested. Public attention due to athletic success was one of the factors enhancing self-esteem. Athletic failures did, according to the participants, affect their self-esteem, in different amount however. The author discusses the results in relation to relevant literature in the identity and self-esteem area. Identity commitment theory (Stryker, 1980; Stryker & Serpe, 1994) seemed difficult to apply to the result. The link between the participants’ athletic identity and their self-esteem seemed to be more complex than prior studies have shown. It is suggested that the discrepancy between the actual-self and the ideal-self (Higgins, 1987, 1989), the disruption of the identity feedback loop (Burke, 1991) and perfectionism (Flett & Hewitt, 2002) has a stronger affect on the adolescent football players than the need for self-enhancement (Leary, 1999; Leary & Baumeister, 2000). The study implicates that significant others in the athletes’ surrounding ought to emphasize other dimensions of the athletes’ personal identity to avoid athletic identity foreclosure, thus prevent unsuccessful career transitions.

Pengarna rullar allt snabbare inom fotbollen och från Southampton säljs de båda tonåringarna Theo Walcott och Gareth Bale för £5 miljoner styck. Båda de händelserna följdes av ett kursfall för Southamptons aktie vilket skulle kunna tolkas som att marknaden inte tyckte det var goda nyheter. Detta leder oss till vår problemformulering: Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurser vid spelarövergångar? Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en avvikande avkastning i samband med en spelarövergång. Vi undersöker även om det är någon skillnad mellan spelarköp och spelarförsäljningar. Detta gör vi genom en event-studie med 70 övergångar där vi jämför avkastningen från klubbarnas aktier med förväntad avkastning. Vi använder oss av indexet FTSE100 för att få fram den förväntade avkastningen. Vi använder oss av främst Famas och Nofsingers teorier i vår teoretiska referensram. Fama beskriver den effektiva marknaden medan Nofsingers teori går in på olika typer av nyheter och deras påverkan av aktiekursen. Vi har även sett till Peterson som studerat hur rykten påverkar aktiekurser. Vi finner i våra statistiska test att spelarövergångar påverkar aktiekursen negativt på dagen då nyheten tillkännages. Vi kan dock se att det endast är spelarköp som har en signifikant avvikande avkastning på händelsedagen. I gruppen spelarförsäljningar ser vi inga resultat eller mönster som går att statistiskt säkerställa. Det bör även klargöras att det endast är en genomsnittlig avvikande avkastning på 0,75 procent vid spelarförsäljningar och det är inte en speciellt avvikande.

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs? Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.