Efterfrågan på kundrelationshanteringssystem (CRM) ökar. Samtidigt ökar komplexiteten och osäkerheten kring implementering avinformationssystem. Det finns behov att komplettera befintlig litteratur, då nästan 65% av alla CRM-implementeringsprojekt misslyckas trots att framsteg har gjorts. Studien har identifierat tidigare kända utmaningar vid implementering av CRM i organisationer inom tre CRM-områdena människor, processer och teknik. Detta ska i sin tur besvara frågeställningen: “Vilka utmaningar finns vid implementering av CRM?" Frågeställningen besvarades utifrån CSF-perspektiv. I studien tillämpas kvalitativa undersökningstekniker för att besvara frågan. Frågan har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och resultatet analyseras med hjälp av en litteraturstyrd tematisk analys. Studiens resultat styrker tidigare litteratur om utmaningar men har också identifierat nya utmaningar. / The demand for Customer Relationship Management (CRM) is increasing.Simultaneously, the complexity and uncertainty surroundinginformationssystem implementation are also increasing. There is a need tocomplement existing literature because almost 65% of all CRMimplementation projects fail, despite progress being made.This study has identified recognized challenges in CRM implementationacross the three CRM areas: people, processes, and technology. This in turn,seeks to answer the question: "What are the challenges when implementingCRM?”.The study applies qualitative research techniques to answer the question.The question has been investigated with the help of semi-structuredinterviews and the results are analyzed using bottom-up thematic analysis.The study’s result reveals identified challenges.

This thesis has the main purpose of uncovering the stages and success-failure factors to implement corporate entrepreneurship in energy and automotive companies. The goal is driven by the implication that not understanding the process and factors to be considered can result in the failure of new business development. The corporate entrepreneurship implementations within many corporations are heterogeneous and variative. Therefore, instead of looking at corporate entrepreneurship from a general standpoint, this research combines the two cases to figure out the practice of corporate entrepreneurship more deeply by looking at the similarities and differences between the two of them. The research is conducted in Sweden with the case of two Swedish Companies with different business focus: Volvo (automotive company) and Vattenfall (energy company). This research uses comparative case studies which use semi-structured interviews and analysis of company information. The interview respondents were seven people from the corporate level from different divisions in both companies and nine people from the venture level with different corporate venture projects. The findings of this thesis have identified a total of 21 critical activities in the development stages and 17 success factors in the corporate venture development based on the incorporation of practice in Volvo and Vattenfall. Both companies have many similar activities in the development stages and success factors in the internal venture development. Both of them give a similar picture of corporate entrepreneurship implementation. It shows that the practice of corporate entrepreneurship in Swedish companies has a pattern of firm behaviours. The differences between activities and success factors occur due to different types of projects and organizational structures. / Detta examensarbete har som huvudsyfte att undersöka stadierna och framgångs faktorerna för att implementera entreprenörskap i energi- och fordonsföretag. Målet drivs av implikationen att om man inte förstår processen och faktorerna som ska beaktas kan det leda till att ny affärsutveckling misslyckas. Implementeringarna av entreprenörskap inom företag är heterogena, och vi måste undersöka variationen djupare utveckla mer om variationen. Därför, istället för att titta på entreprenörskap inom företag från en allmän synvinkel, kombinerar denna undersökning de två fallen för att ta reda på praktiken av företagsentreprenörskap djupare genom att titta på likheterna och skillnaderna mellan de två. Undersökningen bedrivs i Sverige med två svenska företag med olika affärsinriktning: Volvo (fordonsföretag) och Vattenfall (energiföretag). Denna undersökning forskning använder sig av jämförande fallstudier som i sin tur använder sig av semistrukturerade intervjuer samt analys av företagsinformation. Intervjurespondenterna var sju personer från företagsnivå från olika divisioner i båda företagen och nio personer från företagsnivå med olika företagsprojekt. Resultaten av denna undersökning avhandling har identifierat totalt 21 kritiska aktiviteter i utvecklingsstadierna och 17 framgångsfaktorer i företagsutvecklingen baserat på inkorporeringen av praxis i Volvo och Vattenfall. Båda företagen har många liknande aktiviteter i utvecklingsskedet och framgångsfaktorer i den interna venture-utvecklingen. Båda ger en liknande bild av genomförandet av entreprenörskap inom företag. Den visar att utövandet av entreprenörskap i svenska företag har ett tydligt mönster. Skillnaderna mellan aktiviteter och framgångsfaktorer uppstår på grund av olika typer av projekt och organisationsstrukturer.

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt. Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv. Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie. Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv. De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var: affärsvision och planer datakvalitet och dataintegritet Kundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS. Affärsvision och planer var av betydelse för att koppla införande till kundens målsättningar. Datakvalitet och dataintegritet var den mest betydelsefull faktorn utifrån den resursfördelningen skedde inom ett införandeprojekt för ABIS. / An Agile Business Intelligence System (ABIS) is a relatively new and complex type of information system, which is characterized by shortened development times, for by example introducing more self-service in the analytical systems, in order to meet the need to analyze the business environment, which is changing at an even faster pace. As the ABIS is a new and relatively uncharted area there is a need to explore this area. IT investments are too often unprofitable and there is an interest to show what contributes to a successful implementation of an ABIS and in which manner. The purpose of this case study was to identify highly ranked and common critical success factors based on the critical success factors faced by previous research in ABIS, describe how these contributed to a successful introduction of the system and examining differences and / or similarities between how these factors act from customer and supplier perspective. Earlier research on critical success factors for business intelligence systems was used as a basis for this study. Especially the model developed in 2010 by Yeoh and Koronios was used as a starting point to list potential factors to be considered by this study. This study was conducted as a case study with the help of a company that delivers both consulting services and ABIS. A Delphi panel was used to shortlist two success factors, which were then studied in more detail in semi-structured interviews to describe how these contributed to the successful introduction of ABIS from both a client as well as a supplier perspective. The two factors that both ranked high and were common for all respondents were: Clear vision and well-established business case Data quality and data integrity The leading perspective was the customer and the supplier role was to properly understand the customer perspective in order to successfully introduce ABIS. The vision and business case were important to link the introduction ABIS to client objectives. Data quality and data integrity was the most significant factor on the basis of the resource allocation of implementation projects for ABIS.

Bränder som innefattar många drabbade eller ger stor förstörelse är oftast de som blir mest omtalade. Efter händelsen sker ett omfattande utredningsarbete för att förelägga hur det som inte fick hända kunde ske. Utredningen beskriver även räddningstjänstens val av metod och taktik för att kunna nyttja detta för framtida insatser. Vad som däremot lätt glöms bort är de insatser då räddningstjänstens arbete får god effekt och resulterar i att olyckans skada begränsas. Detta examensarbete kommer beröra just dessa händelser av brand i bostad, då räddningstjänstens arbete får den effekt som eftersträvas, det vill säga arbetet har lett till en lyckad insats. Arbetet kommer därefter belysa vilka faktorer som legat till grund för att insatsen blivit lyckad, så kallade framgångsfaktorer. Syftet med arbetet är att identifiera framgångsfaktorer vid lyckade insatser för brand i bostad. Framgångsfaktorerna ska ligga till grund för att skapa ett utvecklingsunderlag berörande metod- och taktikval inom räddningstjänsten. För att göra detta krävs en tydlig definition av innebörden av en lyckad insats. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad innebär att en insats är lyckad? Vad innebär framgångsfaktorer för operativa insatser vid brand i bostad? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras inom de utvalda insatserna och hur kan de identifieras, finns det gemensamma? Hur kan framgångsfaktorer nyttjas? Metoderna som tillämpats är kvalitativa intervjuer och granskning av bland annat händelserapporter från utvalda insatser av brand i bostad. Ansvarigt befäl för samtliga händelser tillfrågades att delta som respondenter till intervjustudien. Intervjufrågorna är framtagna med avsikt att besvara rapportens tre frågeställningar. Arbetet ger ett resultat som beskriver följande framgångsfaktorer för brand i bostad: Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka: Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats Byggnadens utformning Brandens placering Delegera ansvar och uppgifter Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder Tillgängliga resurser Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt Samverkan mellan berörda aktörerHa en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete Slutligen belyser arbetet hur räddningstjänstens kunskapsutbyte ser ut i dagsläget.

Change Management (CM) plays a key role to manage an individual, a group, or an organization from a current state to a desired future state. The purpose of CM is to promote and support activities and actions to higher productivity levels and higher adoption rates simultaneously as stakeholder’s commitment, comfort, and confidence increase in e.g. new solutions, services, products, systems, tools, methods, or ways of workings Previous research claims a gap between CM theory and practice exists, and that a vast number of theories and models available to academics and practitioners is both contradictory and confusing, and that limited empirical evidence supports of the plethora of CM frameworks and models. Thus, this study investigates and clarifies CM-related activities and factors, that could contribute to bridge the gap between practice and research. Regarding the research process, this study builds upon a literature review and a case study. Additionally, a conceptual CM model is composed which builds upon CM-related aspects, activities, enablers, and factors. The case study focuses on lessons learned and current CM practices. In the latter parts of study is the conceptual CM model applied to the empirical findings to find and analyze differences and gaps between practice and theory. At last, is it concluded that no single CM model alone, covers the plethora of activities and factors that are listed in the conceptual CM model. Hence, this study recommends both practitioners and researchers to take multiple CM models into consideration, to support and potentially improve CM practices. In conclusion, this study confirm that a research gap exists between practice and research, as several significant and distinguishing CM-related activities and factors, have been identified and analyzed. / Change Management (CM) utgör en essentiell managementdisciplin som fokuserar på att möjliggöra en effektiv styrning och hantering och individer, grupper och organisationer genom att facilitera aktiviteter för att uppnå en förbättrad och högre nivå av förändringsbenägenhet, organisatorisk produktivitet, samtidigt som både externa och interna intressenters engagemang, delaktighet, tillit och adoption av nya lösningar, tjänster, produkter, system, verktyg, metoder eller arbetssätt ökar eller förbättras. I tidigare forskning påstås det finnas ett gap mellan teori och praxis-fältet. Parallellt, påyrkas det även att ett stort antal teorier och modeller som akademiker, experter, tjänstemän, lekmän ofta tillämpar eller relaterar till kan vara både motsägelsefulla och osammanhängande. Därutöver, anses det även att begränsade och bristfälliga empiriska bevis tillhandahållits nutilldags för att stödja den mångfald av CM-relaterade modeller, ramverk och tillvägagångssätt. Således, är syftet med denna studie att identifiera och granska CM-relaterade aktiviteter och faktorer som kan bidra till att överbrygga klyftan mellan CM-forskning och praxis. Med hänseende till forskningsprocessen, baseras denna på både en litteraturgenomgång, en konceptuell CM modell och en fallstudie som är utförd på ett företag inom IKT-branschen. Den föreslagna och konceptuella CM-modellen bygger på CM-relaterade aktiviteter och faktorer. Vidare fokuserar fallstudien på en aktuell CM strategi, samt erfarenheter och lärdomar från tidigare och avslutade projekt. Studien är dessutom avgränsad till planerade, strategiska och tvärfunktionella projekt. Yttermera, tillämpas den konceptuella modellen senare på de empiriska resultaten med avsikt understödja identifieringen och analysen av bristfälligheter och skiljaktigheter mellan teori och praxis-fältet. Avslutningsvis, dras slutsatsen att ingen CM-modell som identifierats i CM-litteraturen i avskildhet täcker mängden av aktiviteter och faktorer som anges i den föreslagna konceptuella CM-modellen. Således, rekommenderas det i denna studie att organisatoriska experter, tjänstemän och akademiker bör ta hänsyn till, samt integrera åtskilliga CM-modeller, med avsikt att främja och sålunda potentiellt förbättra handlingssätt och utföranden relaterade till CM-relaterade aktiviteter och procedurer, på ett mer allomfattande, metodiskt och effektivt vis. Därtill, bekräftas det i denna studie att det finns ett faktiskt gap mellan forskning och praxis fältet, då ett flertal avvikande och särskiljande CM-relaterade aktiviteter och faktorer har identifiserats, analyserats och diskuterats.