Where is technology heading? And how will our behaviors towards these new innovations look? This project questions the direction of ”beyond smart” products, through scenarios within our everyday life. The work is both critical and speculative. Speculative in the sense that it is speculating in how a future scenario with ”beyond smart” products would look like. And by beyond smart I refer to the fact that the products would posses extreme features. Such as complexity and irationalism. But also to be spontaneous and self aware. At the same time the work is questioning, and perhaps criticising, if this sort of development really is beneficial for us or not. If we would turn to technology and smart products for a solution to our desires and problems, how would our human relationships towards each other look? And also how would we interact with these future products and what would the consequences of that be?

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, som alla har ett syskon med en funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Jag ville också undersöka hur syskon ser på sin syskonrelation i vuxen ålder, samt vad de har för tankar kring framtiden. Studiens resultat visar att syskonen från tidig ålder varit otroligt engagerade och tagit ett stort ansvar både i sitt syskons liv liksom i familjens dagliga rutiner. Av de fyra intervjuade syskonen arbetar idag tre av dem inom handikappomsorgen på något sätt och ser det som helt naturligt. Däremot tror de att de hade valt en annan yrkesbana om de inte haft sitt syskon. Alla fyra informanterna säger själva att det är de som kommer att ta över ansvaret för sitt syskon den dagen deras föräldrar inte lever längre. Detta är ingenting som de egentligen ser fram emot och de uttrycker flera orosmoment inför framtiden såsom; syskonets boendesituation, syskonets arbetssituation, hur det kommer att se ut när man har en egen familj, om syskonet blir sjuk, om de själva blir sjuka etc. I det stora hela var syskonen positiva kring de erfarenheter de bär med sig i livet, på grund av syskonsituationen. Deras upplevelser och erfarenheter har format dem till starka, envisa, empatiska och omtänksamma vuxna människor och alla syskon uttrycker en stolthet över sig själva samt en tacksamhet gentemot sitt syskon.

The purpose of this study is to illustrate how history teaching with the intention of developing pupils historical consciousness can be designed, based on the structure of teachers' teaching strategies. In order to empirically access history consciousness, historical perspectives (procedural concepts) are being used to show how perspectives of time are structured and linked together. The historical perspectives are understood in the context of “multichronology”, which describes how time perspectives past, present, and future and how they appear simultaneously in a context. This is conducted in order to be able to discern how history consciousness can emerge in the context of history teaching more clearly. The empirical data was gathered with semi-structured interviews from four history teachers who state that they work and build teaching on developing history consciousness as a theme. The result shows that teaching strategies where time perspectives past, present and future is made concurrent and linked with each other through structures based on historical perspectives. The historical perspectives are managed to some extent from one another, but always based on historical significance. Historical significance is what links the historical perspectives together and enables the possibility of developing a history consciousness. In most cases multicronology occur when future as a perspective of time is handled. The future perspective is used to access and link past, present and future simultaneously, creating an opportunity to develop historical awareness through a multichronology. Furthermore, this happens implicitly / explicitly, as well as directly or as in sequences in the teaching.

Staden och dess stadskärnor har genom historien förändrats och varit under inflytande från olika planeringsideal. Andra händelser och skeenden så som till exempel bränder har också bidragit till att forma staden. Även idag sker förändringar och omvälvningar i stadskärnan, mitt framför våra ögon. Syftet med denna studie är att klargöra centrumaktörers uppfattningar om Karlstads stadskärna och dess framtid samt hur intressenterna upplever att e-handeln påverkar stadskärnan. Studiens frågeställningar inriktades således på att klargöra centrumaktörers uppfattningar om stadskärnan, samt vad intressenterna ansåg att planeringen behövde göra för att på bästa sätt tillmötesgå framtida utmaningar i stadskärnan. En ytterligare frågeställning syftade även till att klargöra vilka intressenterna ansåg vara de största faktorerna bakom valet till varför man väljer att besöka stadskärnan. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier och tidigare forskning som berör främst städer och dess utveckling samt plats och lokalisering av handel och e-handel. Metodvalet för denna studie har tagit sin utgångspunkt från en kvalitativ metodologisk ansats. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem centrumaktörer som i studien till stor del hädanefter omnämns som intressenter, vilka alla på något sätt är verksamma i stadskärnan. Intressenterna som intervjuades och som sedermera lade grunden till studiens empiri var: En företrädare för näringslivet, en centrumledare, två fastighetsägare samt planerare på Karlstads kommun. Studiens slutsats påvisar att flera av utmaningarna i stadskärnan går att knyta an till handel och utformningen av stadsrummet. En stor utmaning enligt studiens tillfrågade intressenter var även att kunna anpassa sig efter de förändringar som staden ständigt utsätts för. En bättre dialog och ett mer fördjupat samarbete mellan kommunen och aktörerna i stadskärnan ansågs också vara en utmaning som enligt intressenterna måste tillmötesgås i framtiden. Beträffande stadskärnan framtid påvisar studiens slutsats att det finns en enhetlig uppfattning om att stadskärnan i framtiden kommer att ha en stor roll som social kontaktyta och mötesplats.

Problem: Allmänt känt är att golf är en aktivitet som folk tenderar att ha åsikter om. Det kan vara alltifrån ytförbrukning till upplevelser i form av störningsmoment av landskapets estetiska utformning. I takt med ett större medvetande gällande hållbarhet är även förbrukandet av naturresurser, då främst vatten, en av av utgångspunkterna i denna studie. Andra aspekter som berörs är den i golfsverige åldrande medelåldern, samt de ekonomiska förutsättningarna för golfanläggningar i Sverige.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka hur den svenska golfen står idag rent hållbarhetsmässigt och hur man arbetar förebyggande inför framtiden. Resultatet av denna undersökning kvalitetsbedöms av författarna och bildar ett form av scenario över hur framtidens golfbana i Sverige kan komma att se ut. Fokus ligger på att applicera hållbarhet inom golfen som fält. Resultatet kommer därför presenteras i en form av förutsägelse för att bidra med kunskap åt vilken framtidsriktning svenska golfanläggningar tenderar att gå emot.   Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställning har vi författare valt en induktiv ansats där fältets aktörer intervjuats. Även enkätundersökningar har använts, både över telefon såväl som via digitala intervjuinstrument.   Som forskningsstrategi har tre producenter utvalts till en fallstudie där metodologisk triangulering tillämpats. För att studien skall tillföra ett värde har en kategorisering utformats. Dessa kategorier representerar utmaningar som identifierats av fallstudiens informanter.   Slutats: Det går tydligt i denna studie att se hur väl golfsverige är insatt i sin befintliga situation gällande hållbarhet. Studien presenterar stora utmaningar gällande dimensionerna ekonomi och social hållbarhet inför framtiden. Dock är den miljömässiga den dimension som vi författare anser som mest hållbar inför framtiden.

Det nuvarande samhällsklimatet innefattar bland annat en allt mer kravfylld arbetsmarknad. Detta innebär att ungdomar behöver tänka mer strategiskt och ansvarsfullt vid val av studier för att det ska leda till en anställning i framtiden. Kraven i samhället påverkar ungdomar på olika sätt, tidigare studier har exempelvis visat på att den psykiska ohälsan bland unga har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka och förstå hur gymnasieungdomar, som befinner sig i en övergångsfas till vuxenlivet, ser på sin framtid och sitt vuxenblivande. Studien ville dels undersöka deras upplevelser av samtiden, dels deras tankar och känslor kring framtiden samt hur de hanterade dessa. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer, där sex respondenter deltog varav två stycken var pojkar och fyra stycken var flickor. Bearbetningen av datamaterialet utgick ifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sin vardag som stressfull och präglad av krav och prestationsångest. För att hantera sin samtid valde ungdomarna att agera kortsiktigt och lösa problem som uppstod allt eftersom. Ytterligare en strategi var att acceptera sin stressfulla vardag. Resultatet visade också att de var oroliga inför sin ovissa framtid, men trots detta bibehöll de ändå en hoppfull känsla. Ovissheten hanterade ungdomarna genom att samla information kring de valmöjligheter som finns för att lättare kunna ta beslut.

The aim of this paper is to approach museum’s organization and the construction of cultural heritage from the perspective of the museum employees. Museums are institutions for knowledge and power in society, and the position as a museum employee thus comes with both authority and responsibility. At the same time, external circumstances (eg. budget cuts and politics) means that it is not always easy to live up to these expectations and this paper examines how this shape the experience of the profession.

Bakgrund: Ett företagsekonomiskt problem som organisationer möter i dagens samhälle är ett accelererat VUCA-klimat. Som resultat av Covid-19 har organisationer, ledare och medarbetare tvingats ställa om till distansarbete. Omställningen har lett till att medarbetare ställer nya krav på ledare och dess ledarskap för att kunna nå ett hållbart distansarbete. Baserat på de nya krav som medarbetare ställer kan ett ledarskap behöva anpassas för att möta dessa. Syfte: Att kartlägga medarbetares upplevelser av distansarbete som skapats till följd av Covid-19 och vilket ledarskap som kan passa till dessa upplevelser. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kartlägga medarbetares upplevelser gällande ett distansarbete till följd av Covid-19 och se vilket ledarskap som passar till dessa, har en fallstudie genomförts med nio respondenter. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som utfört ett distansarbete. En tematisk kartläggningsmetod genomfördes för att kunna kartlägga medarbetarnas upplevelser. Slutsats: I studiens resultat beskrivs de upplevelser som har framhävts av respondenterna från ett distansarbete till följd av Covid-19. Upplevelserna ligger till grund för att ge ett resultat till vilket ledarskap som kan passa till dessa. Resultatet utmynnar i ett skräddarsytt ledarskap vid namn Individuellt-LSR-Ledarskap som är framtaget med syfte att fungera effektivt i ett framtida flexibelt arbete. En slutsats kan dras att det framtagna ledarskapet passar till de upplevelser som respondenterna hade gällande distansarbetet till följd av Covid-19

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.