Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur behovsanställda ungdomar upplever sina anställningsvillkor och hur deras livssituation blir påverkad i restaurangbranschen. Metod Vi har valt en kvalitativ metod för att studera hur individen upplever sina anställningsvillkor och hur det påverkar livssituationen. I den kvalitativa metoden valde vi att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat I vårt resultat kan vi se att våra respondenter hade en negativ upplevelse av samtliga sex teman; anställningskontrakten, arbetstider, framtidsutsikter, aktiviteter & relationer, hälsa och ekonomi. Behovsanställda saknar anställningsvillkor och har ofta inga skriftligt anställningskontrakt. Denna anställningsform har inga fasta arbetstider och upplevs av samtliga respondenter som otrygg. Genom denna otrygga anställningsform blir hälsan, aktiviteter och relationer påverkad negativt med stress och inställda planer. I resultatet framkommer att framtidstron inom restaurangbranschen är svag då det inte finns så många utvecklingsmöjligheter. För en behovsanställd är ekonomin otrygg med en ständig stress då inkomsten kan variera kraftigt mellan olika månader. Slutsats I vår studie kan vi se att behovsanställningen har en negativ påverkan på individen och deras livssituation i restaurangbranschen.

Sammanfattning – ”Möter bankerna en annorlunda framtid?”   Datum: 26 maj, 2016   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Martin Johansson                Louise Synnes                     Emma Wegerman 25 februari 1993                 26 augusti 1993                   29 mars 1993   Titel: Möter bankerna en annorlunda framtid?   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Bankkontor, online banking, digitalisering, digitala tjänster, bankernas framtid.   Frågeställning: Hur har digitaliseringen av banktjänster påverkat de fysiska bankkontoren?   Hur påverkas bankerna ekonomiskt av nedläggningen av bankkontoren?   Hur tror bankerna att den fortsatta utvecklingen av online banking kommer påverka bankernas framtid?   Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse om hur den digitala utvecklingen av bankens tjänster och produkter påverkar de fysiska bankkontoren samt hur bankerna tror hur branschens framtid ser ut.   Metod: Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ metod med ett abduktivt synsätt för att förstå den sociala verkligheten och att få en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Tre stycken intervjuer har genomförts med respondenter från olika universalbanker för att få en bredare bild av hur bankerna påverkats av den digitala utvecklingen. Resultatet av den insamlade empirin ställdes därefter mot den framtagna referensramen.   Slutsats: Digitaliseringen av banktjänster har lett till ett förändrat kundbeteende vid utförande av bankärenden då de använder sig utav de digitala kanalerna för att utföra vardagliga ärenden istället för att besöka ett fysiskt kontor. Detta har lett till minskade kundbesök på kontoren vilket har inneburit nedläggning av vissa kontor samt omstrukturering av personal.   Den ekonomiska effekten av nedläggning av de fysiska bankkontoren kommer på kort sikt bli kostsamt men på lång sikt kommer det bli lönsamt för bankerna.   I framtiden tror respondenterna att de fysiska kontoren kommer att finnas kvar men inte i lika stor utsträckning. Kontoren kommer i framtiden arbeta med mer komplexa ärenden och samla alla resurser så att kompetensen finns tillgänglig på samma plats för att kunna möta kundernas efterfrågan.

Förändringar i dagens samhälle sker i hög hastighet där faktorer som reglering, teknologi och hållbarhet haft stor betydelse. Denna snabba förändring genererar en osäkerhet inför framtiden för revisionsbranschen. Revisorns roll i samhället är att fungera som en försäkran att företaget visar en rättvisande bild av deras verksamhet gentemot samhället. Den revisor vi ser i dagens samhälle härstammar från en rad olika incidenter ur ett historiskt perspektiv och med tanke på de förändringar som sker i samhället kan revisorn behöva anpassa sig ytterligare. Revisorsyrket behöver alltså följa samhällets utveckling och möta de utmaningar som framtiden kommer att kräva för att fortsätta vara relevanta mot kunder och andra aktörer.Sveriges riksdag har med ett tydligt exempel visat att Sverige ska vara med på utvecklingen mot en hållbar värld. Genom att införa en obligatorisk hållbarhetsrapport för större företag med start från och med den 1 januari 2017 infördes en kontrollskyldighet för företagets revisor att kontrollera att hållbarhetsrapporten är upprättad. Kontrollskyldigheten innefattar en kontroll av att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen men att det inte krävs någon djupare granskning av innehållet i själva rapporten. Syftet med denna studie är att försöka få en förståelse hur hållbarhetsutvecklingen påverkar kompetensnivån hos revisorer samt undersöka om den ökade kompetensnivån kommer leda till att revisionsbyråerna behöver anställa fler revisorer i takt med den ökade arbetsomfattningen. Studien har avgränsats till att endast omfatta de större byråerna i Sverige.Det empiriska underlaget har skett via intervjuer medpersoner som harerfarenhet inom revisionsbranschen vilket betyder att en kvalitativ undersökning har genomförts. Studiens resultat tyder på att hållbarhetsutvecklingen kommer påverka kompetensnivån hos revisorer till en viss utsträckning och att revisionsarbetet kommer bli mer omfattande men där de finns motpoler såsom digitalisering samt automatisering. Utbildning kan komma att bli ett grundläggande krav för revisorer ochatt denna utbildning antingenkommer från universitet eller interna kurser från arbetsgivaren.Vidare indikerar resultatet på att hårdare lagkrav kommer att krävas för att få en trovärdigare hållbarhetsrapport och för att kunna jämföra rapporterna mellan bolag. Att inte det finns hårdare lagkrav grundar sig i att området är väldigt nytt och därmed kan inga större utsvängningar göras.

During my time as a student at the School of Library and Information Science in Borås there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master’s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet. Both what is explicitly and implicitly articulated is examined. What is said and by whom is it said? An examination of 33 articles reveals a complex picture that is later distilled into five discourses where a social discourse appears as the most prominent one: the library shall have social role and act as a democratic power in society. The parts that constitute the social discourse are also to varying degree noticeable in a populistic, conservative, human and technical discourse. Between some discourses conflicts, antagonisms, are visible. For instance can be mentioned the populistic discourse which starkly contrasts the conservative – they articulate totally different views on the future identity. When it comes to answer the question ”by whom is it said” the articles examined in this study are all written by a relatively small number of writers. Therefore I come to the conclusion that it’s possible to describe some of them as dominating creators of discourse. Furthermore, the interviewees whose opinions are put in print are mostly librarians which may mean that the expressed future identity can be a form of wishful thinking on their part, from their point of view. / Uppsatsnivå: D

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys. Med en kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats utifrån intervjuguiden för att vidare tolka mönster och sammanhang som finns i dessa koder. De teorier som används i uppsatsen handlar om värdeskapande HR och Otto Granbergs olika rolltyper. Teorierna är inte utgångspunkter utan vi har valt att ansluta oss till dessa under arbetets gång. Värdeskapande HR är en modell som presenterar ett antal kriterier som bör uppfyllas för att främja ett värdeskapande HR arbete. De olika rolltyperna illustrerar HR-personal och dess syn på personalfrågor.Resultatet visar att majoriteten av intervjupersonerna inte ser någon förändring av HR-funktionens roll och arbetssätt i en lågkonjunktur. Vidare visar resultatet att HR fokuserar på att backa upp chefer, arbeta strategiskt och ekonomiskt. En del av HR-funktionens roll blir därmed att bidra till att uppnå affärsmål, kunna verksamheten och se vilka förutsättningar den har. I framtiden tror intervjupersonerna sig kunna se företag med slimmade HR-funktioner och med en personal som har en bred kompetens. I diskussionen för vi ett resonemang om att HRs roll och arbetssätt har förändrats i en lågkonjunktur, vilket är i motsats till intervjupersonernas uppfattningar. Vidare diskuterar vi utifrån teori och tidigare forskning vad detta innebär för HR-funktionen. Vi diskuterar även framtiden för HR-funktionen där vi ser att den går mot en professionalisering.

Vi lever i en värld med konstanta förändringar. I en värld med beslut som drastiskt fattas från olika verksamhetledningars håll. Verksamheter behöver hela tiden kunna möta kraven från kunden och den tekniska utvecklingen. Hur ska man då göra detta? Uppsatsen vars titel är ”Anledningar att implementera SOA” kommer att behandla de anledningar till SOA-implementering som enligt oss är viktiga och prioriterade. Vår studie var kvalitativt inriktad. Den inleddes med en intervju som resulterade i en förståelse för vad SOA egentligen innebär, men även viktiga anledningar som intervjupersonen använde för att argumentera för SOA-implementering. Denna förståelse för SOA och anledningar till att implementera SOA jämfördes sedan med teori vilket resulterade i teorikapitlet. När teorikapitlet hade skapats behövdes det en delphistudie som utfördes med enkäter för att, i analysen, kunna diskutera hur prioriterade de framtagna anledningarna var. Intervjun har på så sätt skapat teorikapitlet och teorikapitlet har i sin tur skapat delphienkäten. Responsen på delphienkäten ledde fram till analysen som utfördes i enlighet med analysmetoden. Sist har vi i utvärderingen beskrivit hur vi ser på vår uppsats så här i efterhand. Uppsatsen är resulterad i en form av förståelse av hur verksamheter skiljer sig i sin uppfattning om ett paradigm (strategi). Dock skildrar uppsatsen det huvudsakliga om SOA och tar fram resultatet som studien går ut på, att ta fram de viktiga och prioriterade anledningarna, genom den anlys som har utförts. Med andra ord resulteraade studien i att det är viktigt att förstå sig på sin strategi och det är viktigt att förstå sig på sina grundpelare. Därför att med tiden förändras tekniken, så förändras också hur besluten tas vilket i sin tur påverkar sättet att styra strategiskt (governance) för att möta konkurrensen. Uppsatsen skildrar i den meningen hur pelarna bygger en stadig framtid. Det vill säga genom flexibilitet, lösa kopplingar och återanvändingsbarhet som för en ledning skapar en framtidsäkerhet och kostnadseffektiv konkurrans genom att bygga pelarna på det här sättet.

The purpose of this thesis is to investigate what ideas there are about the future role of the public libraries in society, what challenges the public libraries may face and how the public libraries will continue to be a place to meet. The future of the public libraries has been, and still is, a discussed topic and many believe that public libraries have an obvious place in society. The thesis focuses on library plans from the ten largest municipalities in Sweden. The theory used to analyze the source material in the study is The Four Space Model made by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen and Dorte Skot‐Hansen. This model consists of four “spaces”, learning, meeting, inspiration and performative space that represents different aspects of how to manage a library, these spaces were more or less represented in the library plans. The results of the thesis showed that the library is a popular meeting place and that the public library has an important role, as an institution, to play in the society. Results also showed that cooperation between the libraries in the same municipality, but also cooperation with public libraries in other municipalities is important for the future.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>The housing sector of today represents for almost 40% of the energy consumption, an energy consumption of which the major part consists of non-renewable energy sources. This is not sustainable and utilization of new energy-efficient technologies in buildings can be a step in the right direction, towards a sustainable energy society.</p><p>This report has been made on behalf of and in cooperation with Älvstranden Utveckling AB in Gothenburg to examine how future energy-efficient technologies can affect the energy demand in energy-efficient multi-dwelling buildings.</p><p>The report is based on Älvstrandens passive house, Hamnhuset, a house whose energy consumption is far below the BBR's requirements. The report looks at the opportunities for improvement within windows, insulation, solar energy technologies, as well as white goods. Computer simulations are then made to apply the selected technologies into a reference building. Technologies are selected from an energy efficient perspective and no account has been taken of other aspects such as the economy. They must also be available on the market within a ten-year period. Information has been gathered through interviews and contacts with experts in their respective fields, as well as representatives of the various technologies.</p><p>By using high-efficient insulation and smart windows, heat transmission losses and thus the heat demand can be reduced. Increased solar irradiation through the windows during the winter months also contributes to a reduction in need of purchased energy during the coldest part of the year, when the supply of renewable energy is minimal. A large part of the needed electricity may be covered by electricity from solar cells mounted on the roof, balcony fronts and facades. A reduction of purchased electricity has a major impact on the building's stress on the environment and carbon dioxide emissions from a life cycle perspective. That is also why electricity heated white goods are exchanged into appliances on district heating.</p><p>By installing a larger amount of and more efficient solar collectors which also has a smoother heat production over the year, the need for heating domestic hot water is reduced.</p><p>The calculations are made in two stages, the first sets out the various technologies effectiveness and potential individually; several simulations have been made for one and the same technology to provide different variations depending on the situation it is used. For example, several combinations of windows are tested in different orientations. In step two, the techniques with the greatest energy saving potential are selected in order to jointly result in a final house. To see how a future streamlining of household technology and lighting affects the energy balance of a building, a simulation is also made where household electricity is reduced by 40%.</p><p>The result of selected energy efficiency measures shows a reduction of the specific energy demand by 70 % compared to the BBR's requirements and 50 % compared to the reference house. In addition the environmental impact of the building reduces from a CO2 perspective with 85 % compared to the reference house. However, there is an uncertainty of the results as they are based on speculations in the technologies future capacity. Results should therefore be seen as an inspiration for how high the objectives can be set in the construction of energy-efficient buildings.</p><p>Still, in the light of this report, there are great opportunities to within a ten-year period build multi-dwelling buildings that are way more energy efficient than today.</p>

No description available.