Majoriteten av barn i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i förskolans kontext med dess struktur och ramar. Vår studie belyser hur barn kommunicerar, samspelar och leker i den strukturerade utemiljön med fokus på förskolegårdens gungplats. Syftet var att göra en jämförelse mellan hur barn upplever gungplatsen och hur vuxna tolkar barns sociala interaktioner i den fria leken. Studien vilar lika mycket på våra observationer av vad barnen gör, som vad barnen själva förmedlar i fokusgruppsamtalen. Vi lyfter fram den tillrättalagda förskolans utemiljö och dess betydelse, dels ur ett barnperspektiv och dels ur ett barns perspektiv. Ett barnperspektiv förutsätter att pedagogen ser barns perspektiv, men det går aldrig att bortse från pedagogens tolkningar (Halldén, 2007). När vi jämförde resultaten av våra metoder upptäckte vi att barnen ansåg att vi leker inte, vi bara gungar. I våra observationer tolkade vi att barn inte bara gungar utan även leker på gungorna och gungplatsen. .

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärarna ser på utomhusvistelsen, vilka erfarenheter förskollärarna besitter av utomhusvistelser samt om det finns ramfaktorer som påverkar arbetet med utomhusvistelser. En kvalitativ forskningsmetod har använts i studien med semistrukturerade intervjuer. Data har samlats in utifrån intervjuerna och vi använde oss då av en tematisk analys där resultatet delades upp i olika rubriker. Resultatet visar att förskollärarna har olika syn på hur lärande sker i utomhusmiljö, men genom att ge barnen en chans till att ta del av utomhusmiljön skapas det utveckling och lärande hos barnen med hjälp av olika redskap och material. Det råder en viss oklarhet kring ramfaktorer hos en del förskollärare i denna studie men de belyser olika problematiska faktorer som trots allt kan förekomma i förskolans verksamhet. Kanske är de omedvetna om ramfaktorer som finns i förskolans undervisning.

Vad vi ser på lekplatser i Sverige idag återspeglar inte barns önskan och behov. Lekplatser formas allt för ofta efter vuxnas krav på säkerhet och deras egna önskan om design (Jansson, 2016). Jansson är även medförfattare till boken ”Plats för lek”: Svenska lekplatser förr och nu och menar på att detta bidragit till mer strikta och välplanerade lekplatser, med mindre utrymme för fantasi. I mitt examensarbete vårterminen 2023 på programmet Inredningsarkitektur och möbeldesign, Konstfack har jag valt att skapa tre lekhus till Siljansvägens lekplats i Årsta. Mitt syfte är att genom fältstudier, workshops, intervjuer samt ta del av senaste forskning kring lek och barn, avser detta examensarbete att lyfta vikten av välgestaltad arkitektur och välgestaltade utemiljöer för barn. Syftet är också att undersöka hur vi som inredningsarkitekter kan utforma och bistå med rumsligheter och designelement som kan främja fantasi och kreativitet hos barn. Genom att lyfta forskning om fördelar med fantasifull och utmanande lek samt utforska principerna för lekhusdesign, avser detta examensarbete till att ge insikter som kan informera gestaltare av lekplatser om hur vi kan skapa lekmiljöer som förbättrar barns utveckling och välbefinnande. Lekplatser är en sorts miniatyr av världen där barn ska lära och utvecklas. Låt oss inredningsarktitekter gestalta miljöer som barnen faktiskt vill vara i och som främjar den viktiga leken. Designförslaget som helhet syftar till att uppmuntra till en mer attraktiv och utforskande lek i Årsta. Det vill ge platsen ett förtydligande och samtida gestaltning och samtidigt utmana standardiserande lekstugor som marknanden idag erbjuder.Lekhusens element, färger och former är antingen idéer som jag har kommit fram till tillsammans med barn under workshops, teckningar barn har ritat och skrivit om sina drömlekstugor/kojor och lekplatser eller former från befintlig arkitekturhistoria i Årsta. Min önskan har varit att lekhusen ska kunna knyta an till och spegla områdets bebyggelse, Områdets detaljrikedom i färg och form och genom laborativ gestaltning sammanfogas med detaljer till en lekfull helhet. Jag anser det en viktigt aspekt för att lekhusen ska smälta in och bli spännande när en upptäcker dem, jag har även en föreställning om att barnens fantasi måste ta avstamp utifrån deras erfarenhet om vad de associerar formen med. Jag har velat visa respekt för plastens historia och också en stor respekt för barn och deras behov. Med spännande arkitektoniska detaljer som associerar till platsen, är tanken att barnens inre rika symbolvärld ska göra att de hamnar i fantasins underbara värld. Annorlunda lösningar i form av skalförskjutningar, tunnlar, klättring och oväntade detaljer är tänkta att väcka en vilja att upptäcka, utmana och utforska för varje ny gång som barn och föräldrar besöker platsen. Behoven barnen har just denna dag ska kunna tillgodoses. Barn är de viktigaste! Låt oss främja den viktiga och utvecklande leken.

Syftet med denna studie är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter gällande styrd fysisk aktivitet och fri lek, samt användning av digitala medel i aktiviteterna. Studien utgick från semistrukturerade intervjuer där sex lärare i fritidshem från sex olika skolor i sex olika kommuner intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att de digitala medel som användes var datorer, Ipads och högtalare. Flera informanter menar att de saknar kunskap om ämnet men att digitala medel används mycket hemma och att informanterna vill erbjuda andra former av aktiviteter som eleverna inte gör hemma. Resultatet visar att informanterna erbjuder elever fysisk aktivitet dagligen både i form av styrd aktivitet och fri lek. Det visade sig att det såg olika ut hos alla informanter, då utbudet av styrda aktiviteter varierade på deltagarnas arbetsplatser. Studiens resultat analyserades sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsats blev att användningen av digitala medel brukas i liten utsträckning, då både material och kunskap är en bristvara. Fysisk aktivitet i olika former var något som alla informanter ansåg var av vikt att erbjuda eleverna både under skoltiden och under fritidshemmets verksamhet.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om arbetet med konflikter i den fria leken. Studien har utgått från tre frågeställningar vilka berör förskollärares uppfattningar om den fria leken, vilka konflikter som förekommer mellan barn i den fria leken och hur förskollärare förebygger och hanterar konflikter mellan barn i den fria leken. Åtta förskollärare från olika verksamheter har intervjuats. Studien har utgått från den kvalitativa forskningstraditionen och halvstrukturerade intervjuer har använts för att samla in data. Det sociokulturella perspektivet har använts som ramverk. Resultatet visar att begreppet fri lek är svårt att definiera men att den fria leken är viktig i barns utveckling då de utvecklar social kompetens och lär sig att samspela med andra. Konflikter är vanligt förekommande i den fria leken och förskollärarna använder sig av olika metoder för att hantera och förebygga konflikter som uppstår. Det har visat sig vara ett arbete som kräver mycket tid och reflektion eftersom konflikter hanteras olika beroende på situation och inblandade barn. Det framkommer även i resultatet att förskollärarna menar att barn utvecklas genom att möta och ta sig igenom konflikter och att man behöver ha förståelse för att konflikter och konflikthantering är en del av livet.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers interaktioner i barns lek med fokus på makt och genus. Metoden som används är kvalitativ och empirin samlas in genom icke-deltagande observationer. De som deltar i studien är förskolebarn och deras pedagoger på fyra förskolor i två olika kommuner. Resultaten analyseras med hjälp av Foucaults maktteori samt Butlers genusteori med fokus på begreppen makt och genus. Observationerna visar att pedagogers interaktioner i den fria leken befäster traditionella könsnormer genom att pojkar och flickor bemöts olika. Pojkarna har haft större tillträde till olika bråklekar, och därmed även större möjligheter till makt och motstånd av förgivettagna normer. Flickor är mer övervakade och mer begränsade i sin lek. Detta visar att den fria leken inte är fri utan att vuxnas makt och perspektiv alltid är överordnat barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med studien är att vinna kunskap om hur en grupp förskollärare relaterar till den planerade undervisningen på förskolegården samt vad det finns för utmaningar och möjligheter med planerad undervisning på förskolegården. Vi anser att detta är ett område inom förskolans verksamhet som är nödvändigt att ta upp då möjligheterna som finns inomhus även finns utomhus. Björklund (2016) belyser att barns lärande sker hela tiden, även utanför tröskeln (a.a.). Därför är ytterligare kunskap kring detta område viktigt att forska vidare kring. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare varav två har titeln utomhuspedagog. Utifrån det insamlade empiriska materialet går det att tolka att förskollärarna är överens om vad begreppet planerad undervisning har för innebörd. Däremot skiljer sig förskollärarna åt i resultatet när det kommer till undervisning på förskolegården. Majoriteten av förskollärarna berättade att de använder sig av den spontana undervisningen på förskolegården och att den planerade undervisningen främst sker inomhus. I studien tar även upp frågeställningar kring möjligheter och utmaningar med att bedriva planerad undervisning på förskolegården. Det empiriska underlaget i studien har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Materialet har analyserats och identifierats i olika teman och mönster som därefter har organiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har med hjälp av den teoretiska grunden utvecklingspedagogiken använts för att förstå och tolka det empiriska materialet med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt.

”Det kan vara så att de är färdiga med fritids” är en studie om varför en del barn efter årskurs tre väljer att inte vistas på fritidshemmet.Syftet är att ta reda på vilka faktorer som gör att en del barn väljer att sluta på fritidshemmet efter tredjeklass. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur säger sig fritidspedagogerna arbeta för att höja kvaliteten för barn mellan 10-12 år på fritidshemmet?, Hur ser barn i åldern 10-12 år på sin tid i fritidshemmet? och Hur resonerar föräldrar kring barnens vara eller icke-vara på fritidshem? Studien utgår bland annat ifrån Skolverkets styrdokument men även relevant forskning och teoretiska begrepp. Det har inte forskats så mycket om fritidshemmet och än mindre om varför en del barn efter tredjeklass väljer att inte vistas på fritidshemmet. Därför såg vi ett behov av att beforska detta.Vi har utfört åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en utbildad fritidspedagog och en utan utbildning som fritidspedagog men med många års erfarenhet av arbete på fritidshem, fyra barn som är inskrivna på fritidshem, fyra barn som inte är inskrivna på fritidshem samt två föräldrar till barn som inte är på fritidshem längre. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Den empiri vi fått fram har sedan analyserats utifrån våra frågeställningar och med hjälp av tidigare nämnda styrdokument, tidigare forskning och teoretisk förankring.Vi har dragit slutsatsen i vår studie att kamrater, den fria leken och meningserbjudande aktiviteter är en del av de faktorer som har betydelse till att man väljer att stanna kvar respektive sluta på fritidshemmet. Barnen har uttryckt att de inte tycker det är roligt på fritidshemmen, dels för att aktiviteterna inte är roliga och dels för att kamraterna har valt att sluta vilket resulterar i att det inte finns så många jämnåriga att vara med. Fritidspedagogerna har en annan uppfattning om att barnen är delaktiga i besluten av aktiviteter och att barnen tycker det är roligt. Föräldrarna delar i mångt och mycket barnens uppfattning.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.