Allt fler barn spenderar alltmer tid i förskolan (Skolverket, 2011). Detta bidrar till att förskolan fungerar som en arena för barns socialisering, kamratskap och grupptillhörighet. I läroplanen (Lpfö 98, rev. 2010) står det att ett av syftena med förskolan är att barnen ska socialiseras till framtidens samhällsmedborgare. Det kräver att barn känner en trygghet för att de ska kunna knyta vänskapsrelationer och ingå olika kamratgrupper och att det är pedagogernas skyldighet att jobba för den tryggheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur och på grund av vilka faktorer några barn i en barngrupp väljer sina lekkamrater. Den kamratkulturen som uppstår i barngruppen kommer beskrivas utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det perspektivet kommer även färga analysen med hjälp av olika identitetskategorier så som kön, ålder och etnicitet men även andra faktorer så som lekkultur och modersmål. Syftet är också att undersöka hur barn upprätthåller sin kamratkultur i förskolan.För att samla in material använde vi oss av observation som metod och fältanteckningar som verktyg. Vi valde att observera barnen under den tiden på förmiddagen som de hade fri lek för att se hur de själva valde att dela upp sig i olika lekar. Det vi fick fram av vår dokumentation var fyra grupper där alla medlemmar i varje grupp hade flera identitetskategorier gemensamt med de andra gruppmedlemmarna. Det var dessa grupper som vi valde att fokusera på i vår analys och där vi även lyfter fram hur gruppkonstellationerna såg ut och varför de såg ut som de gjorde. Våra slutsatser av analysen visade att de barn som hade många identitetskategorier gemensamt gärna drog sig till varandra.

Vårt problemområde är hur den fria leken ser ut på en 1-3 års avdelning ur ett genusperspektiv. Syftet med examensarbetet är att få en större inblick i hur barn leker med varandra och vilken betydelse barns kön har för deras val av lek, lekkamrat och leksaker. De frågor vi har utgått ifrån är: Leker flickor och pojkar oftast med barn av samma kön eller leker de könsblandat? Är flickorna mest i dockvrån och pojkarna mest i bilhörnan och byggrummet? Vad är det för leksaker flickor och pojkar använder? Vad är det för slags lekar som barnen leker när de är könsblandade och var leks lekarna? Vad vi ville veta var hur dessa lekar såg ut när barnen lekte könsblandat jämfört med när de lekte med barn av samma kön. Detta tog vi reda på genom att göra observationer på en förskola med 13 barn, i en av Lunds kranskommuner. Där var vi under fyra dagar. Under denna undersökning kom vi fram till att barn i denna ålder gärna leker med varandra och gärna med gemensamma leksaker. Våra resultat visade även att barnen oftast vistades i det största rummet men även att barnen redan i denna ålder förstår sig på att samspela, turas om med leksaker och att visa en viss hänsyn till varandra.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur förskollärare och barn på en Reggio Emilia-inspirerad förskola ser på den fria leken. Barnens lekar och lekmiljöer kommer att undersökas utifrån ett genusperspektiv. För att besvara syftet har undersökningen utgått från frågorna: Hur ser förskollärarna på den fria leken? Hur ser barnen på den fria leken? Hur ser lekarna och lekmiljöerna ut utifrån ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att forskarna är överens om att barn lär sig mycket genom att leka. Trots lekens betydelse för lärandet har den uppfattats som barns självverksamhet och som ett tidsfördriv mellan de planerade aktiviteterna. Det finns inte mycket tidigare forskning om hur barn i förskolan ser på den fria leken. I undersökningen har nio barn i 5-årsåldern intervjuats samt två förskollärare som arbetar på förskolan. Arbetets resultat visade att förskollärarna ser leken som viktig för barnens lärande men att den hindras av olika rutiner och aktiviteter i verksamheten. Förskollärarna hade olika uppfattningar om vuxendeltagandet i den fria leken. En svårighet i arbetet med den fria leken är, enligt den ena förskolläraren, barnens könsstereotypiska val av kompisar, lekar och lekmiljöer. Barnen ser leken som något roligt och som en aktivitet som görs tillsammans med andra barn. En slutsats är att ingen av barnen, till skillnad från förskollärarna, ansåg att leken var viktig. Det viktigaste enligt barnen var de olika rutinerna och de styrda aktiviteterna.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast. Klassen bestod först av 22 barn, 8 pojkar och 14 flickor och utökades med en pojke under perioden studien gjordes. Vårt syfte är att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Om skapande arbete och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo 94), kan det vara en fördel om man är medveten om hur leken ser ut. Vi har även undersökt om barnen har haft inflytande på de lösa lekredskap som finns att tillgå. Våra frågeställningar var följande: Hur ser leken ut på rasterna när leken är på barnens egna initiativ och leken inte är påverkad av vuxna? Vilka lösa lekredskap finns tillgängliga för barnen att tillgå på rasterna? Vem har bestämt att just dessa lösa lekredskap finns att tillgå? Den forskning och litteratur anknuten till fri lek vi funnit är främst inriktad mot förskolan. En orsak till detta kan vara att lek ses som ett naturligt inslag i förskolan, för att senare ses som mindre viktigt i skolan. Anders Nelson och Krister Svensson (2005) skriver att yngre barn i förskolan och de tidigare åren i grundskolan ser leken som en aktivitet om de själva tagit initiativ till den. Däremot om en vuxen startat leken ser barnen det som ett arbete (2005, s.84). Det vi har sett är att det finns mycket fri lek bland barn som går i årskurs tre. Leken var inte styrd av någon vuxen utan var helt på barnens egna villkor. Vi har sett barnen leka parvis, i större grupper men även barn som gick ensamma eller var tillsammans med någon vuxen. Vi fick också se hur barnen satte upp regler för leken och hur de reglerna förändrades under lekens gång.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek?Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares resonemang och betydelse för barns fria lek. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer, där nio förskollärares tankar och erfarenheter har fångats. Fri lek är, enligt förskollärarna, en arena för barnen att testa sina erfarenheter och öva samspel. Att lära sig turtagning och lyssna på varandra. Förskollärarna är där som stöd om leken skulle störas på något sätt. Förskollärarna styr också den fria leken med hjälp av miljön och val av material. Om det begränsar eller främjar barnens fria lek är upp till hur barnen upplever omgivningen. Följande slutsatser som kan dras av våra resultat är att det krävs att förskollärarna har kunskaper om sambandet mellan fri lek, sociala samspel, miljö och val av material i förskolan. Allt detta för att ge begreppet fri lek ett brett och genuint perspektiv.

I dagens samhälle spenderar barn en stor del av sin barndom på förskolan. Min erfarenhet är att barngrupperna är stora och att barnen ingår i många olika relationer, bland annat maktrelationer. Utifrån mina erfarenheter är av relevans att pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns maktrelationer för att hantera konflikter och förbättra klimatet i gruppen.Syftet med studien är att undersöka hur maktrelationer kommer till uttryck i förskolebarns fria lek.Jag genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod i form av icke-deltagande observation där jag använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Jag observerade barnens fria lek under tre veckors tid på en åldersblandad förskoleavdelning.Studien visar att:- Maktutövning pågår hela tiden i barns egenstyrda lek;- Makt handlar om rätten att bestämma och kontrollera barns villkor, andra barn och själva leken;- Barn uttrycker maktutövning verbalt respektive icke-verbalt och använder makt både positivt och negativt;- Barnen använder olika strategier i maktrelationer;- Maktutövning kan innebära både möjligheter och begränsningar för barn;- Barngruppen som jag observerade kräver åtgärder för att klimatet ska kunna förbättras.

Mitt syfte med den här undersökningen är att undersöka pedagoger, föräldrar och barnstankar om den fria leken i förskolan. Jag vill även titta på hur pedagogerna jobbar, medhjälp av de leksaker som köps in, för att inspirera barnen till lek. / My purpose of this study is to investigate educators, parents and childrenthoughts on the free play in preschool. I would also look at how teachers work withusing the toys are purchased, to inspire kids to play.

Den fria leken förekommer i barnens vardag hela tiden både i hemmen och i förskolans olika miljöer. Den fria leken finns alltid där men får möjligen inte lika stort utrymme för reflektion kring vad den faktiskt innebär och hur betydelsefull den kan vara. Hur mycket reflekteras det kring den fria leken och hur medvetna är förskollärarna kring vad den fria leken bidrar med till barnen. Hur medvetna är förskollärarna om sitt eget deltagande i den fria leken och hur deras delaktighet skapar förutsättningar för barns lärande och utveckling.Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärarna talar om den fria leken och positionerar sig i förhållande till den.Vår studie utgår ifrån en Foucault inspirerad diskursanalys där vi använder oss av tematisk analys som verktyg för diskursanalysen. Den är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod där vi valt att utföra studien i form av intervjuer med förskollärare. Genom intervjuerna ville vi undersöka förskollärares sätt att tala om den fria leken i förskolan och hur de positionerar sig i den.Den fria leken har en stor betydelse i förskolans verksamhet. De diskurser som framträder i förskollärares tal om den fria leken, är bland annat den fria leken är otroligt viktig, ansvarstagande samt lek är en utbildning.Informanterna i studien ifrågasätter om den fria leken ska anses som fri då det är mycket som bidrar till att den inte blir så fri i den utsträckning som önskas. Förskollärare kan inta flera olika positioner i verksamheten, bland annat maktposition som kan både anses som negativt och positivt. Detta påverkar i sin tur barnens egna inflytande på den fria leken. / Free play occurs in the children's everyday life all the time both in the home and in the different preschool environments. Free play is something that is always among us, but may not have as much space for reflection on what it actually means. Also how important it can be for children's development and education. How much does preschool teachers reflect about free play and how aware are they about what it contributes to the children. How aware are the preschool teachers about their own participation in free play, and how can their participation create qualifications for children's learning and development.The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschool teachers talk about free play and position themselves in relation to it.Our study is based on a Foucault-inspired discourse analysis. It is based on a qualitative research method, where we have chosen to carry out the study in the form of interviews with preschool teachers. Through the interviews, we wanted to investigate preschool teachers' ways of talking about free play in preschool, and how they position themselves in it.Free play is of great importance in the preschool's activities. The discourses that emerge in preschool teachers' speech about free play, including free play is incredibly important, taking responsibility and playing as an education. The informants in the study question whether free play should be considered free, as there is much that contributes to it not being as free as desired. Preschool teachers can take several different positions in preschool, including a position of power that can be considered both negative and positive. Which affects the children's own influence on free play.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida designen och innehållet på en mindre förskolegård bidrar med begränsningar eller möjligheter till det sociala samspelet. Ett etnografiskt förhållningssätt har använts som metod och innefattar deltagande observationer samt medföljande observationer, så kallade go-alongs. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av två teoretiska begrepp, och de är agens och affordance. Resultatet av studien visar att designen på förskolegården påverkas av storleken och framför allt friytan av densamma och att detta sedan påverkar vilket innehåll som möjliggörs. Innehållet i sin tur har visat sig bidra med både begränsningar och möjligheter till det sociala samspelet, vilket i denna studie handlar om den fria leken på förskolegården. Resultatet av denna studie tillsammans med den tidigare forskning som finns inom området men även de riktlinjer och rekommendationer från myndigheter är samstämmiga när det gäller designen och dess innehåll på en förskolegård. Nämligen att alla förskolegårdar bör vara stora nog för att möjliggöra en design vars innehåll är så varierat som möjligt för att bidra med mer möjligheter än begränsningar till det sociala samspelet fri lek.

Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv.    Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance.    Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv.