Detta examensarbete undersöker platsens betydelse för barns fria lek och för barns relationer i den fria leken. Undersökningen görs på en kommunal förskola på en mindre ort i Skåne och syftet är att studera barns fria lek i förhållande till deras val av plats. Två utemiljöer studeras, dels förskolans utegård, dels ett skogsparti. Platsbegreppet står i fokus – att se vad de olika utemiljöerna med dess olika platser har för betydelse för barnen – hur barnen använder dem och förhåller sig till dem. Studiens frågeställningar handlar om lekens innehåll och barnens relationer i leken. Som metod används ett etnografiskt förhållningssätt som innefattar användningen av de etnografiska metoderna deltagarobservation samt medföljande observation (go-alongs). Teorier angående lek, relationer och platsens betydelse används i analysen.Resultatet av undersökningen visar att barnen leker fem olika typer av lekar: rollek, konstruktionslek, rörelselek, bråklek och organiserad lek. Valet av plats för leken påverkar lekens innehåll, ett exempel är att rollek på förskolans gård gärna kombineras med konstruktionslek i skogen. Platsen där lekarna äger rum har således betydelse för barnen. Även relationerna barnen emellan har att göra med valet av plats för leken, exempelvis i skogen så är grupperingarna större och mer könsblandade än vad de är på förskolans gård.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.

En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling. Någon konkret språklig stimulans utifrån den fysiska språkmiljön går av resultatet inte att påvisa. Den sociala språkmiljön kring barnet har under dagen för studien utgjorts av samtal, fri lek, högläsning och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Stimulans av så väl fonologiska, semantiska, grammatiska som pragmatiska aspekter av barnets språkutveckling går under dagen att utläsa. Undersökningens resultat visar på att enskilda barns språkliga stimulans till stor del är beroende av kompetenta och engagerade vuxna med förmåga att tillsammans med barnen skapa lustfyllda och kreativa miljöer.

Studiens syfte är att undersöka hur konflikter uppstår och hanteras i barns fria lek på en förskola. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet: Hur uppstår konflikter mellan barn och vad utlöser dem? Hur ser konflikternas innehåll och struktur ut? Hur hanterar barnen själva de konflikter som uppstår? Studien utgår från teorier om konflikthantering, lekregler, verbal och icke-verbal kommunikation, immanent pedagogik och självreglering vilka vi använt oss av som analysverktyg. Genom filmade observationer och fältanteckningar av barns lek och konflikter samlades materialet in och kvalitativ forskningsmetod användes. Studiens resultat visar att de flesta konflikter som uppstår i barns fria lek handlar om tillgången till föremål såsom till exempel kuddar, lego, ringar, mjukdjur et cetera. Andra mindre förekommande typer av konflikter är, exempelvis, när barn retas, när bristande kommunikation leder till missförstånd samt när barn ställs utanför andras gemenskaper. En bidragande faktor till konflikternas uppkomst är otillräcklig kunskap kring lekens regler. Barn använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation när de kommer i konflikt samt löser dessa genom olika konflikthanteringsstilar och självreglering. Det finns tydliga skillnader i konflikternas struktur och innehåll beroende på deltagarnas kön.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande. Studien visar även att pedagogerna anpassar verksamheten efter barnens behov och därför inte arbetar efter en särskild mall i det utvecklande arbetet. Det sociala samspelet barnen emellan är centralt i verksamheten medan pedagogerna har ett stort ansvar och spelar en väsentlig roll i lärandet. Pedagogerna arbetar med att stimulera, uppmuntra, bekräfta och stödja barn att utveckla sig i sin lek och sitt samspel med andra.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur ett urval barn i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter, eftersom vi upplever att matematiken i den fria leken många gånger hamnar i skymundan och att förskollärare ofta fokuserar på den formella matematiken sedan skolverket började satsa på matematiken i förskolan och skolan efter att den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Vi undersökte detta genom följande frågeställningar:· Vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning?· Hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken?För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med vårt examensarbete gjorde vi en kvalitativ etnografisk studie där vi med hjälp av passiva observationer samlade ihop empiri genom fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen av empirin utgick vi ifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter för att ta reda på vilka av Bishops matematiska aktiviteter som förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning. Resultatet av studien visar att ett urval av barn redan i förskolan spontant använder sig av och har tankar om Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter; design, förklara, leka, lokalisering, mäta och räkna. Resultatet visar även att barnen utforskar matematiken i den fria leken, oberoende av materialet.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.

No description available.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?Författare: Martina Blom och Martina OlssonStudien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekenssyfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas.antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olikautevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheterbarns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola.undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationenlekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroendepå om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilkaleksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den friaär något annat som studeras i undersökningen.De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektivesamt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationerbarnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen friamellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolanbarnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Derasinspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar därklättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandladeleksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det varleksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremotnaturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av systematiska och deltagande observationer på två fritidshem i Skåne. Resultatet av studien visar att regler och gränser sätts i alla leksituationer och att de till stor del sätts av barnen själva. Faktorer som spelar in om vem som sätter gränser i den fria leken visar sig vara knutna till studiens fyra teman (lek, samvarokompetens, regler och makt). Studien visar vidare att det är först när leken blir störande som pedagoger går in aktivt och bryter leken.