AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ”en skola för alla”.(Kunskapsskolan ”a school for all students”). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”. Vi ville ta reda på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt samt vilken måluppfyllelse de har i kärnämnena. Vi ville även undersöka hur Kunskapsskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och om det finns något i Kunskapsskolans koncept som speciellt gynnar elever i behov av särskilt stöd.För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat ett trettiotal elever, tre pedagoger och en skolledare på en Kunskapsskola i södra Sverige.Genom intervjuerna har vi kommit fram till slutsatsen att Kunskapsskolan är en skola med ett koncept som passar alla elever. Skolans arbetssätt utgår från varje elevs utvecklingsnivå och förmåga. Skolan anpassas till eleven och inte tvärtom. Nästan alla elever anser sig få det stöd och den hjälp som de behöver. Skolans arbetssätt kan gagna elever i behov av särskilt stöd då de inte är hänvisade till att vara i en grupp där de presterar sämre än övriga. Var och en läser i sin egen takt, efter egen förmåga och alla är inkluderade.Trots de goda resultat som Kunskapsskolan uppvisar i vår undersökning, konstaterar vi att det finns en liten andel elever som för närvarande inte når betyget godkänt i kärnämnena, trots intensiva satsningar från skolans sida.I diskussionen kopplas resultatet till teorierna där vi vill mena att Kunskapsskolans elever upplever en känsla av sammanhang då deras lärandemiljö är anpassad på ett sätt som gör att deras skolsituation känns meningsfull, begriplig och hanterbar.Arbetet ger i sin litteraturgenomgång en beskrivning av friskolor i allmänhet och en djupare beskrivning av Kunskapsskolan och dess arbetssätt. Vidare förklaras begreppen specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd.Arbetet har inte relaterats till tidigare forskning i ämnet då vi inte funnit någon sådan.Nyckelord: arbetssätt, friskola, Kunskapsskolan, lärandemiljö, specialpedagogik.Cecilia Järpell Petra Mellin Saxtorpsvägen 181 Grand Prixvägen 352 261 94 Annelöv 246 52 LöddeköpingeHandledare: Sten-Sture OlofssonExaminator: Ann-Elise Persson / Kunskapsskolan ”a school for all students”

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola.En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade. En annan slutsats är att oavsett om man har valt kommunal skola eller friskola är argumenten och motiven desamma. Samtliga mödrar som ställde upp i intervjuerna har gjort ett aktivt val och de uttrycker att den största anledningen till att de har valt den ena eller den andra skolan är något sorts av problem. Det kan vara problem med skolan eller svårigheter hos barnet. Undersökningar gjorda av olika statliga myndigheter och annan tidigare forskning har används för att tolka resultatet. Denna uppsats är skriven av två studenter på Lärarutbildningen i Malmö.

The aim of this paper was to investigate how the subject of religious studies was portrayed by teachers when it comes to selection and implementation of the subject in Christian confessional schools. Also how the schools and teachers depicted how religion permeated their daily activities. Another aspect which was investigated was how ethics within the religious subject was portrayed and how the work regarding the schools ethic values was executed. The questions raised were the following; what does a teacher at a Christian school incorporate into his/her teachings of the subject, and how does the teacher incorporate other religions into the subject? How do the teachers present Christianity during the religious studies classes and other activities? How does the confessional school work with values and ethics? The teachers who were interviewed were, Henrik, Oskar and Bertil. Henrik feels the need for a Christian school to exist because it provides a sanctuary for children with a certain faith and allows them to study and be part of a school which is permeated by Christian values. Oskar says that the reason they established the school in the first place was because of the atmosphere at the time. Christian confessional schools had just been permitted and there were strong protests throughout society that Christian studies had been removed from the curriculum in 1969. Bertil believes that a Christian school was needed to meet the specific demands at the time. When it comes to results, all of the above mentioned teachers say that they mainly work with the five world religions and alternative religions. Within Christianity and ethics/morals the three teachers focus on practically the same aspects and work in similar ways. The schools resemble each other when it comes to working with values, especially regarding the topics of bullying, equal rights and their methods of working. The only teacher who differed from the others was Oskar. This was because he taught Christianity to a much greater extent that the other two. The presence of Christianity in the schools was made apparent through morning assemblies which reminded of each other regarding content and length. The schools also each had an extra lesson of Christian studies. In addition to this, Broskolan also had a school service once a week.

Collaboration between social services and private schools – an interview study with school staff   It is legislated that social services and schools should collaborate on issues concerning children in distress or at risk of being abused.  The purpose of this study was to from the perspectives of school personnel in private schools investigate the collaboration between these elementary private schools and social services and to highlight suggestions for improvement. We conducted seven interviews with staff from three different private schools. From the perspectives of the interviewees the results indicated that there was no actual collaboration. We have analyzed the results with the help of organization theory and situational leadership theory. The study shows that the interviewed staff from the private schools wish for better and faster collaboration with the social services regarding children in distress or at risk of being abused, in order to better be able to support the children at school. The suggestions for improvement are that the social services should have a routine to provide feedback on each received report regarding concern for children and that there should be a possibility to ease secrecy.     Keyword: Collaboration, consensus, private school, organizational structure, leadership / Det finns lagstadgat att socialtjänst och skola ska samverka i frågor gällande barn som far illa eller riskerar att fara. Syftet med denna studie var att undersöka hur personal vid tre olika friskolor ser på samverkan mellan friskolor och socialtjänsten samt lyfta fram förslag till förbättringar. Vi genomförde sju kvalitativa intervjuer med personal från tre olika friskolor. Resultaten var till stor del entydiga om att det, från den intervjuade personalen på friskolornas perspektiv, inte existerar någon egentlig samverkan. Resultaten analyserades med hjälp av organisationsteori och situationell ledarskapsteori. Studien visar på att den intervjuade personalen vid de aktuella friskolorna önskar en bättre och snabbare samverkan med socialtjänsten kring barn som far illa eller riskerar att fara illa för att bättre kunna stötta barnet i skolan. De förslag på förbättringar som informanterna önskar är bland annat att socialtjänsten ska ha en rutin för att ge en återkoppling på varje inkommen orosanmälan samt att det ska finnas en möjlighet att lätta på sekretessen.   Nyckelord: Samverkan, samsyn, friskola, organisationsstruktur, ledarskap

<p><p>Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.</p></p>

<p>Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.</p>

<p>Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. </p><p>Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. </p><p>Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.</p>

<p>Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser. De svenska muslimerna har även börjat anpassa islam till det svenska samhället. Skolan är en viktig del i ungdomarnas liv och många av de problem som uppstår där beror ofta på att kommunikationen mellan skolpersonal och föräldrar är dålig. Det är ofta eleverna som kommer i kläm i dessa situationer. För att få reda på hur religionsundervisningen bedrivs på skolorna har jag besökt en kommunal grundskola och en muslimsk friskola. Besöket på friskolan bekräftade inte den bild jag tidigare haft av friskolor. Detta arbete har givit mig en större respekt och förståelse för islam och de muslimer som finns i Sverige.</p>