<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others’ religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.</p><p>The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education. Regarding the treatment of the students I could not find any differences since all of the</p><p>schools gave the students space to express their opinions and thoughts. However there are clear differences when it comes to understand others’ opinions and respect other people’s religious views, since the students in the private schools only meet students with the same religion and views; they do not meet other students who do not share their thoughts.</p>

<p>Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.</p>

Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.

Bakgrund och Problem: Inför valet 2006 var en av valfrågorna huruvida man skulle främja friskolor eller inte. Det borgerliga blocket var mer positivt inställda till frågan än vad vänsterblocket var. Ämnet har många aspekter men en av dem gäller motivationsnivån; motivationsnivån hos såväl elever som lärare. Den här uppsatsen är inriktad på det sistnämnda och följande problemformuleringar behandlas: ”Hur påverkar ägandet motivationen hos anställda inom en organisation?” samt ”Är anställda inom privata organisationer mer motiverade än de i offentliga organisationer?” Syfte: Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som påverkar motivationen hos lärare inom två typer av skolor; friskolor och offentliga skolor. För övrigt är målet att se om det finns någon skillnad på motivationsnivån hos lärare inom dessa typer av skolor. Teori: Den empiriska undersökningen bygger på olika motivationsteorier. Bland annat tas teorier om yttre och inre motivation, tankar om rättvisa och målens betydelse för motivationen upp. Metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna göra ett så stort urval som möjligt bland skolorna i Jönköpings kommun. Åtta skolor valdes ut och 108 lärare deltog i undersökningen. Svaren viktades sedan och med hjälp av t-test letades det efter skillnader mellan medelvärdena från varje grupp av skolor. Resultat: Resultatet visar att ingen av de båda skolornas lärare entydigt är mer motiverade än den andra. Lärarna i de offentliga skolorna var enligt teorierna mer motiverade när det gällde målsättning; de deltog när målen sattes upp och de ansåg att målen var klara till en större utsträckning än vad lärarna i friskolor gjorde. Dessa lärare tyckte också att deras lön påverkas av arbetsresultatet till en högre grad. Lärarna på friskolorna tyckte att kommunikationen med närmaste chefen fungerade bättre, de anser sig uppnå uppsatta mål till en högre grad och de värderar intressanta arbetsuppgifter högre än de som arbetar inom offentliga skolor. I övrigt fann man inga skillnader mellan de båda typerna av skolor. Analys och Slutsats: Målsättningsprocessen verkar fungera bättre på offentliga skolor än på friskolor, detta skulle kunna förklaras med skolornas relativa ålder. Andra sidan av myntet skulle kunna vara att äldre skolor, med mer klara mål, har ett invant sätt att gå tillväga. Det skulle kunna förklara varför man finner fler lärare som prioriterar intressanta arbetsuppgifter i valet av arbetsplats inom friskolorna. Det sammanlagda resultatet av denna studie visar inte att lärarna inom friskolor är mer motiverade än dem inom den offentliga sektorn och studien stöder därför inte argumenten från det borgerliga blocket. / Background and Problem: One of the questions of debate before to the election of the Swedish parliament in 2006 was whether independent schools should be prioritized or not. The right wing of the Swedish parliament was more positive to the topic than the left wing. This subject has many aspects, one of them considers motivation; motivation both among students and teachers. This thesis is focusing on the latter and the research questions treated are: “How does the ownership affect the motivation of the employees within the organization?” and “Are the employees in a private organisation more motivated than the employees of a public organisation?” Purpose: The purpose of this study is to show which factors that affect the motivation among the teachers within two types of schools; independent and publicly owned. Moreover the aim is to recognize whether there are any differences in motivation among the teachers within these types of schools. Frame of reference: The empirical part of the thesis is built on different theories concerning motivation. Amongst others are theories concerning extrinsic and intrinsic motivation, fairness and the meaning of goals treated. Empirical Findings: The result shows no clear difference between all motivation variables measured when the two types of schools was compared. The teachers in the public schools were according to the theories more motivated when it came to goal setting; they participated more when the goals was set and the goals was anticipated more clearly than in the independent schools. These teachers did also feel that their salaries were set according to the result of their work to a greater extent. The teachers in the independent schools did on the other hand feel that the communication with the closest manager work better, that they reach the preset goals and they value interesting work tasks to a greater extent. The other tested variables showed no significant difference between the means. Analysis and Conclusion: The goal setting process seems to work better within the public schools in general compared to the independent schools, which might be explained by the relative ages of the schools. The other side of the coin when it comes to clear goals could be that the way of doing things in the public school has been the same for a long time. This might explain why more teachers within independent schools found exciting working tasks important when choosing place of work. The aggregated result of this study did not show that the teachers in independent schools are more motivated than those in public schools; the study does therefore not support the arguments from the right wing of the parliament.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.

No description available.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation.  Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser.

Detta är ett arbete om hur det är att bo och leva i Sverige som muslim. De muslimer som finns i Sverige idag har till största delen flytt från sina hemländer för att undvika krig, fattigdom och förföljelser. Alltfler muslimer är nu även födda i Sverige och tillsammans med det mindre antal konvertiter som finns i Sverige skapar de nu en svensk islam. För att få insikt i hur det kan vara att leva som muslim i Sverige har jag läst litteratur som tar upp ämnet. Jag har kommit fram till att muslimer stöter på en mängd olika problem i utövandet av sin religion men att dessa problem på vissa håll kan lösas genom ömsesidig respekt och genom kompromisser. De svenska muslimerna har även börjat anpassa islam till det svenska samhället. Skolan är en viktig del i ungdomarnas liv och många av de problem som uppstår där beror ofta på att kommunikationen mellan skolpersonal och föräldrar är dålig. Det är ofta eleverna som kommer i kläm i dessa situationer. För att få reda på hur religionsundervisningen bedrivs på skolorna har jag besökt en kommunal grundskola och en muslimsk friskola. Besöket på friskolan bekräftade inte den bild jag tidigare haft av friskolor. Detta arbete har givit mig en större respekt och förståelse för islam och de muslimer som finns i Sverige.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier. Elever tillskriver också dessa förhållanden betydelse för deras motivation, om än i varierande utsträckning.Det finns inga nämnvärda skillnader mellan skolformerna vad gäller synen påvilkaskolfaktorersom har betydelse för elevernas motivation.Enligt eleverna är betyg och lärarens intresse och engagemang viktiga förhållanden för deras motivation.Eleverna tillskriver inte IUP och ph-samtal så stor betydelse för deras motivation. Lärarna på Kunskapsskolan menar dock att både IUP, ph-samtal och loggbok är viktiga inslag för elevernas motivation.