Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare resonerar om specialpedagogik i fritidshemmet och vilka möjligheter och utmaningar arbetet medför. Syftet utgår från tre frågeställningar som är: Hur resonerar fritidshemslärare om specialpedagogik?, Hur använder sig fritidshemslärare av specialpedagogik i fritidshemmet? och Vilka möjligheter och utmaningar finns det i arbetet med specialpedagogik i fritidshemmet?. För att besvara syftet och frågeställningarna utgick studien från en kvalitativ metod och hade tre semistrukturerade intervjuer med personal i fritidshemmet varav två enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Det empiriska materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna kategoriskt- och relationellt perspektiv, dilemmaperspektivet samt det tredelade inkluderingbegreppet. Resultatet visade att en utmaning med specialpedagogik i fritidshemmet är att verksamheten präglas av stora elevgrupper, tidsbrist och låg personalstyrka. Resultatet visade även att användandet av specialpedagogik i fritidshemmet medförde möjligheter eftersom fritidshemmet är en anpassningsbar verksamhet som på så sätt skapar förutsättningar för elevers behov samt bidrar till inkludering. Slutsatsen visade att informanterna både resonerar och använder ett relationellt perspektiv som arbetssätt i verksamheten men det synliggjordes även inslag av ett kategoriskt perspektiv samt ett dilemmaperspektiv. Slutsatsen synliggjorde även att informanterna inkluderade eleverna enligt det tredelade inkluderingbegreppet.

We chose to write about how and what after-school teachers can do to create security and trust in students. We chose to have our focus on the breaks because that is where it is easier for us to see that the after-school teacher can create security and trust in the students. In this essay, "Leaderships on the breaks - A quality study about after-school teachers work with safety and trust", we have described how after-school teachers can contribute to safety and trust in students during breaks. In our previous research, we will describe our selected theories, relational pedagogy, conversation analysis, coexistence skills and how security and trust can be achieved. Later in our analysis, we will address responses we have received from interviews and observations we have made. We will conclude with a discussion of how all the material we have collected relates to our questions and how they could be answered.

Vi har erfarit att fritidshemmet brister i inkluderingen av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd vilket också bekräftas i tidigare forskning. Utifrån denna kunskapslucka och behovet av ytterliggare forskning valde vi därför att genomföra en kvalitativ intervjustudie med åtta fritidshemlärare/fritidspedagoger från olika skolor. Syftet med studien var att, urfritidshemslärares/fritidspedagogernas perspektiv undersöka om de arbetar med att inkludera elever i behov av extraanpassningar och särskilt stöd pch i så fall hur. Vidare var syftet att synliggöra vilka verktyg och resurser som används samt vilka eventuelle möjligheter ovh utmaningar som lyfts fram i arbetet med att inkludera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska begreppen inkludering och relationskompetens samt ur det relationella och kategoriska perspektivet. Två centrala begrepp som är återkommande i hela studien är extra anpassningar och särskilt stöd. En av våra slutsatser är att fritidshemslärare har ett inkluderande arbetssätt och besitter en god relationskompetens utifrån ett relationellt perspektiv, men att ett kategoriskt perspektiv kan skönjas.  En annan slutsats är attfritidsverksamheten behöver få bättre verktyg och resurser för att bättre kunna möta elever i behov av extra anpassning och särskilt stöd. Följande citat speglar den rådande situationen i fritidshemmet på ett tydligt sätt och blev därför titel på vår studie: "Vi skjuter från höften".

Studien syftar till att synliggöra och förstå fritidshemslärarens roll och förutsättningar för att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer. Pedagogiska strategier och metoder samt hinder och utmaningar för detta arbete har undersökts. Studien belyser även fritidshemslärarens upplevelse av samarbete med övrig personal på skolan samt möjligheten till kompetensutveckling för att öka förmågan att stötta elever i behov av särskilt stöd socialt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem behöriga fritidshemslärare och ligger till grund för studiens resultat. Intervjuerna har analyserats med hjälp av två teoretiska ramverk som består av ett specialpedagogiskt dilemmaperspektiv samt ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultaten har visat att fritidshemslärarna upplever att stöttning till elever med särskilda behov i sina sociala relationer är en stor del av deras uppdrag. Ett flertal pedagogiska strategier och metoder har belysts i denna studie. Hinder och utmaningar som fritidshemslärarna har lyft fram är tidsresurser, stora elevgrupper och en bristande förståelse för elever med särskilda behov. Dessutom har resultatet synliggjort en upplevd brist på samarbete med elevhälsoteamet kring fritidshemmets verksamhet och elevernas sociala relationer. Kompetensutveckling är något som fritidshemslärarna uttrycker ett behov av men som resultaten har visat är något som inte prioriteras. Slutsatsen i denna studie är att fritidshemslärarens arbete med att stötta elever i behov av särskilt stöd i sina sociala relationer är av största vikt för att skapa en inkluderande verksamhet. Arbetet försvåras dock på grund av att fritidshemslärarna upplever att fritidshemmets verksamhet inte får samma prioritet som skolundervisning. Detta gör att fritidshemslärare står inför ett komplext uppdrag i form av att skapa en meningsfull fritid för alla elever samtidigt som alla elever ska få den stöttning de behöver. / This study aims to highlight and understand the role and prerequisites of the leisure time teachers in supporting students in need of special support in their social relationships. Pedagogical strategies and methods as well as obstacles and challenges are examined. The study also highlights the leisure time teacher's experience of collaboration with other school staff as well as the opportunity for skills development to increase the ability to support students in need of special social support. Semi-structured interviews have been conducted with five qualified leisure time teachers and forms the basis of the study's results. The interviews have been analyzed with the help of two theoretical frameworks consisting of a special educational dilemma perspective and a curricular theoretical perspective.  The results show that leisure time teachers believe that the support for students with special needs in their social relationships is a large part of their overall assignment. Several educational strategies and methods are highlighted in this study. Obstacles and challenges that the leisure time teachers highlight are time resources, large student groups and a lack of understanding students with special needs. Furthermore, the leisure time teachers experience a lack of cooperation with the student health team regarding the education of the leisure time center and the students' social relationships. Skills development is something that leisure time teachers express a need for, but as the results show is something that is not prioritized. The conclusion of this study is that the leisure time teacher's work in supporting students in need of special support in their social relationships is of the utmost importance for creating an inclusive environment. That work is made more difficult according to the leisure time teachers due to the fact that the education in the leisure time center does not receive the same priority as school education. This means that leisure time teachers are faced with a complex task by creating a meaningful leisure time for all students, while ensuring that all students receive the support they need.

I vår studie har vi undersökt hur delaktiga eleverna är i fritidshemmets verksamhet och att se likheter och olikheter mellan två skolor i Uppsala. Våra frågeställningar fokuserar på att få fram vilka arenor, vilka frågor, hur personalen skapar förutsättningar samt vilka hinder det finns för att öka elevernas delaktighet inom fritidshemmet. Intervjuer med rektorer, fritidshemslärare samt elever på båda skolorna har utförts för att sedan analyseras och jämförs med tidigare forskning. I tidigare forskning lyfts olika sätt för att öka elevers delaktighet på fritidshemmet genom fritidsråd, förslagslåda men även via samtal med eleverna. De teoretiska begrepp som vi har använt oss av i analysen är olika syn på ledarstilar, maktperspektiv samt teorier relationer och interkulturalitet. I elevsamtalen lade vi stor vikt i att möta eleverna i en mer naturlig del igenom att vara delaktiga i deras aktivitet på fritidshemmet. Eleverna har svårt att förstå vad de får och inte får vara med att bestämma över, de har en grundinställning att de inte får vara med att bestämma alls. I slutanalysen lyfter vi fram olika framgångsfaktorer för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Resultatet visar att det är olika förutsättningar för fritidshemslärarna på de båda skolorna samt att likheterna är att närvaron till eleverna är en stark framgångsfaktor.

Denna kvalitativa studie undersöker, utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, fritidshemspedagogers uppfattningar av utvecklingssamtal. Studien undersöker de variationer som finns bland pedagogernas uppfattningar av meningsfullheten de tillskriver sitt deltagande. Verksamma pedagoger på fritidshem i Storstockholm intervjuades och det insamlade materialet kategoriserades och analyserades enligt den fenomenografiska analysmetoden. Resultatet visade att pedagogerna såg sitt deltagande i utvecklingssamtalet som meningsfullt framförallt för att få ge sin bild av elevers sociala utveckling. Detta beskrevs genomgående som fritidshemmets viktigaste uppdrag. Variationer framkom vid flertalet kategorier. Samverkan och samarbetet, eller frånvaro därav, med klassläraren i anslutning till utvecklingssamtalet lyftes även fram som viktigt för upplevelsen av meningsfullhet. I studien framträdde tydligt betydelsen av professionell legitimitet. Fenomenet utvecklingssamtal sågs i sin helhet som något viktigt och en arena där fritidshemspedagoger kan belysa vikten av sitt uppdrag och tilldelas en tydlig och betydelsefull roll i skolans organisation. / The aim of this qualitative study is to examine, from a phenomeographic perspective, the perception of leisure-time centre pedagogues in regards to participation in the parent-teacher appraisal meeting. The study examines variations among this perception based on the sense of purpose expressed by the pedagogues. Pedagogues working in the Stockholm region were interviewed, the data later categorized and analyzed in accordance with the methods of phenomenography. Results showed that the pedagogues viewed their participation as important primarily for the chance to present their appraisal of pupils´ social development. This was described in unison as the most important task of the leisure-time centre for school-children. Variations appeared in multiple descriptive categories. Collaboration, or the lack thereof, with the classroom-teacher at the time of the appraisal meeting was also seen as an important factor to render purpose. The study clearly showed the importance of professional legitimacy. The phenomenon parent-teacher appraisal meeting as a whole was seen as an important field for leisure-time pedagogues to present the importance of their work, one in which they can possess a clear and purposeful role in school organization.

Syftet med vår essä är att undersöka situationen för fritidshemslärare med utländsk bakgrund inom svensk skola. Vi har fokuserat på situationer då elevers ifrågasättande av att de avviker från normen på grund av att deras hudfärg. Vi har skrivit berättelser som bygger på våra egna erfarenheter ifrån vårt arbetsliv som vi ser som dilemman. Fyra frågeställningar har vi kunnat forma utifrån våra dilemman. För att kunna förstå våra dilemman och besvara våra frågeställningar har vi använt teorier som handlar om dialogiska samtal och erfarenheter, interkulturellt ledarskap, normer, maktperspektiv, svenska styrdokument för skolan och yrkesetik. Vår slutsats är bland annat att genom dialog om våra personliga erfarenheter kan man förstå sig själv och andra bättre. I vår essä framgår det också hur viktiga styrdokumenten är som stöd för fritidshemslärare i sina ageranden som påverkar elevernas sociala utveckling. / The purpose with our essay is to research the situation of leisure-time teachers within the Swedish school that has foreign background, specifically the situation when pupils question them of being different from the norm through the color of their skin. We have written stories that we have based on our own experiences from our professional lives and that we view as dilemmas. We have been able to form four questions from our dilemmas. For us to be able to understand our dilemmas and to answer our questions we have used theories that are about dialogue, experience, intercultural leadership, norm and authority perspective, Swedish regulation documents for school and work-ethics. Our conclusion, amongst other things, is that through dialogue about our personal experiences one can understand oneself and others better. In our essay, it also shows the importance of the regulation documents as support to the leisure-time teachers in their actions that influence pupils`, social developement.

The purpose of this study was to investigate how the after-school center teachers experience the principal as the leader of the after-school center. The study is based on a survey that reached out to 60 educated after-school teachers around Sweden. The study addresses three main areas within the principal´s leadership and these are their insight into the after-school center functions, how the principals lead the systematic quality work and how the after-school center teachers think that the principal's functions as a leader for them. The results have been analyzed on the basis of Lars Svedberg´s pedagogical leadership theory and the analysis shows a fragmented picture of the principals leadership. What seem to be synonymous with the principal's pedagogical leadership of the after-school center is knowledge of the subject. The study highlights previous research in the field, concrete examples from the survey and statistics on how the teachers answered the survey. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärarna upplever rektorn som fritidshemmets ledare. Undersökningen grundar sig på en enkät som nått ut till 60 utbildadef ritidshemslärare och fritidspedagoger runt om i Sverige. Studien tar upp tre huvudområden inom rektorns ledarskap och dessa är deras insyn i fritidshemmets verksamhet, hur rektorerna leder det systematiska kvalitetsarbetet samt hur fritidshemslärarna anser att rektorn fungerar som ledare för fritidshemmet. Resultaten har analyserats utifrån Lars Svedbergs pedagogiska ledarskapsteori och analysen visar på en splittrad bild av rektorernas ledarskap. Det som är synonymt för rektorns pedagogiska ledarskap över fritidshemmet är kunskap omverksamheten. I studien lyfts tidigare forskning inom området, konkreta exempel från enkätenoch statistik över hur fritidshemslärarna besvarat enkäten.

“Can even boys paint their nails?”, is a scientific essay on the importance of gender awareness in the after school activities planning. The purpose of this text is to increase self awareness of gender norms, to reach enough knowledge and get supportive tools for effective action against discriminating gender norms in the after school center. This essay based on dilemma that I have experienced from, by describing it in a story. By studying this dilemma from different angles and different perspectives, to get the comprehension about how my gender identity can influence my work and the activities I plan. I will also check to make sure if a gender awareness can be an effective and useful method to be used in my work and actions. I study all these aspects from a hermeneutic perspective, in other words, by interpreted of scientific literariness, that Fanny Ambjörnsson’s theories and the Government’s investigation (SOU) 2006:75 is considered as a basis in the reflection part in this essay.  The results show that I have been approximately acted and planned my activities like a neutral norm’s bearer. Instead, I should act as a norm’s breaker and insert a gender awareness into in my behavior and into in my work. The best way that can be used to reach this extensive change is that my colleagues and I highlight and discuss these traditional gender norms. To implement this kind of procedure will not be easy, by the commitment at all levels and working cooperatively with the care centers management and the principal, we can together successfully reach this goal. / ”Får ens killar måla sina naglar?”, är en vetenskaplig essä om vikten av genusmedvetenhet i fritidsverksamhetens planering. Syftet med denna essä är att öka självmedvetenhet om genusnormer, nå kunskap och få stödjande verktyg för effektivt agerande mot könsnormer på fritidshemmet. Denna essä utgår ifrån ett egenupplevt dilemma som jag gestaltar i en berättelse. Genom att studera dilemmat ur olika perspektiv får jag inblick i hur min könsidentitet kanpåverka min verksamhet. Jag kommer även undersöka om ett genusmedvetenhetförhållningssätt kan vara ett motverkande sätt att främja verksamheten och mitt agerande ifrågor kring genus. Detta utforskar jag ur ett hermeneutiskt perspektiv, det vill säga tolkning avlitterära texter, där Fanny Ambjörnssons teorier och regeringens utredning (SOU) 2006:75 utgör grunden i reflektionsdelen av denna essä. Resultatet visar att jag i mitt agerande och i min verksamhetsplanering har i princip agerat som neutral normbärare. Jag bör istället verka som normbrytare och föra in genusmedvetenhet i min attityd och i min verksamhet. Ett sätt för att förverkliga en så här omfattande förändring och invanda traditionella genusnormer är att, jag och mina kollegor synliggör och problematiserar dessa normer. Detta arbetssätt är inte lätt att bedriva, men med engagemang på alla nivåer och med stöd av skolledningen kan vi tillsammans lyckas med det målet.

In this essay we have compared the after-school activities from the present day to how they were composed 15 years ago, as well as shedding light on some of the changes our profession has undergone in pace with a changing society. We observed that this subject has been brought up many times before, after reading multiple works, and the issue one would want to clarify is whether this change has been for the better or for the worse. Have these changes benefited the students, educators and the after-school activities or have they brought complications and deteriorations? The governing documents have been amended; the environment and pre-requisites have been transformed. We have disassembled the various governing documents and the pre-requisites as well as the significance of the relations that we, as after-school teachers, rely on on a day-to-day basis which we then need to relate ourselves to. The purpose of this essay is to analyze the development of the after-school activities on several levels and analyze the implications of these changes or lack thereof for everyone involved out of several aspects. Nanette portrays the conditions from fifteen years ago whereas Lena depicts present-day conditions. The issues being treated are as follows: What is the difference between Lena’s and Nanette´s professional roles based on both of their reports as well as the governing documents? What does the conception of “meaningful after-school activities” entail and which contributing factors can have an impact on it? Nanette´s report uses the terms children and parents whereas Lena´s report uses students and legal guardians. What implications does this change in the use of terms have and what is the purpose behind it? Out of which ethical perspectives can we interpret our actions in the reports? The changes that have been observed are found in the use of terms, resources as well as the varying amount of access to the premises, the view on children's free play and the educational level of employees, much of which can be connected to an interpretation of the curriculum's use of the term meaningful after-school activities. On the other hand, what we observed not to have changed is the ethical thought process and the ethical theories one relies on during decision-making as an educator. Whether these changes have led for better or worse has no unequivocal answer as of now due to the causal links being complex by other factors being at play, economy, as well as conditions varying between schools. Furthermore, we have noticed that, even though this has been a recurring subject to be brought up, we can still conclude that further reflection and research on this subject is needed.