Denna studie berör fem förskollärares syn på och tankar kring miljöns betydelse för barn med stora koncentrationssvårigheter i förskolan. Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av och synsätt på miljöns betydelse för utveckling och lärande hos dessa barn. Den metod som användes för insamling av data var kvalitativa intervjuer där vi besökte fyra förskolor totalt. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är om de tillfrågade förskollärarna menar att den kunskap de har om barn med stora koncentrationssvårigheter är tillräcklig. Vad de anser om de olika miljöernas roll för utveckling och lärande hos barn med stora koncentrationssvårigheter samt hur de strukturerar den fysiska miljön utifrån barnens olika behov. Detta material analyseras sedan utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begreppen kulturella redskap, mediering, appropriering, scaffolding samt den proximala utvecklingszonen blir viktiga. Resultatet visar att samtliga förskollärare menar att barn med stora koncentrationssvårigheter har en bristande uppmärksamhetsförmåga samt att de störs lätt av yttre förhållanden. Vidare visar det att förskollärarna ofta har barn med koncentrationssvårigheter i sina barngrupper. De menar att de därför har ett medvetet tänk kring miljöns uppbyggnad samt val av material för att skapa stillsamma miljöer samt ett begränsat urval av material för att få bättre arbetsro och begränsade valsituationer för barnen. Arbetet visar också att samtliga förskollärare väljer att dela barngruppen i smågrupper, även här för att skapa ett fokus i undervisningen och att de på ett eller annat sätt förstärker kommunikationen via olika stödformer såsom bildstöd eller tecken som stöd (TAKK). Slutligen visar resultatet att alla pedagoger, mer eller mindre, anser sig ha måttliga kunskaper kring barn med stora koncentrationssvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att utan lämpligt stöd och en stimulerande miljö kan barn med stora koncentrationssvårigheter får problem med exempelvis sociala relationer, depression, motgångar, missbruk eller kriminalitet.

The purpose of this study was to examine staff's experiences of comorbidity between persons with disabilities and substance abuse disorder as well as collaboration between the concerned occupational activities. We used a qualitative method and interviewed six informants from four different municipalities. With organisational theory and stamping theory, we analysed the result and comparing with the earlier research contributed to the reflections in the discussion. The result showed that comorbidity is not unusual and that it can be difficult for staff to handle at times. Furthermore, it emerged that the collaboration situation is an important part of the work of the occupational activities. Other types of collaboration models may be needed for the target group, since collaboration must not become a forum for professionals to distribute the work, unless it focuses on the individual's needs and wishes. / Syftet med studien var att undersöka personalens, boendepersonal och chefer på mellannivå, erfarenheter av samsjuklighet mellan funktionsnedsättningar och substanssyndrom hos brukare/boende samt samverkan mellan berörda verksamheter. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade sex personer från fyra olika kommuner för att besvara studiens syfte. Med organisationsteori och stämplingsteori analyserade vi resultatet och jämförande med den tidigare forskningen bidrog till reflektionerna i diskussionen. Resultatet av studien visade att det inte är ovanligt med samsjuklighet i verksamheterna och i perioder kan det vara svårt för verksamheterna att hantera det. Vidare framkom det att samverkan utgör en viktig del av verksamheternas arbete men att det kan behövas andra typer av samverkansmodeller för målgruppen då samverkan inte får bli ett forum för professionella att fördela arbetet utan fokus på den enskildes behov och önskemål.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen angående det stöd som lärare anser sig behöva i undervisningen för barn med NPF. För detta har en fenomenografisk intervju och analysmetod använts. I genomförandet av detta har åtta lärare intervjuats och materialet har sedan analyserats och kategoriserats för att kunna beskriva det totala utfallsrummet. Resultatet visade tre övergripande beskrivningskategorier, Yttre förutsättningar för stöd till läraren, Inre förutsättningar för stöd till läraren samt Normkritiskt perspektiv. De yttre förutsättningarna förklarar hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av kriterier som ligger utanför den egna personen. De inre förutsättningarna förklara hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av inre egenskaper eller kvalitéer. Det Normkritiska perspektivet förklarar hur lärarna i denna studie uppfattar att de behöver stöd i form av ett utvidgat normkritiskt tänkande och handlande. Resultatet visar också att detta är ett komplext och mångbottnat fenomen som inte har ett enkelt allmängiltigt svar. Slutsatserna som går att dra utifrån denna studie är att det finns brister i lärarutbildningen gällande kunskaper om barn med NPF, samtidigt som kontexten för lärandet av dessa kunskaper bör ske i nära anslutning till lärarens praktiska yrkesutövning. Utöver det går det att dra slutsatsen att det finns ett behov av en profession i skolan, som kan möta elever med NPF i de socialpedagogiska svårigheter som uppstår.

Tidigare forskning har visat att individer med funktionsnedsättning oftast representeras på ett nedsättande och stereotypt sätt i massmedier. Detta kan i sin tur påverka allmänhetens förståelse för funktionsnedsättning och hur de bemöter funktionsnedsatta individer i det verkliga samhället. Lite forskning har dock bedrivits om hur funktionsnedsättning representeras TV-spel, som är ett medium på frammarsch och som konsumeras av en stor del av jordens befolkning. Syftet med den här uppsatsen är att bidra med att fylla den vetenskapliga kunskapsluckan som finns genom att analysera hur sex karaktärer med olika funktionsnedsättningar representeras i fyra TV-spel. Detta görs utifrån socialkonstruktivistiska perspektiv och två metodologiska paradigm, i närspelning och multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet visar att de flesta karaktärerna representeras utifrån sociala konstruktioner om deras specifika funktionsnedsättning. Frekvent förekommande stereotyper om funktionsnedsättning i andra massmedier kunde också kopplas till karaktärerna i TV-spelen. Spelarna av spelen får därmed en övergripande bild av de funktionsnedsatta karaktärerna som avvikande samhällsmedborgare, som i sin tur kan minska möjligheterna för funktionsnedsatta individer att bli inkluderade i samhället. Det konkluderas också att det finns ett behov av mer forskning om hur funktionsnedsättning representeras i TV-spel, men också forskning som undersöker vilken effekt som representationerna kan ha på människorna som spelar spelen.

Allt fler diagnostiseras med attention deficit hyperactivity disorder, ADHD i vuxen ålder i Sverige. Vanliga aktivitetsutmaningar som vuxna med ADHD diagnos kan uppleva är hyperaktivitet/impulskontroll, uppmärksamhetssvårigheter samt nedsatt förmåga att reglera känslor. Syftet med denna studie var att undersöka interventioner och dess effekt för vuxna med ADHD diagnos samt diskutera dessa utifrån arbetsterapeutisk kompetens. Studiens metod innefattar en systematisk litteraturöversikt på kandidatnivå som undersöker interventioner för personer med ADHD utifrån en kvantitativ ansats. I denna studie redovisas interventionerna Internet based cognitive behavioral therapy, Goal management training, Let's get organized, mindfullness, psykoedukation samt kognitiva hjälpmedel. Resultatet visar att samtliga sex interventioner gav positiv effekt för deltagarna. De undersökta interventionerna var gruppbaserade och individuella. I diskussionen resoneras det om eventuella möjligheter för arbetsterapeuter att använda de aktuella interventionerna utifrån yrkesprofessionens kompetens. Slutsatsen visar att interventioner som inkluderade strategier, verktyg och hjälpmedel gav positiv effekt för målgruppen, men mer forskning inom området efterfrågas.

Utgångspunkten för denna uppsats är ett intresse för musikundervisning för elever med olika funktionsnedsättningar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka och få känne-dom kring hur musiklärare i grundsärskolan anpassar sin undervisning. Forskningsfrågorna handlar om informanternas tillvägagångssätt, syn på och förhållningssätt till musikundervisning anpassad för elever med olika funktionsnedsättningar i grundsärskolan. För att samla in data till denna uppsats gjordes två kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med två musiklärare verksamma inom grundsärskolan. Då denna studie är intervjubaserad ges informanternas svar stort utrymme i resultatkapitlet. Intervjuerna analyserades via tematisk analys. Den teoretiska ansatsen utgår från Ingrid Maria Hanken och Geir Johansens (2020) redovisning av ramfaktorer samt deras sju exempel på ämnessyn. Uppsatsens resultat delas in i tre huvudkategorier: an-passningar, musikämnet och lärarens yrkesroll. En genomgående röd tråd i resultaten visar på att verksamheten i så hög grad som möjligt behöver stå rustad för att göra individuella anpass-ningar av hela den samlade lärmiljön. Båda informanterna poängterar individernas olikheter och att det inte finns något enskilt, specifikt tillvägagångssätt att genomföra musikundervis-ningen på. Vidare visar resultaten på dilemman kopplade till elevassistenter, värderingar och kringliggande ramfaktorer som påverkar eleverna och lärarna. Resultaten diskuteras i förhål-lande till tidigare forskning, litteratur, teoretiska modeller samt författarens egna erfarenheter.

Stroke är en somatisk sjukdom som innebär stora förändringar i den drabbades livsvärld. Många behöver en omfattande rehabilitering på en strokeenhet där multidisciplinära team arbetar gemensamt för att patienten ska bli så självständig som möjligt innan utskrivning. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnaden, varför goda kunskaper om stroke och hur den kan påverka patientens livsvärld är av stor vikt. Att insjukna i en stroke kan leda till psykiska, sociala och fysiska förändringar. Detta kan leda till funktionsnedsättningar varav vissa är synliga och andra är dolda varför omgivningen inte alltid uppfattar dessa. Syftet med studien var att beskriva patienters tankar inför hemgång från en strokeenhet. Metoden som valdes var en intervjustudie med kvalitativ induktiv ansats. Sammanlagt intervjuades sex patienter som vårdades på en strokeenhet. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av insamlad data visade fyra olika teman: tankar om framtid, tankar om funktionsnedsättningar, tankar om tacksamhet och tankar om behovet av ett nytt förhållningssätt. Ytterligare fynd var patienternas positiva upplevelse till möjligheten att ha fått samtala med sjuksköterska inför sin hemgång. Oron för att drabbas av en stroke igen var något som patienterna hade funderingar och tankar om, även funderingar på hur det skulle fungera hemma efter utskrivning. Tankar om deras funktionsnedsättningar gav en känsla av förlust då dessa begränsade dem i livet. Trots allt hade de en känsla av hopp att återfå sina tidigare funktioner. Patienterna uttryckte en tacksamhet att de överlevt en stroke. Vidare framkom det att patienterna kommit till insikt om sina begränsningar under vårdtiden och var i behov av ett nytt förhållningssätt för att komma vidare efter en stroke. Slutsatsen av denna studie tyder på att mer tid behöver avsättas av vårdpersonal på strokeenheter för samtal med patienterna om funderingar och tankar kring hemgång i syfte att underlätta det framtida livet. Eftersom en stroke manifesteras på olika sätt hos olika individer ska omvårdnaden om den strokedrabbade i grunden vara individanpassad. Samtidigt tyder denna studies resultat på att de mer målinriktade omvårdnadsåtgärderna kan behöva kompletteras med mer generella åtgärder i form av erbjudande av samtal inför hemgång av en sjuksköterska. / Stroke is a somatic disorder involving major changes in the affected persons’ life-world. Many persons need extensive rehabilitation at a strokeunit where multidisciplinary teams work together aiming the patient to be as independent as possible before being discharge from hospital. The registered nurse has the overall responsibility for nursing, which leads to an increased need for knowledge about stroke and how it may affect the patient's life-world. Being hit by a stroke can lead to psychological, social and physical changes, it can also lead to both visible and hidden disabilities the surroundings do not perceive. The aim of the study was to describe the patient's thoughts before discharge from a strokeunit. The method chosen was a qualitative interview study with inductive approach. A total of six patients on a strokeunit were interviewed. The interviews were analyzed by a qualitative content analysis. Four themes emerged from the interviews which are presented. These include: thoughts about the future, thoughts about disabilities, thoughts of gratitude and thoughts about the need for a new approach. Another finding was that the patient´s positive experience has the possibility to meet with the registered nurse before their discharge. The fear of suffering a stroke again was something that patients had concerns and thoughts about, even thoughts on how that would work at home after discharge. Thoughts about their disabilities gave a sense of loss when these limited them in life. In spite of this they had a sense of hope to regain their former functions. Patients expressed gratitude that they survived the stroke. Another finding was that the patients came to realize their limitations during the hospital stay and were in need of a new approach in order to move forward after the stroke. The conclusion of this study was that more time needs to be allocated by health professionals to talk with patients about their concerns and thoughts before discharge, in order to facilitate their future life. Stroke is manifested in different ways in different individuals; therefore the basis should be that the care for the stroke survivors should be personalized. Result of this study suggest that the more targeted nursing interventions may need to be complemented by more general measures such as possibility to meet a registered nurse before being discharge.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. / Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

Syftet med vår studie är att undersöka samhällskunskapslärares syn på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur deras bild av dessa elever påverkas av konstruktionen av normalitet och avvikelse i skolkontexter. Studien inleds med en bakgrundsdel där styrdokument i skolan förklaras och de olika NPF-diagnoserna definieras. Även samhällskunskapsämnets uppdrag beskrivs och förklaras i denna del. Uppsatsen fortsätter sedan med att presentera tidigare forskning och tar upp relevanta studier kring området för att förstå hur lärares syn på elever med NPF kan påverkas. Det som lyfts är lärarens sätt att bemöta och inkludera elever men även att identifiera avvikelser samt kategorisering av olika elever. Studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med sex samhällskunskapslärare från två olika skolor i Sverige. Vi har utgått från ett poststrukturalistiskt perspektiv och analyserat lärarnas tal och föreställningar om NPF-elever utifrån Foucaults teori om makt, normalitet och sanktioner. Resultatet visar att det finns rätt lika uppfattningar om vad som utgör en ideal samhällskunskapselev och att detta ofta förknippas med vissa normativa föreställningar om hur en elev ska bete sig. Dessa egenskaper är något som NPF-elever kan sakna.

AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.