<p>Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning</p>

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

There are many barriers and obstacles that need to be removed to make the urban environment more accessible for people with disabilities. There are currently no adequate tools for urban planners to assess and address these obstacles. Geographical Information Systems (GIS) provide powerful methods for the visualization and analysis of spatial data, including the kind of data important in studies of accessibility. This study suggests a method urban planners can use to identify accessibility obstacles and to propose future actions to fix them. A literature review was conducted to find out what has been done and what is new regarding the accessibility issues. Different methods were evaluated which in turn led to the construction of a multi-step analytical strategy. The proposed method identifies how urban planners can best work with accessibility issues given existing tools and where there is potential for even further improvement in areas such as data collection. Data only has value when it is used and if it is kept up-to-date. Web services or mobile applications would help municipalities receive and share information about obstacles with local residents, especially the disabled. / Stadsmiljön är i dagsläget inte anpassad för alla individer och innehåller många hinder. En del av dessa hinder räknas som så kallade enkelt avhjälpta hinder (EAH) och ska enligt regeringsbeslut åtgärdas. Det saknas ett verktyg för kommunala planerare att arbeta med tillgänglighetsanpassning där hindren visas på ett tydligt sätt. Geografiska informationssystem (GIS) är ett kraftfullt verktyg för visualisering och analysering och kan användas för att göra analyser av tillgängligheten. Syftet med examensarbetet är att föreslå ett arbetssätt som kommunala samhällsplanerare kan använda i arbetet med att identifiera EAH och planera åtgärder. En litteraturstudie gjordes för att ta reda på vad som redan har gjorts och om det finns pågående arbete inom tillgänglighetsområdet. Existerande metoder utvärderades och en strategi som är uppbyggd av flera steg utarbetades. Arbetssättet är ett förslag på hur kommunala samhällsplanerare kan arbeta med tillgänglighetsfrågor och metoden har potential att utvecklas ytterligare. Det är av yttersta vikt att informationen om hinder används efter att den hämtats in och informationen måste ständigt hållas uppdaterad. Genom att utveckla en webbtjänst eller mobilapplikation skulle kommunen kunna få hjälp att samla in information om hinder av kommuninvånarna, inklusive de hindrade.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sina uppfattningar av att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utifrån syftet har två forskningsfrågor författats; Vilka faktorer uppfattar lärare i fritidshem avgörande i arbetet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka möjligheter respektive svårigheter uppfattar lärare i fritidshem att det finns med att undervisa elever med NPF? Studien är kvalitativ och har använt fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in de kvalitativa data som har utgjort resultatet. Vidare har kvalitativa data analyserats genom att de har ljudinspelats och transkriberats. Dataanalysen har ägt rum genom den tematiska analysmodellen Framework där data har sammanställts med hjälp av teman som elever med NPF, inkludering, extra anpassningar, planering, miljö, möjligheter och svårigheter. Dessa teman utgör sedan utgångspunkten i presentationen av resultatet. I resultatet framgår det att de faktorer som är avgörande i arbetet med elever med NPF är hur en lärare planerar, genomför och anpassar sin undervisning samt hur miljön är utformad för att elever ska kunna erbjudas rätt förutsättningar till stimulering, utveckling och lärande samt att de ska få en känsla utav tillhörighet och gemenskap. Vidare beskrivs många svårigheter och möjligheter i arbetet med elever med NPF. De svårigheter som framgår är utifrån de centrala områden som nämns ovan. Något som betonas är att det råder en stor resursbrist i fritidshemsverksamheten. Mer resurser skulle vara en stor bidragande faktor för att skapa ytterligare möjligheter i arbetet med planering, genomförande etc. Avslutningsvis framhävs det att det finns ett stort behov av fortbildning där lärare ges möjlighet att införskaffa samt fördjupa sin kompetens i arbetet med elever med NPF.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse. / The overall aim of the study was to investigate housing support from a politician’s perspective and why some municipalities chose to introduce a fee for the housing support. Qualitative data collection methods were used in the form of semi-structured telephone interviews with politicians in different municipalities in Sweden. The data collected were analyzed with thematic analysis and divided into four main themes: independence, home help assistance, fees for assistance and support free of charge. The theoretical frame was empowerment theory. The results showed that all municipalities agree that housing support is important in the individual's life and contributes to increased independence. The result showed further that that the municipalities' reasoning differs very much concerning the fees. Some municipalities consider that the municipality's economy is of significant importance when introducing the fees while some considers that the economy has no significance.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) påverkar elevens beteende och minskar signifikant funktionella adaptiva färdigheter i vardagen. Social kommunikation och interaktionsförmåga, språk, uppmärksamhet, känslor, motorisk prestanda, lärande samt minne är exempel på områden där påverkan kan visas. I skolan ställs krav på anpassning samt att följa uttalade och outtalade regler. Skolornas elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av elever med NPF i skolan och skolsköterskans insatser för elevgruppen i ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Studien är explorativ samt kvalitativ och baseras på fokusgruppsintervju. Fem skolsköterskor deltog med varierande yrkeserfarenhet från drygt ett år till 15 år. Både grund- och gymnasieskola var representerade. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar kunna göra mer för elever med NPF samt att det inte alltid är enkelt att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. De efterfrågar mer samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Svårigheter beskrivs i att kunna särskilja vad som är hälsofrämjande och förebyggande insatser. För att kunna stötta elever med NPF behövs ett utökat samarbete, strukturerade arbetssätt och riktlinjer i ämnet hälsofrämjande och förebyggande insatser samt mer tid. Nyckelord: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, skolmiljö, skolsköterska, elevhälsa / Neuropsychiatric Disability (NPF) affects student behavior and reduces functional adaptive skills in everyday life. Social communication and interactivity, language, attention, emotion, motor performance, learning and memory are examples of areas where impact can be seen. The school requires adaptation and adherence to pronounced and unspoken rules. The Student Health care should include medical, psychological, psychosocial and special educational efforts, and should aim to both prevent illness and promote health. Students' development towards the goals of the education should be supported. The purpose of the study was to investigate the school nurse's experiences of pupils with NPF and the school nurse's efforts for the student group in a health promotion and prevention perspective. This is an explorative qualitative study based on a focus group interview. Five school nurses participated with varied professional experience, varying from one to 15 years. Both elementary school and high school were represented. The results show that school nurses wish to do more for pupils with NPF and that it is not always easy to distinguish between health promotion and preventive measures. They want more cooperation, structured working methods and guidelines in the field of health promotion and prevention, and more time. Difficulties are described in distinguishing between health promotion and preventive measures. In order to support NPF students, enhanced collaboration, structured work methods and guidelines are needed in the field of health promotion and prevention efforts and more time. Keywords: Neuropsychiatric Disabilities, NPF, School environments, School Nurses, Student Health

The purpose of this study was to investigate the experiences of studying amongst people with a neuropsychiatric disability who received support from the model Supported Education, and people who did not get this support. Another purpose was to discuss if the model could be suitable for this group. The study also shows how some support options for this group were inspired by the support given to two other groups with disabilities. The research method had a narrative approach, where fourteen participants were asked to write a short reflective narrative about their experience of studying, with/without the support from Supported Education. The stories were analysed with narrative analysis. The result shows that the persons without support from the model used the family as their primary support, and that support from formal support givers was slow, especially before the participants could show that they had a diagnosis. The persons who received the support from the model were generally satisfied with the support they got, and did not emphasize the family as support givers in the same way. The analysis shows how it could me valuable to use Supported Education for people with a neuropsychiatric disability, not only because it helps them to study, but also helps them gain higher self-esteem through personal development.

No description available.

I denna studie undersöks hur skolan uppmärksammar flickor med ADHD eller ADHD-problematik, hur specialpedagoger och skola arbetar med insatser för flickor med ADHD eller ADHD-problematik samt om flickor och pojkar med ADHD eller ADHD-problematik behandlas olika i skolan? Syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med flickor med ADHD eller flickor som uppvisar ADHD-problematik i skolan. Det är en kvalitativ studie där rektorer och specialpedagoger intervjuas. De teoretiska perspektiven som vi valde att analysera utifrån är genus och inkludering. Resultatet visar att skolan inte uppmärksammar flickor med ADHD i särskilt hög grad. Flickorna bemöts inte utifrån kön, utan utifrån ett individperspektiv samt utifrån generella arbetssätt gentemot barn med ADHD, vilket gör att flickorna inte får de stödinsatser som de behöver. Studien visar att skolan behöver kompetensutbildas inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och genuspedagogik för att flickorna ska uppmärksammas och erbjudas tidiga stödinsatser för att undvika framtida konsekvenser.

Purpose: This study aimed to investigate how neurodevelopmental disorders (NDs) are represented in the Swedish news media. The study can contribute to gaining more excellent knowledge about how Swedish news media such as Dagens Nyheter (DN) and Expressen represent disabilities such as NDs. Theory: To carry out the study, we must present theoretical starting points. The study was based on the power of journalism, representation, media representation, framing theory, and stereotypes. The power of journalism is used to explain how powerful the media is. Representation and media representation is used to describe how things make sense. Framing theory is used to describe the effect of the media on people because, according to the theory, people always try to create meaning. Finally, stereotypes are used to explain how NDs are perceived in society. Previous research: Previous research has been used to motivate studies that have previously been used on the subject and then linked to our study. The study used health communication and journalism, news media (daily- and evening newspapers), and gender as in previous research. Health communication and journalism explain how vital health-related information is to society. News media are used to create an in-depth understanding of NDs while discussing the difference between daily- and evening newspapers to understand them. Finally, studies on gender are used to explain gender differences and inequalities between the genders. Method: The study was carried out with the help of a quantitative content analysis, where the Swedish news sites DN and Expressen were analyzed by searching for news about various NDs; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's, and Tourettes. A total of 190 articles from both news sites were included—123 articles from Expressen and 67 from DN. A time frame has been set within one year, from 8 March 2021 to 8 March 2022. To obtain the survey results, the SPSS program has been used where it was prepared before the study with knowledge of statistical analysis—then prepared variables and variable values to be used in SPSS to make the study feasible. Results: The results were presented by comparing relevant variables in the SPSS software for later analysis. Variables such as "NDs diagnoses," "NDs main or secondary subject," "emotional or non-emotional," and "newspaper." Detailed analysis and discussion were performed of the results of the variables examined. The analysis was based on relevant previous research and theories related to news media, representation, and NDs. Conclusion: Journalists significantly influence how the reader perceives, interprets, and forms opinions. Therefore, the representation of NDs by both the news sites, DN and Expressen, can lead the reader to create stereotypical images about NDs. Individuals with NDs may be discriminated against because of the stereotypes that have been created about them. They can also be exposed to misunderstandings of the environment because they do not behave the same way society expects. The two news pages examined represent NDs differently in that DN is classified as a daily newspaper and Expressen is classified as an evening newspaper. The different diagnoses within NDs are represented differently in the articles. Finally, female journalists try to counter stereotypes about women with NDs. Many articles written by female journalists are about publishing their stories and encouraging others to seek help. In contrast, articles written by male journalists are often about men with NDs, whereas articles are often about crime and sports, which they are also often associated with. / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) representeras i svensk nyhetsmedia. Studien kan bidra till att få större kunskap om hur svenska nyhetsmedier som Dagens Nyheter (DN) och Expressen representerar funktionsnedsättningar som NPF. Teori: För att genomföra studien har vi behövt redovisa teoretiska utgångspunkter. Studien bygger på: journalistens makt, representation, media representation, gestaltningsteori och stereotyper. Journalistens makt används för att förklara hur mäktigt media är. Representation och mediarepresentation används för att förklara hur saker och ting får mening. Gestaltningsteorin används för att förklara mediernas effekt på människor eftersom enligt teorin människor alltid försöker skapa mening. Till sist används stereotyper för att förklara hur NPF uppfattas i samhället. Tidigare forskning: Tidigare forskning använts för att motivera studier som tidigare använts på ämnet, för att sedan koppla det till vår studie. I studien användes hälsokommunikation och journalistik, nyhetsmedia (dags- och kvällspress), och genus som tidigare forskning. Hälsokommunikation och journalistik används för att förklara hur viktig hälsorelaterad information är för samhället. Nyhetsmedia används för att skapa fördjupad förstående om neuropsykiatriska funktionsnedsättning, samtidigt diskuteras skillnaden mellan dags- och kvällspress för att förstå skillnaden mellan de. Till sist används genus för att förklara könsskillnader och ojämlikheter mellan könen. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, där svenska nyhetssidorna DN och Expressen analyserades genom att söka efter nyheter om olika NPF; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's och Tourettes. Totalt inkluderades 190 artiklar från både nyhetssidorna. 123 artiklar från Expressen och 67 artiklar från DN. En tidsram har ställts in inom ett år, från datumen, 8 mars 2021 till 8 mars 2022. För att få fram undersökningens resultat har programmet SPSS använts där det förbereddes innan studien med kunskap om statistisk analys. Därefter förberett variabler och variabelvärden för att användas i SPSS för att göra studien genomförbar. Resultat: Resultaten presenterades genom att relevanta variabler har ställts mot varandra i programvaran SPSS för att senare analysera de. Variabler såsom “NPF diagnoser”, “NPF huvud- eller biämne”, “känslomässig eller icke känslomässig” samt “tidning”. En utförlig analys och diskussion genomfördes av resultaten av de undersökta variablerna. Analysen byggdes på relevanta tidigare forskning och teorier som är relaterade till nyhetsmedier, representation och NPF. Slutsats: Journalister har stor påverkan på hur läsaren uppfattar, tolkar och bildar åsikter. Därför representationen av NPF av både nyhetssidorna, DN och Expressen, kan leda till att läsaren skapar stereotypa bilder om NPF. Individer med NPF kan utsättas för diskriminering på grund av de stereotyperna som har skapats om de. De kan också utsättas för missuppfattning av omgivningen på grund av att de inte beter sig på samma sätt som samhället förväntar sig. De två undersökta nyhetssidorna representerar NPF annorlunda i och med att DN klassas som dagstidning och Expressen klassas som kvällstidning. De olika diagnoserna inom NPF representeras på olika sätt i artiklarna. Slutligen kvinnliga journalister försöker att motverka stereotyper om kvinnor med NPF. Många artiklar skrivna av kvinnliga journalister handlar om att ge ut deras berättelser och uppmana andra till att söka hjälp. Medan artiklar skrivna av manliga journalister handlar ofta om män med NPF, där artiklar ofta handlar om brott och sport, vilket de också ofta är associerade med.