Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det.Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor.Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna.

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen

The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small. It is seen as large in relation to where you want to work, though within secure areas, and choices related to food situations. Smaller in relation to the home, leisure and love. Least in relation to where to live. The fact that there were not always alternatives in the choice of where to live was not perceived as a restriction to self-determination in itself, but it can lead to uncertainty about subsequent choices. The response to their own thoughts and ideas were interpreted as almost the same as the scope for autonomy. Thus, both good and bad. The key seems to at least get to be a co-player in the choice related to oneself, and to be able to compromise from both sides. Both from those who want something and from those who have the power to execute that will.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden inom offentlig sektor. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av den insamlade data resulterade i fyra kategorier: Att motivera till delaktighet i en alltmer komplex digital vardag, Att mötas digitalt medför för- och nackdelar, Pedagogiska interventioner utifrån digitala förutsättningar samt Behov av att följa med i utvecklingen. Resultatet beskriver nya arbetssätt som arbetsterapeuterna inkorporerat för att stödja klienternas delaktighet i samhället och hantering av digitala verktyg och tjänster. Resultatet beskriver även faktorer som inverkat på arbetsterapeuternas förvärvande av digital kompetens i syfte att bistå med digitala lösningar till sina klienter, då den digitala omställningen påskyndats av Covid-19 pandemin. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna tog stort ansvar att förvärva egen digital kompetens för att kunna stödja klienterna till delaktighet, samt att interventioner och mötesformer har behövts anpassas ur ett klientcentrerat perspektiv utifrån digitala förutsättningar. Vidare forskning behövs gällande digitala videomöten som alternativ till fysiska möten och hur de inverkar på arbetsterapeutisk bedömning samt intervention. / Aim: The purpose of this study was to describe the experience of digitalization for occupational therapists in their work with cognitive impairment clients. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method was used. Data was collected through eight semi-structured interviews with professional licensed occupational therapists from different areas within the public sector. The collected data was analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analyzed collected data resulted in four categories: Motivating participation in an increasingly complex digital everyday life, Digital meetings entails pros and cons, Pedagogical interventions based on digital conditions and The need to follow the development. The result describes new ways of working incorporated by occupational therapists to support clients' participation in society as well as the management of digital tools and services. The result also describes factors that have influenced occupational therapists' acquisition of digital skills in order to provide their clients with digital solutions as the digitalization transition has been accelerated by the Covid-19 pandemic. Conclusion: The study showed that occupational therapists took great responsibility to acquire their own digital skills to support their client’s participation, and that interventions and meeting forms have had to be adapted from a client-centred perspective based on digital conditions. Further research is needed regarding digital video meetings as an alternative to physical meetings and the influence on occupational therapy assessment and intervention.

Barn med NPF har en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa. Det har visat sig att fysisk aktivitet förebygger ohälsa och främjar social- och kognitiv utveckling. Forskning på området har dessvärre visat att barn med NPF slutar idrotta före tonåren i större utsträckning än neurotypiska barn. Den största orsaken är brist på kunskap hos tränare och idrottsföreningen. Utifrån ekologisk systemteori har denna studie genomförts för att kartlägga vad som brister och vilket stöd barn med NPF behöver för en lyckad inkludering och delaktighet inom föreningsidrotten. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta föräldrar till barn med NPF. Syftet var att undersöka föräldrarnas uppleveser kring kontakten med föreningsidrotten. Fyra huvudteman identifierades 1) tränaren den centrala nyckelrollen, 2) fysisk och psykisk hälsa, 3) stärka förmågor och uppmärksamma potentiella tillgångar och 4) Samhällsansvar. Slutsatsen är att föreningsidrotten behöver kompetenshöjande insatser då de anses sakna kunskap till hur de bäst bör bemöta barn med NPF.

Socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att av de klienter som de möter har 50 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om NPF. Klienter med en NPF upplever att de har fått ett dåligt bemötande från socialtjänsten och socialsekreterares kunskap och utbildning är bristande enligt rapporter. Denna studie syftar därav till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av bemötande med klienter med NPF inom ekonomiskt bistånd. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Fem socialsekreterare runt om i Sverige intervjuades. Val av metod upplevdes lämplig då man med intervjuer fångar intervjupersonernas erfarenheter och berättelser. Intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att socialsekreterarnas kunskap om NPF är bristande. Det är främst den teoretiska kunskapen, vad diagnoserna innebär och vilka anpassningar som är bristande. Möjligheten att utveckla sin kunskap inom verksamheten är även den bristande. Det finns inga tydliga metoder som socialsekreterarna kan använda sig av i möte med klienter som har en NPF. Bristande kunskap och ingen möjlighet till att utveckla sin kunskap resulterar i konsekvenser för klienten. Slutsatserna av detta är att socialsekreterarnas kunskaper om NPF är bristande och de har inte möjlighet att utveckla sin kunskap då varken vetskapen om utbildningar och tiden finns, vilket leder till eventuella negativa konsekvenser för klienterna.

Bakgrund: Stroke är ett växande globalt hälsoproblem som orsakar lidande. Konsekvenserna till följd av stroke som innefattar fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i olika svårighetsgrader påverkar individens upplevelse av hälsa negativt. Att möta personer som har genomgått en stroke är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att leva sitt dagliga liv efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell genomfördes. Tio kvalitativa originalartiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: “Ett förändrat liv” och “En ny mening i livet” inklusive sex subkategorier. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet efter stroke förändrades drastiskt vilket ledde till en obalans i vardagen samt att acceptans och att hitta en ny mening i den förändrade tillvaron var viktig. Slutsatser:  Utmaningar med fysiska funktionsnedsättningar, psykiska besvär och förlust av identitet kan skapa lidande för personer som genomgått en stroke. Att finna positiva aspekter i sin tillvaro kan påverka dennes inställning till det nya livet. För att ta var på strokedrabbade personers individuella resurser, kan sjuksköterskan stärka deras förutsättningar för hälsa och återhämtning. / Background: Stroke is a growing global health problem that causes suffering. The consequences of stroke, which include physical and mental impairments in varying degrees of severity, negatively affect the individual's experience of health. Meeting people who have undergone a stroke is an important part of the nurse's nursing work.   Aim: The aim was to describe the daily life experiences of living one's daily life after suffering a stroke.   Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model was performed. Ten qualitative original articles ware scrutinized according to an SBU: s review template for qualitative research and were analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis method.   Result: Two categories were identified “A changed life” and "A new meaning in life" including six subcategories. Most participants described that life after stroke changed drastically which led to an imbalance in everyday life and that acceptance and finding a new meaning in the changed existence was significant.  Conclusion: Challenges with physical disabilities, mental health problems and the loss of identity can create suffering for people who have undergone a stroke. Finding positive aspects in one's life can influence his/her attitude towards the new life. In order to take care of stroke victims' individual resources, the nurse can strengthen their conditions for health and recovery.

Det finns forskning som visar att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallat NPF-diagnoser hos barn, är starkt förknippade med ett nedsatt välbefinnande hos föräldrarna. Syftet med den här studien var att undersöka hur föräldrar till barn med NPF-diagnos påverkas till följd av sitt barns diagnos och deras upplevelser av samhällets och omgivningens stöd och bemötande med fokus på stigmatisering. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på strukturerade intervjuer från fem föräldrar. Resultaten av studien visar att föräldrarnas välbefinnande i positiv bemärkelse är förknippat med en rad faktorer som vikten av samverkan mellan professioner, samhällets och omgivningens bemötande, kunskap och respekt för föräldrarnas expertis kring det egna barnet. Föräldrarna är även i behov av stöd och avlastning och möjlighet till återhämtning. Resultatet visade även på negativa aspekter där skolan och bristande kommunikation, okunskap och dömande förhållningssätt var det som främst bidrog till ett minskat förtroende och till att upprätthålla och förstärka stigmatiseringen av föräldrarna och barnen. / There is research that shows that neuropsychiatric disorders, also called NPF- diagnoses among children, is strongly associated with an impaired well-being among parents. The purpose of this research was to examine how parents with children with NPF-diagnosis are affected as a consequence of their child's diagnosis, including how they experience the support of the society and how they are approached and met, focusing on stigmatization. The study has taken a qualitative approach and is based on structured interviews from five parents. The result shows that the well-being of parents in a positive sense is associated with several factors such as the importance of interaction between professions, how they are approached by society and the knowledge and the respect of the parent´s expertise of the child. The parents are also in need of support and relief and the possibility for recovery. The result also showed some negative aspects, in which the school and lack of communication, ignorance and judgment mainly contributed to a decrease in trust and maintained and reinforced the stigmatization of the parents and the children.

The aim of this master’s thesis is to contribute to the research about librarians’ experiences of their challenges, learning and competence in relation to the target group of children with special needs. The two research questions this study attempts to answer are: how do librarians view challenges, their learning and their competence in the work in relation to the target group of children and young people with special needs? And: how do librarians feel that their education has prepared them or not prepared them to meet children and young people with special needs? The study’s research method is qualitative semi-structured interviews. The results of the study showed that among the respondents with different backgrounds working in Swedish libraries with one exception, the respondents agreed that it was challenging to, without any pre-understanding, know how to welcome and make library activities accessible to children with special needs and a suggestion is that there should be a course in this subject in the education for librarianship. Two respondents who worked together had found a way to meet the target group in a well-functioning way.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares arbete för en inkluderande skolmiljö, med fokus på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I denna studie har vi intervjuat sju legitimerade lärare som arbetar på en grundskola med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I studien kommer vi att undersöka tidigare forskning om det ämnet vi har valt. Vi har använt Bent Madsens teori om inkludering och exkludering för att analysera våra intervjuer. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna har goda kunskaper kring hur de inkluderar elever neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolmiljön. Resursbrist och kunskapsluckor kan utgöra hinder för lärare när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bristen på tillräckliga resurser kan innebära att lärare inte har tillgång till de stödresurser som behövs för att effektivt stödja eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. / The purpose of this study is to explore teachers' work for an inclusive school environment, with a focus on pupils with neuropsychiatric disabilities. In this study we have interviewed seven certified teachers working in a primary school with pupils with neuropsychiatric disabilities. In the study we will examine previous research on the topic we have chosen. We will use Bent Madsen's theory of inclusion and exclusion to confirm his theory with the results presented in our study. The results of this study show that the interviewed teachers who have participated in the study have good knowledge about how to include students with neuropsychiatric disabilities in the school environment. But lack of resources and knowledge can be obstacles for teachers when it comes to including students with neuropsychiatric disabilities. The lack of sufficient resources may mean that teachers do not have access to the support resources to effectively support students with neuropsychiatric disabilities.