Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.

Tillgänglighet är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt, däribland en definition som kan sammanlänkas till den fysiska miljön. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer inom gym i södra Sverige definierar ordet tillgänglighet, beskriva hur yrkesverksamma inom gym i södra Sverige upplever sitt gyms tillgänglighet för medlemmar med fysiska funktionsnedsättningar samt, vad chefer inom gym i södra Sverige upplever att de gör för att förbättra tillgängligheten för medlemmar med fysiska funktionsnedsättningar. Studien har en kvalitativ ansats där fyra olika chefer för fyra olika gym har intervjuats. För att förstå resulteten har teorierna om den sociala modellen samt cripteori använts. Resultatet påvisar att informanterna hade andra associationer till begreppet tillgänglighet än just kopplat till den fysiska miljön. Vidare visar intervjuernas resultat att cheferna upplever att det finns många brister i gymmets fysiska miljö ur ett tillgänglighetsperspektiv och att de flesta av cheferna arbetar för att förbättra tillgängligheten. Slutsatse av uppsatsen belyser att gym inte är en arena som kan sägas vara tillgänglig för alla individer. / Acessibility is a concept that can be defined in several diferent ways, including a definition that can be linked to the physical environment. The purpose of the essay is to describe how managers in gym in southern Sweden define the word accessibility, describe how professionals in gym in southern Sweden experience their gym accessibility for members with physical disabilities and, what managers in gym in southern Sweden feel that they do to improve accessbility for members with physical disabilities. The study has a qualitative approach where four different managers for four different gyms have been interviewd. To understand the results, the theories of the social model and the crypt theory have been used. The results show that the informants had other associations to the concept avaliability than just connected to the physical enviornment. Furthermore, the results of the interviews show that the managers feel that there are many shortcomings in the gym`s physical environment from an accesibility perspective and that most of the managers work to improve accessibility. The conclusion of te essay highlights that the gym is not an arena that can be said to be accessible to all individuals.

Diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att barn och unga med NPF löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa och utsatthet i samhället. Barn och unga med NPF har ofta komplexa behov och för att de ska få den vård och stöd som de är i behov av kan därför insatser behövas från flera olika håll genom samverkan där främst skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården ska vara delaktiga. Dock visar sig stora brister och svårigheter i samverkan mellan dessa aktörer från flera håll vilket resulterar i att dessa barn samt deras familjer riskerar att falla mellan stolarna och inte få sina behov tillgodosedda. Syftet med den här studien har därmed varit att undersöka vilka förutsättningar som anses viktiga för samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin gällande barn och unga med NPF samt hur dessa förutsättningar anses hindras inom respektive organisation. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har genomförts med skolkuratorer, socialsekreterare och kurator samt psykolog på barn- och ungdomspsykiatrin. Materialet har analyserats utifrån Danermarks samverkansteori, ett teoretiskt ramverk för olika grader av integration samt nyinstitutionell teori. Resultatet visar att samverkan kring barn och unga med NPF är en viktig faktor för att kunna erbjuda rätt hjälp och stöd. Studiens resultat visar även att samverkan är ett komplext arbetssätt som ofta hindras av otydlig arbetsfördelning och bristande kommunikation. För att samverkan ska fungera krävs det att den efterfrågas och möjliggörs från ledningsnivåer samt att organisatoriska förhållanden tillåter det. En annan viktig förutsättning är att professionellas synsätt, dels om varandra men också kring barn och unga med NPF, synliggörs. Vidare fann studien att föräldrars roll samt diagnosens roll har betydelse för att samverkan kring barn och unga med NPF ska fungera. / The diagnosis of neurodevelopmental disorders has increased in recent years among children and young people. Research shows furthermore that children and young people with neurodevelopmental disorders are at high risk of suffering from mental illness and vulnerability in society. These children and young people often have complex needs and therefore require interventions from several different organizations such as schools, social services and the child and youth psychiatry. To meet these complex needs and in order to provide these people with the best support it is important that schools, social services and the child and youth psychiatry unite and cooperate. However there are major problems and trouble in cooperation between these organizations. This results in many children and young people with neurodevelopmental disorders and their families not getting the help they need. The main aim of this thesis is therefore to investigate conditions and barriers for collaboration between professionals in schools, social services and the child and youth psychiatry in Sweden for the benefit of children and young people with neurodevelopmental disorders. A qualitative method with semi structured interviews has been used to interview school counselors, social secretaries and counselors within the child and youth psychiatry. To analyze the material we used Danermarks collaboration theory and a theoretical framework for different degrees of integration and neo-institutionalist theory. Consensus was reached in this study that collaboration between these organizations is an important factor in being able to offer adequate support and help to children and young people with neurodevelopmental disorders. The result demonstrates that factors enabling collaboration are based on commitment of management levels, good communication and that organizational conditions allow it. Furthermore, the study found that the role of parents and the role of diagnosis are important for collaboration around children and young people with neurodevelopmental disorders to work.

Inom Human Resource Management är en av de viktigaste uppgifterna att rekrytera och behålla kompetent personal. Under senare år har ett ökat intresse för arbetsplatser präglade av mångfald även ökat intresset för Diversity Management. Samtidigt visar statistik att personer med funktionsnedsättningar fortfarande är underrepresenterade på den reguljära arbetsmarknaden. Särskilt utsatta är personer med dolda funktionsnedsättningar, som exempelvis Aspergers syndrom. Syftet med denna studie var att utifrån ett organisationsperspektiv besvara tre frågeställningar: vilka typiska egenskaper efterfrågas som av den sökande vid en rekryteringsprocess och på vilket sätt det påverkar det sökanden med Aspergers syndrom, betydelsen av rekryteringsprocessen som helhet för om potentiella kandidater med Aspergers syndrom inkluderas eller exkluderas, samt vilken betydelse HR-strategin gällande mångfald och social hållbarhet påverkar potentiella kandidater med dold funktionsnedsättning. Studien utgick från en kvalitativ ansats och ett tolkande synsätt, med tematisk analys av semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ textanalys av skriftliga källor. Det empiriska materialet inkluderade intervjusvar från tio respondenter fördelade på sammanlagt åtta organisationer och tio platsannonser från vardera sex större organisationer med många anställda. Resultatet visade att rekryteringsprocessen riskerar att exkludera sökande med Aspergers syndrom, både på grund av att de nedsättningar som diagnosen medför innebär en nedsatt arbetsförmåga, men också på grund av hur rekryteringsprocessen är utformad. Resultatet visar också att rekryteringsprocessen och organisationens HR-strategi har betydelse för att inkludera potentiell arbetskraft med dolda funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom i urvalsprocessen, samt att det finns potential för att förbättra rekryteringsprocessen på så sätt att rätt kompetenser identifieras, eftersöks och inkluderas i urvalsprocessen. I sammanhanget kan HR och Diversity Management användas som stödfunktion och verktyg för att skapa en inkluderande arbetsplats och en personalstyrka med ett omfattande kompetensspektrum. / In Human Resource Management, one of the most important functions is the recruitment and retainment of competent personnel. Recent years has brought an increased interest in workplaces characterized by diversity, and thereby an increased interest in Diversity Management. At the same time, statistics show that people with disabilities are underrepresented on the regular labour market. People with hidden disabilities, like Asperger Syndrome, are particularly exposed. The purpose of this study was to, through the perspective of HR, examine which typical characteristics are requested of the applicants during the recruitment process and how this affect applicants with Asperger Syndrome, the importance of the recruitment process regarding if potential candidates with Asperger Syndrome is included or excluded from the selection of candidates, and the importance of the HR-strategy for diversity and social sustainability regarding potential candidates with hidden disabilities. From a qualitative and interpretive approach, the study was conducted through a thematic analysis of semi-structured interviews and a content analysis of written sources. The empirical content included interview answers from ten respondents from eight organizations in total, and ten job advertisements each from six larger organizations with many employees. The results show that the recruitment process entails a risk of excluding applicants with Asperger Syndrome, because of the reduced functional capacity due to the diagnosis, but also due to how the recruitment process is designed. The results also show that the recruitment process and the HR-strategy of the organization affects the inclusion of protentional manpower with hidden disabilities like Asperger Syndrome from the selection process, and that there is potential in improvement of the recruitment process regarding identifying, searching and including the right kind of qualities. In this context, HR and Diversity Management can be used as supportive function and a tool for creating an inclusive workplace and a workforce with a comprehensive competence spectrum.

According to the education act, all pupils have the right to develop, based on their own ability and potential, which means that the teaching needs to be adapted and differentiated to suit all pupils. Studies show that gifted children often feel mentally bad in school, feel misunderstood and in some cases become misdiagnosed with various disabilities. The aim of this study is to deepen the knowledge about how teachers talk about giftedness and gifted children. The study is based on a social constructivist and sociocultural theoretical approach with qualitative focus group interview of teachers. With the help of hermeneutical analysis and a focus on the theory of social constructivism and sociocultural theory, this study shows that, among teachers, there is a great uncertainty about the concept of giftedness, both regarding what it means to be gifted and how these pupils can be noticed in school. / Alla elever har enligt skollagen rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och potential, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas och differentieras för att passa alla elever. Studier visar att särbegåvade elever ofta mår dåligt i skolan, känner sig missförstådda och i vissa fall blir feldiagnostiserade med olika funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare samtalar kring särbegåvning och särbegåvade elever. Studien är gjord utifrån en socialkonstruktivistisk samt -sociokulturell teoretisk ansats med kvalitativ fokusgruppsintervju av lärare. Med hjälp av hermeneutisk analys och ett fokus på socialkonstruktivismens teoribildning samt sociokulturell teori visar denna studie att, det bland lärare, finns en stor osäkerhet kring begreppet särbegåvning, både gällande vad det innebär att vara särbegåvad samt hur dessa elever kan uppmärksammas i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.

Studien syftar till att synliggöra hur verksamma lågstadielärare arbetar med elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF-diagnoser) i det ordinarie matematikklassrummet. Bakgrundsdelen inleds med en redogörelse för hur matematiksvårigheter kopplat till olika NPF-diagnoser ser ut. Därefter tas begreppet inkluderande matematikundervisning upp samt förslag på hur lärare eller andra pedagoger kan jobba med dessa elever i skolan, detta baserat på tidigare, vetenskaplig forskning. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem lågstadielärare på skolor runt om i landet. Intervjuerna spelades in som ljudfiler för att sedan transkriberas och tolkas utifrån innehållsanalysen olika steg. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella- samt i det relationella perspektivet. Resultat visar att elever med NPF-diagnoser drar nytta av att följa en tydlig struktur som upprepar sig från lektion till lektion. Eftersom eleverna ofta har bristande uppmärksamhets- och koncentrationsförmåga är det viktigt att de får kortare arbetspass, blandat med mer pauser än övriga klasskamrater. Vidare visar resultatet att det är viktigt att eleverna får möjlighet att variera sina arbetssätt och arbetsformer, samtidigt som de får kontinuerlig återkoppling och stöd under hela undervisningsprocessen. / The purpose of the study is to highlight how primary school teachers work in the regular classroom while teaching pupils, diagnosed with neuropsychiatric disabilities, mathematics. The background section begins with an account of how mathematics challenges, associated with these specific disabilities, may appear. Thereafter the concept of inclusive mathematics teaching is discussed along with suggestions on how teachers and other educators can work with these pupils, based on previous scientific research. The study data has been gathered through qualitative interviews with five primary school teachers in schools throughout the country. The interviews were recorded as audio files to later be transcribed and interpreted in regards to the content of the analysis' different steps. The study has its theoretical point of departure in the sociocultural, but also in the relative perspective. The result shows that pupils with neuropsychiatric disabilities benefit from following a clear structure which is repeated from lesson to lesson. Since the pupils often lack attention and concentration ability it is important that they have shorter work periods along with more frequent breaks than other classmates. Furthermore, the result shows that it is important that the pupils have the opportunity to vary their working methods and working routines, while at the same time receiving continuous feedback and support throughout the entire teaching process.

The purpose of this thesis is to investigate whether young people with neuropsychiatric disabilities feel that they have a spiritual longing. The research questions are also about what young people experience that which their spiritual longing is expressed and what conditions and obstacles exist to meet their longing and needs. With the help of role theory, language theory, and the theory of the illusionist world, new knowledge about young people's spiritual longing is gained.   The essay uses a qualitative method and collects empirical data by having two (2) group interviews, the first was with key people who are active in the business. And the second interview was with some young people who are active in the same business. With the help of the key people, broader knowledge has been achieved. By interviewing young people, their spiritual longing has been identified.   The essay shows that young people have a spiritual longing and that it must be allowed to take place and be taken seriously. The young people and the key people show signs that a language and an expression of spiritual longing is something that needs to be explored and developed. The essay concludes that young people have a spiritual longing and there are good conditions for further development, but more knowledge is needed when dealing with young people and their spiritual longing. The Church of Sweden has come a long way on its journey to a community, but there are still unexplored paths to follow.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter om social delaktighet på lekplatser för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där 12 föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättning intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde författarna en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i 2 kategorier. Resultat: Utifrån föräldrarnas erfarenheter visade resultaten att otillgängliga lekplatser begränsade eller hindrade deras barn att vara socialt delaktiga. Det framkom också att tillgängliga lekplatser kunde möjliggöra barn med fysiska funktionsnedsättningars sociala delaktighet om de tillgängliga delarna inte separerades från resterande lekredskap. Föräldrarnas erfarenheter var att framkomligheten på lekplatserna var av stor vikt för att möjliggöra deras barns lek med andra. Resultatet visade även att föräldrarna hade erfarenhet att bemötas av negativa attityder, oförståelse och bristande kunskap från hemkommuner och lekplatsskapare. Barnens beroende av föräldrarnas stöd för att ta sig runt på lekplatser fick föräldrarna att känna sig som ett hinder för deras barn att leka och umgås med andra barn. Slutsats: Slutsatser från studien är att involvera föräldrar till barn med fysiska funktionsnedsättningar och deras barn i skapandet av lekplatsmiljöer för att främja social delaktighet. Vidare diskuteras behovet av arbetsterapeutisk kompetens om meningsfulla aktiviteter samt kunskap om att anpassa miljöer utifrån barns behov kan utgöra ett bra stöd till skaparna av lekplatser för att möjliggöra social delaktighet genom att utforma tillgängliga lekplatser för alla oavsett förmåga. / Aim: The aim of this study was to describe parents experiences of social participation in playgrounds for children with physical disabilities. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interviews, where 12 parents of children with physical disabilities were interviewed. When analyzing the interviews, the authors used a qualitative content analysis, which resulted in 2 categories. Results: Based on parents experiences, the results showed that inaccessible playgrounds limited or prevented their children from being socially involved. It also emerged that accessible playgrounds could enable children's social participation if the accessible parts were not separated from the rest of the play equipment. Parents experiences were that the accessibility of playgrounds was of great importance to enable their children to play with others. The results also showed that parents experienced negative attitudes, incomprehension, and lack of knowledge from local authorities and playground designers. Children's dependence on parental support to get around playgrounds made parents feel like a barrier to their children being able to play and socialize with other children. Conclusion: Conclusions from the study is to involve parents of children with physical disabilities and their children in the creation of playground environments to promote social inclusion. It further discusses the need for occupational therapy skills on meaningful activities and knowledge on adapting environments based on children's needs can provide good support to playground designers to enable social inclusion by designing accessible playgrounds for everyone regardless of ability.