Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Neurodevelopmental disorders (NDD) is a collective name for diagnoses such as ADHD, ASD/Autism, Tourette’s syndrome and language disorders. A child with these diagnoses has different deficits that can be divided into the following problem areas; Social interaction, Learning difficulties, Memory and motor skills, and Concentration difficulties. In order for these children to cope with their everyday lives, they need support in the form of assistive aid products or human care. This investigative work has been done in collaboration with Komikapp AB and focused on developing a product within the assistive technology industry. The goal was to design an assistive aid for children with NDD diagnoses that offers increased school performance. The work was planned through the design processes Double Diamond process and Design Thinking process and is placed within the framework of Eco Design. The project was initiated with literature studies on the different diagnoses together with what products were available on the current market. From the background research, conclusions could be drawn that the products were often considered to be large and bulky, stationary, non-discreet and had a childish appearance. It could also be stated that appreciated products were fidget toys that stimulate the user through tactile senses, such as stress balls. In addition, the product aid market for older children, those in their adolescence, was small. The decision was made to narrow down the target group for children in the higher stages of Swedish comprehensive school and that the problem area for the work should be focused on Concentration difficulties. The investigation was followed by a questionnaire sent to people who work or have worked within the teaching profession. Moreover, in-depth interviews were conducted with a principal at an NDD-adapted higher-stage school, an occupational therapist at Stockholm’s ADHD centre and five teaching assistants. After all the information was gathered, brainstorming methods were used to break down the chosen problem area, Concentration difficulties. A smaller subgroup to the problem area was observed and assumed to benefit the work from a course goal perspective. The new niche problem area was Time perception. Based on this choice, further market research was carried out on aids in the category of time perception. This was followed by ideation, which produced five concepts. Three of these were taken for further development after an evaluation. Common to all concepts was that the product would help the user perceive time by showing time, date and day as well as having features to set alarms and timers with a visual explanation of the remaining time. After workshops with three people in professions that deal with NDD diagnoses on a daily basis, and two design engineering students, the Flexitime concept was chosen. This concept was the watch that offered a discreet design and an option to also include a fidget function. The detailed design of the Flexitime watch began and further market research was done on today’s range of smartwatches. A survey was also sent out to young people between the ages of 12-16 to gain an understanding of what kind of design attracts the target group. The survey received 39 respondents and a 50/50 gender split which laid the foundation for the design methods used to achieve the exterior design. The watch’s inner design and user scenarios were designed for a final design proposal. The fidget feature and the navigation to set timers or to turn on/off the sound of the watch were determined. The final design proposal for the assistive product Flexitime was a discreet, user-friendly, simple watch designed for teenagers to use into adulthood. The watch had not only features to help the user understand and perceive time, but a fidget feature to tame restless fingers. The dial for navigating the watch’s menu also offered the ability to rotate freely and generate tactile stimulation through its structure. This investigative work and the final design proposal for Flexitime form a basis for further work. / Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för diagnoser som ADHD, AST/Autism, Tourettes syndrom och språksvårigheter. Ett barn med dessa diagnoser har olika svårigheter som kan delas in efter följande problemområden; Social interaktion, Inlärningssvårigheter, Minne och motorik samt Koncentrationssvårigheter. För att dessa barn ska klara av sin vardag behöver de stöd i form av hjälpmedelsprodukter eller mänsklig vård. Detta utredningsarbete har gjorts i samarbete med Komikapp AB och fokuserats på framtagning av en produkt inom hjälpmedelsbranschen. Målet var att designa ett hjälpmedel för barn med NPF diagnoser som erbjuder en ökad prestation i skolan. Arbetet projekterades genom designprocesserna Double Diamond processen samt Design Thinking processen och placerar sig inom ramen för Eco Design. Projektet inleddes med litteraturundersökningar för de olika diagnoserna samt vilka produkter som finns för dessa på marknaden idag. Från bakgrundsinsamlingen kunde slutsatser dras om att produkterna ansågs ofta vara stora och klumpiga, stationära, ha ett barnsligt utseende och icke-diskreta. Det kunde också konstateras att produkter som uppskattades var pillerillprodukter som stimulerar användaren genom taktila sinnen som exempelvis stressbollar. Dessutom var utbudet för äldre barn, tonåringar, litet. Beslutet togs att målgruppen skulle avsmalnas till barn i högstadieåldern och att problemområdet för arbetet ska fokuseras på Koncentrationssvårigheter. Utredningen fortsatte genom utskick av frågeformulär till personer som jobbar eller tidigare har jobbat inom läraryrket samt djupa intervjuer med en rektor på en NPF anpassad högstadieskola, en terapeut på Stockholms ADHD-center och 5 lärarassistenter. Efter all informationsinsamling användes brainstorm metoder för att bryta ner det valda problemområdet, Koncentrationssvårigheter. En mindre subgrupp under problemområdet observerades och antogs gynna arbetet utifrån ett kursmål-perspektiv. Det nya nischade problemområdet var Tidsuppfattning. Utifrån detta val gjordes ytterligare marknadsundersökningar på hjälpmedel i kategorin tidsuppfattning. Därefter följde en idegenerering som frambringade fem koncept. Tre av dessa togs till vidareutveckling efter en utvärdering. Gemensamt för alla koncept var att produkten skulle hjälpa användaren uppfatta tiden genom att ange tid, datum och dag samt ha funktionerna att ställa alarm och timers med bildlig förklaring av kvarstående tid. Efter workshops med tre personer inom yrken som dagligen handskas med NPF diagnoser, och två designingenjörs-studenter valdes konceptet Flexitime. Detta koncept var armbandsuret som erbjöd en diskret design och möjlighet till att även inkludera en pillerillfunktion. Den detaljerade designen av klockan Flexitime påbörjades och ytterligare marknadsundersökningar gjordes på dagens utbud av smartwatches. Även en enkät skickades ut ungdommar mellan 12-16 år för att få en förståelse av vad för design som attraherar målgruppen. Enkäten fick 39 respondenter och en 50/50 könsfördelninng vilket la grunden för de designmetoder som användes för att nå den utvändiga designen. Klockans inre funktioner och användarscenarion designades för ett slutgiltigt designförslag. Pillerillfunktionen samt navigeringen, för att stänga av/sätta på klockans ljud och ställa timers, bestämdes. Det slutgiltiga designförslaget på hjälpmedelsprodukten Flexitime var en diskret, användarvänlig, simpel klocka designad för tonåringar att använda upp till vuxenåldern. Klockan hade inte bara funktioner för att hjälpa användaren förstå och uppfatta tiden, utan även en pillerillfunktion för att tämja rastlösa fingrar. Ratten för att navigera i klockans meny erbjöd även möjligheten att rotera fritt och generera taktil stimulering genom dess struktur. Detta utredningsarbete och det slutgiltiga designförslaget på Flexitime utgör en god grund till fortsatt arbete.

The purpose of this literature study is to gain a deeper understanding of what the public authorities' attitudes towards parents with intellectual disabilities look like, how these parents experience these attitudes and how these attitudes exist. The study will be based on a qualitative literature study based on articles which presents interviews with people with intellectual disabilities and social workers at social services. This study is also based on articles made of quantative surveys. This strategy is done to get answers to the questions in a way where no socially vulnerable group is violated or exposed to a stressful situation. Because this group of people is considered socially, culturally and economically voulnerable. The result of this study is shown that the attitudes from public authorities towards parents with intellectual disabilities can vary. There are social workers that have stereotypical, judgemental thoughts and negative ways of speaking to these parents but there are also professionals that behave with tolerance and acceptance and with believing that these parents can be good parents with the help and service from the authorities that have the duty to help these families. This study has also shown that these attitudes sometimes come from the socio political view that these organizations are built by. For example the time limit, the policies and the organization's goals that the social workers have to follow. These factors have an effect in the investigation process and have also an effect in the assessment and decision making because it can make a life changing determination for parents with intellectual disabilities and their families.

On January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden. Through both document analysis and interviews, this paper examines how the central principles of the Convention regarding the best interests of the child and the child's right to participation are reflected in the assessment process off LSS (the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments) services in several municipalities in Sweden. Guidelines from six municipalities and interviews with nine support administrators have been analyzed using thematic analysis. The results indicate that the guidelines contain references to the Convention, but they are too broadly written to offer support to administrators in their work. The guidelines more often urge compliance with the Convention rather than providing information on how to achieve it. Instead, colleagues are seen as the primary support for administrators. Additionally, administrators rely heavily on the parents of the children, who play a significant role in the investigative work. Administrators perceive that they have been working in line with the principles of the Convention for a long time and that its incorporation did not bring about changes in their work, as the best interests of the child and the child's participation were already inherent in LSS. However, there are still significant difficulties in assessing the best interests of the child, using the best interests as an approach, and involving children. Communication difficulties among children are the major limitation, along with the fact that the most common interventions for children also aim to meet the needs of the child's parents and siblings. / Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Genom både en dokumentstudie och en intervjustudie har denna uppsats undersökt hur barnkonventionens centrala principer om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet framträder i några kommuners handläggning av LSS-insatser. Riktlinjer från sex kommuner och intervjuer med nio LSS-handläggare har analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på att riktlinjerna innehåller skrivningar om barnkonventionen, men är för generellt skrivna för att erbjuda handläggarna stöd i deras arbete. Riktlinjerna framför i större utsträckning uppmaningar till att följa barnkonventionen än information om hur detta ska göras. Istället är det kollegor som är det största stödet för handläggarna. Därtill tar de mycket stöd av föräldrarna till barnen som spelar en stor roll för utredningsarbetet. Handläggarna upplever sig ha arbetat utifrån barnkonventionens principer en längre tid och att inkorporeringen inte medförde betydande förändringar i deras arbete. Detta utifrån att barnets bästa och barns delaktighet redan fanns inskrivet i LSS. Samtidigt finns det fortsatt stora svårigheter i att bedöma barnets bästa, använda barnets bästa som ett tillvägagångsätt samt att få barnen delaktiga. Här är kommunikationssvårigheter hos barnen den största begräsningen, tillsammans med det faktum att de vanligaste insatserna till barn även syftar till att tillgodose behov hos föräldrar och syskon till barnet.

In this paper we have chosen to focus on social workers and their experiences of interacting with clients with neuropsychiatric disabilities, in example persons with ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Asperger syndrome, autism and/or Tourette syndrome. The main purpose was to look into three areas: What knowledge do social workers mean that they need about neuropsychiatric disabilities and how can their needs of knowledge can be met? How do they experience the meeting with a person with neuropsychiatric disabilities? How does the cooperation function between authorities regarding persons with neuropsychiatric disabilities? Definition of the concept of disability and function from a historical perspective points out that the approach has changed over time. Previous research studies of the interaction in meeting between the client and the social worker shows that the social worker carries two faces, so called aspects. The first aspect is about help and care and the second aspect is about administrative functions. These two aspects can be difficult combining due to their differences. The processing in social work consists of three phases. The first is about the client presenting its issues, the next is about gathering background details about the client and the third phase to decide what action is the most adequate for the client. Recent studies show that persons with neuropsychiatric disabilities do not get the help and support they are in need of. This study is based on a qualitative method where we performed semi-structured interviews. We used a strategic sampling with maximum variation to get more in-depth answers from our informants. Interviews were made with six informants who were social workers who all have encountered neuropsychiatric disabilities on a daily basis. The analysis was based on an inductive driven analysis method which we have chosen to carefully describe. It shares some similarities with Grounded theory (GT), but it cannot really be considered as GT. Our results shows that the knowledge has improved due time but there still are some issues with the cooperation between sections due to the lack of knowledge of these diagnosis. With knowledge and interaction with clients our informants experienced that their approach changed. They felt more secure in their role as a social worker in meeting persons with neuropsychiatric disabilities. The prevalence of these disabilities has increased. Our informants noted that females are more noticeable than before and that the diagnosis can be performed in an earlier stage in life. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på socialarbetare och deras upplevelser av att interagera med klienter som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis personer med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder), Aspergers syndrom, autism och/eller Tourettes syndrom. Syftet  var att undersöka tre områden: Vilken kunskap anser sig socialarbetarna behöva om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur kan de tillgodose den kunskap de behöver om funktionsnedsättningarna? Hur upplever de mötet med en person med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur fungerar samarbetet mellan olika instanser när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?   Definitionen av begreppet handikapp och funktion utifrån  ett historiskt perspektiv påvisar att synsättet har förändrats över tid. Tidigare forskning visar att i interaktionen i mötet mellan socialarbetaren och klienten visar att socialarbetaren bär på två ansikten, så kallade aspekter. Den första aspekten handlar om hjälp och omtanke och den andra aspekten handlar om administrativa funktioner. Dessa två aspekter kan vara svåra att kombinera I och med deras olikheter. Handläggningen i socialt arbete består av tre faser. Den första handlar om att klienten skall presentera sina problem, den andra att samla in information rörande bakgrund och den tredje fasen handlar om att bestämma vilken insats som är mest lämpad för klienten. Nyare studier visar att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte får den hjälp och stöd de är i behov av. Denna studie är baserad på en kvalitativ metod där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett strategiskt urval med maximal variation för att få mer djupgående svar från våra informanter. Intervjuerna gjordes med sex informanter som var socialarbetare varav alla hade kommit i kontakt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på en daglig basis. Analysen grundade sig i en induktivt driven kvalitativ analys som vi har valt att beskriva noggrant. Den delar vissa likheter med Grounded Theory (GT), men den kan inte riktigt betraktas som GT. Våra resultat visar att kunskapen har ökat över tid, men att det finns svårigheter med samarbetet mellan instanser på grund av bristande kunskap om dessa diagnoser. Med kunskap och interaktion med klienter så upplever våra informanter att deras synsätt har förändrats. De känner sig mer säkra i sin roll som socialarbetare i att möta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Prevalensen av dessa funktionsnedsättningar har ökat. Våra informanter noterade att kvinnor är mer förekommande än tidigare och att diagnostisering kan ske i ett tidigare skede i livet.

This essay examines the theme of blindness in the Gospel of Mark. The two main questions asked are: 1) “What is Mark’s view on blindness?” and 2) “How does the Gospel of Mark’s view on blindness inform the current discourse of disability studies and how can we interpret Mark’s view on blindness today?” By the methods of metaphor analysis and character analysis, four passages of the Gospel are studied (Mark 4:10-12; 8:14-21; 22-26; 10:46-52). The analysis concludes that blindness is depicted by the author of the Gospel as a disability which also consist of a lack of cognitive ability and a hopeless state that is in need of healing.  The depiction of blindness in Mark originates out of the authors use of blindness as a metaphor for lack of cognitive ability (Mk 4:12; 8:18) and the lack of characterization of the blind man at Bethsaida (8:22-23). This view on blindness is, in comparison to a modern view, difficult, as it marginalizes persons with blindness as inconsiderate and not fully human. The view of blindness is somewhat nuanced, however, by the fuller characterization of Bartimaeus (10:46-52). The essay then discusses, in dialogue with disability studies, the complexity of Mark’s uses of blindness as a metaphor and of the difficulties of our modern, often generalized, views of blindness in antiquity and how the view of blindness in Marks gospel both constructs and deconstructs blindness as a disability.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.