Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras. Därefter presenteras några för studien relevanta teorier ifrån tidigare forskning. Observationer, fokusgruppsamtal samt enskilda intervjuer i formulärform har använts för att besvara frågeställningarna. Resultaten presenteras i form av valda citat och reflektioner, vilka sedan i analysen synliggörs utifrån relevanta begrepp. Studien visar att ett gemensamt förhållningssätt ökar barns delaktighet. Det förenklar och förtydligar gemensamma mål. Barnen möter en homogen Studien drar slutsatsen att LIP i enlighet med styrdokument och det sociokulturella perspektivet skapat möjligheter även för de allra minsta barnen att vara delaktiga under måltiderna i denna förskoleverksamhet. Studien visar också att pedagogerna på denna förskola med hjälp av LIP överbrygger en del av den problematik som uppstår med olika yrkeskategorier i förskolan. Outbildade, barnskötare samt förskollärare använder samma grundläggande begrepp när de talar om barns delaktighet. Det finns också anledning att dra slutsatsen att det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier om de minsta barnens tanke och språk är kunskaper alla pedagoger i förskolan behöver. Detta skulle kunna öka delaktigheten ytterligare för de allra minsta barnen i förskolan.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige. Semi-strukturerade intervjuer användes och det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när den verbala kommunikationen uteblev upplevde flera sjuksköterskor att det kunde leda till missförstånd. I dessa situationer behövs en tolk och samtliga sjuksköterskor upplevde att det inte var optimalt med en anhörig som tolkade. Flera sjuksköterskor uttryckte en osäkerhet när professionella tolkar anlitades då de ansåg att kulturella värderingar kunde påverka tolkkvalitén. Samtliga sjuksköterskor ansåg att det krävdes mer arbete och fler undersökningar när det inte fanns ett gemensamt språk. Slutsatsen var att situationer där gemensamt språk saknas beskrevs som hanterbara då det skedde dagligen men att det fortfarande var ett problem. När det inte finns ett gemensamt språk ökar risken för missförstånd och patientens säkerhet och behandling blir lidande. Tolk upplevdes som det bästa hjälpmedlet, dock är kommunikation via en mellanhand alltid en tolkning och den blir inte detsamma som att tala direkt till patienten. I situationer då gemensamt språk saknas ställs högre krav på sjuksköterskans kompetens.

Då reklambyråer som är verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder är konkurrensen mellan dem ofta hård. I regel har dessa reklambyråer få anställda jämfört med väletablerade reklambyråer i större regioner, som genom sin breda kompetens haft möjlighet att arbeta med stora kunder och på så vis byggt upp ett starkt varumärke kring sin verksamhet och region. För att möjliggöra för de mindre regionernas reklambyråer att ta upp konkurrensen med de större, krävs att de innehar lika bred kompetens. Detta skulle kunna möjliggöras genom ett gränsöverskridande samarbete mellan flera reklambyråer i en mindre region. Ett sådant samarbete skulle kunna leda till en god kvalitetsstämpel och ett starkare varumärke till regionen. Eftersom det finns risker med att samarbeta med sina konkurrenter är detta ett vågat beslut att ta, trots de många fördelar som följer ett framgångsrikt samarbete. För att underlätta för reklambyråerna att bygga upp ett nätverk, som en möjlig start på ett framtida samarbete, har samarbetsfrämjande event etablerats i flera regioner. Under dessa kan reklambyråerna knyta kontakter och stärka den sociala samhörigheten i en neutral miljö, vilket i bästa fall kan vara starten till samarbete, och en starkare reklamregion. Därför syftar denna studie till att undersöka hur event kan bidra till att samarbete inleds mellan konkurrerande reklambyråer som verkar i samma region, och hur ett sådant samarbete kan medverka till att bygga ett gemensamt varumärke mellan aktörerna. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer med aktiva reklambyråer i Norrköping och Linköping. De intervjuade reklambyråerna är strategiskt utvalda efter storlek och kan på detta vis representera hela branschen inom mindre regioner. För att besvara studiens syfte har ett antal teorier inom ämnet identifierats. Tillsammans utgör empirin och teorin en grund för studiens analys och slutsatser, samt rekommendationer till arrangörer av samarbetsfrämjande event, och reklambyråer i mindre regioner. Genom studien har ett antal framgångsfaktorer för event som syftar till att främja samarbete inom reklambranschen identifierats. Studien visar också på vilket sätt reklambyråer bör samarbeta för att framgångsrikt stärka den region de verkar, samtidigt som alla aktörer i samarbetet vinner på det. Slutligen visar studien hur ett gemensamt varumärke skulle kunna byggas mellan reklambyråer som verkar i samma region. / Between advertising agencies operating in smaller regions competition is often fierce, as they usually contend for the same customers. Usually these advertising agencies have fewer employees compared with well-established advertising agencies in larger regions, which through it’s broad expertise have the opportunity to work with big accounts and thus build up a strong brand for their region. To enable a competition between small and large regions the advertising agencies in smaller regions needs to expand their expertise. This could be made possible by cross-border cooperation between advertising agencies. Such cooperation could also lead to a stronger brand to the region, in the sense of advertising. To facilitate advertising agencies to build up a network, which could be a start to future cooperation, co-promotion event have been established in several regions. On these events, advertising agencies make connections with other advertising agencies, strengthen social cohesion and get to know each other in a neutral environment. Which at best could be the start of cooperation for a stronger brand to the region. Therefore, this study is aimed to investigate how events can contribute to the partnership established between competing advertising agencies operating in the same region, and how such cooperation can help to build a common brand among stakeholders. The study is based on a qualitative approach and is based on five interviews with active advertising agencies in Norrköping and Linköping. The advertising agencies are strategically selected by size and can in this way represent the entire industry. To answer the purpose of the study the researchers also identified a number of theories and together these formed a basis for the study's analysis and conclusions. The researchers have identified a number success factors for event designed to promote cooperation in the advertising industry. The study also shows how advertising agencies should work together to strengthen the region they operate in, and finally how to build a strong brand around the region.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever i årskurs 6 anser vara till hjälp för att förstå texter samt på vilket sätt de anser att dessa strategier stöttar deras läsförståelse. Vi har också undersökt om det fanns något samband mellan elevernas inställningar till strategierna i förhållande till om de fått stöd i läsning eller ej. Utgångspunkten i studien var de låga resultaten i läsförståelse i internationella undersökningar för elever i den svenska skolan och de insatser som satts in som ett led i att förbättra dessa samt vad forskning säger om undervisning i läsförståelsestrategier. Vidare har vi i vår studie helt utgått ifrån elevernas perspektiv. Metoden som har använts är gruppenkät med öppna och slutna frågor som vi var på plats och delade ut till sammanlagt 117 elever på tre olika skolor i två olika kommuner. Resultatet visar på att en majoritet av eleverna upplever att det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier är till hjälp i någon utsträckning för att förstå texter. Den strategi som flest elever anser vara till hjälp är att förklara svåra ord. Vidare visar resultatet på att elever som fått stöd i läsning är de elever som ser störst nytta med det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier. Ytterligare uttrycker en del elever att de redan använder de olika läsförståelsestrategierna på egen hand och att det gemensamma arbetet stör läsningen och gör att de tappar fokus på innehållet.

Arbetet grundar sig i ett vårdnadshavarperspektiv på svenska fritidshem. I sökning av tidigare forskning kan vi konstatera att detta perspektiv inte är väl beforskat. Studiens syfte är att ge en inblick i hur föräldrar kan uppleva fritidshemmets samverkan med dem och även deras syn på fritidshemmet. Vad är vårdnadshavares syn och upplevelse av fritidshemmet? Anser vårdnadshavarna att det finns ett gemensamt ansvar för barnets utveckling och lärande? Den valda metoden i studien är kvalitativa intervjuer som sedan har transkriberats och kategoriserats tematiskt. Informanterna är fem föräldrar som vid tillfället för studien hade barn inskrivna på fritidshem i Skåne. Empirin har analyserats med hjälp av Lars Eriksons typologi (2004) om fyra principer rörande samverkan mellan skola och föräldrar. Typologin används i relation till fritidshemmet istället för skolan i detta arbete. Det insamlade materialet från vårdnadshavarna visar att barnomsorg anses vara fritidshemmets huvudfunktion. Alla informanter hade svårt att se ett gemensamt ansvar. Efter betänketid kunde alla ge några exempel på hur de som vårdnadshavare bidrar till det gemensamma ansvaret för barnets utveckling och lärande. Vårdnadshavarna delger vad de anser fritidshemmet gör för att inkludera och samverka med dem. Alla informanter har en positiv erfarenhet av fritidshemsverksamheterna men anser samtidigt att fritidshemmet endast är ”något som är” och ska fungera.

Syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare resonerar om sin användning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhållandet mellan litteraturundervisning och elevers språkutveckling. Som blivande lärare och med ett stort intresse för skönlitteratur är det intressant att få lärarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har när de väljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lärare som alla undervisar i grundskolans senare år i ämnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. Lärarna har delgett mig tankar och åsikter som skiljer sig åt och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats. En pedagogisk medvetenhet kring arbetssätt, språkutveckling och val av skönlitteratur har skiljt sig åt i de olika lärarnas resonemang. Min slutsats är att lärarna saknar ett gemensamt språk när de resonerar om skönlitteraturens fördelar, syfte och arbetssätt. Vidare saknas det många gånger en kunskap om vad språkutveckling är och framförallt hur eleverna utvecklar sitt språk. Ett intresse för formen skönlitteratur och hur man kan arbeta med den i skolan är av stor betydelse för en god språkutveckling. Jag har genom undersökningen kunnat se att ingen av informanterna funderar över samtliga didaktiska frågor utan den fråga som de flesta har i åtanke är frågan om vad som ska läsas. Det kan därför vara en idé, som även en av lärarna tillägger, att man som lärare funderar lite mer över syftet med att en viss skönlitteratur ska tas med i undervisningen och hur man kan arbeta med den på ett språkutvecklande sätt.

Denna litteraturöversikt är en sammanställning av ett urval från tidigare forskning som gjorts inom det kooperativa lärandet. Det som specifikt undersöks är det kooperativa lärandets effekter på elevers läskunskaper inom årskurs 1-6. Till denna litteraturöversikt har det tagits del av sjutton peer-reviewed granskade artiklar, vars innehåll överlag visar på en positiv effekt, inte bara på elevers läskunskaper utan även bland de kommunikativa förmågorna överlag. Det framgår även att det främst är låg- och medelpresterande elever som drar mest nytta av det kooperativa lärandets metoder. Dock finns det inget konkret empiriskt material som visar på en positiv effekt för högpresterande elever. En studie som redovisas visar resultat som motsäger vad föregående studier kommit fram till. Framtida forskning bör undersöka hur det kooperativa lärandet kan ge en positiv utveckling av samtliga elevers lärande. Detta för att lärare ska kunna skapa ett mer inkluderande och individanpassat lärande.

Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken. / This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.

En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det är för tidskrävande. Undersökningen uppmärksammades och resultatet av det lede in på delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av två eller flera chefer. Den här varianten av ledarskap utövas i större utsträckningen än vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstå sig på. Utifrån uppsatsens målsättning i att skildra delat ledarskap utifrån ledarnas perspektiv. Två olika intervjuer har tillämpats på fyra informanter. Det tillsammans med teori samt forskning har lett fram till att delat ledarskap kan vara bra att tillämpa vid komplexa chefstjänster. Men att det finns behov av tydlighet på alla plan, och att konstellationen bildar en ödmjukhet samt förståelse för varandra med total prestigelöshet. Den tenderar att bilda en ledarstil som har hög omtanke för relationer för att kunna bedriva sitt ledarskap. Att kunna uppnå den yttersta formen av delat ledarskap samledarskap är svårt inte minst på grund av juridiska aspekter men även för att det kan vara svårt att uppnå totalt samspel över arbetsuppgifter, ansvar samt befogenheter och fortfarande hålla det tydligt. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

På grund av det allt mer utvecklade informationssamhället och nya utmaningar inom den digitala marknadsföringen, finns det ett behov av alternativa lösningar för att nå ut med information till konsumenter på ett effektivt sätt. Denna studie ämnar därför att undersöka om och hur informativa, auditiva stimulin är en effektiv informationskälla att använda i apoteksmiljöer samt hur det påverkar konsumenters upplevelse. Studien har genomförts i två butiker inom en svensk apotekskedja, där strukturerade intervjuer med konsumenter har kombinerats med observationer och semistrukturerade intervjuer med butiksanställda. Studiens resultat tyder på att ljudmeddelanden är en effektiv informationskälla. Vidare konstateras det att auditiva stimulin generellt kan ge upphov till en överbelastning och skapa känslor av irritation, men att detta stimuli även har skapat värde för de konsumenter som har hört och uppfattat stimulit, framförallt för den yngre generationen.