HCI och interaktionsdesign är starkt kopplade till användarupplevelse (UX), som innebär att fokusera på användarupplevelse och att prioritera mänskliga värderingar, samt etiska och politiska ideal som ofta är närvarande inom HCI.  Studiens syfte har varit att undersöka om genusstereotypisk design samspelar med hur människor av genuset man eller kvinna upplever den, samt att undersöka normativa genusstereotyper som påverkar hur gränssnitt designas beroende på om dess målgrupp är män eller kvinnor. Detta eftersom genus är en social konstruktion som skapas av saker och ting i samhället, vilket formar en bild av hur män och kvinnor ”ska” vara. Design är en del av denna genuskonstruktion, eftersom det bidrar till stereotyper över vad som är ’manligt’ och ’kvinnligt’, genom till exempel normativa färgval. Könskodad design är därför en bidragande faktor till att normer och stereotyper för genus upprätthålls i samhället. Studien har gjorts med en inledande litteraturstudie utifrån begreppen användarupplevelse, estetik, genuskodning inom human computer interaction, genus och genus som en social konstruktion. Därefter har en enkät nyttjats för en deskriptiv kvantitativ datainsamling med metoderna Structured Word Choice och en numerisk rankning, där upplevelsen av ett kalendergränssnitt testats, med en maskulin och en feminin färgsättning som valts utifrån befintlig litteratur om genustypiska färger. Därtill avslutandes datainsamlingen med intervjuer. Resultatet visat vissa tendenser som tyder på färgsättningen av ett gränssnitt upplevs viktigare av kvinnor och att både manliga och kvinnliga informanter till en viss del föredrar det gränssnitt som var färgsatt för dem, men endast marginellt. De flesta hade en neutral upplevelse av både den maskulina och feminina färgsättningen av gränssnittet. Slutsatsen som dragits baserat på nämnda metoder är att genustypisk färgsättning till största del inte påverkar användares upplevelse av ett gränssnitt. Båda genusen anser att funktion är viktigare än form, vilket är vad som bör vara i fokus när en god användarupplevelse av ett gränssnitt ska skapas. / HCI and interaction design are strongly linked to user experience (UX), which contains a built-in focus on user experiences and an emphasis on human values, ​​which indicates that these values ​​as well as ethical and political ideals are often present in HCI. The purpose of this study was to investigate if gender stereotypical design affects how people of the male or female gender experience it, and to investigate normative gender stereotypes that affect how interfaces are designed depending on if the target group are men or women. Gender is a social construct created by things in society, which forms a picture of how men and women "should" be. Design is part of this gender construction, because it contributes to the stereotypes of what is "male" and "female", for example through normative colour choices. Gender-coded design is a contributing factor in standardizing and maintaining stereotypes of gender in society. The study has been done with an introductory literature study based on the concepts user experience, aesthetics, gender coding in human computer interaction, gender, and gender as a social construct. A survey was used for descriptive quantitative data collection with the methods Structured Word Choice and numerical ranking, where the experience of a calendar interface has been tested, with a masculine and a feminine colour scheme based on existing literature on genus-typical colours. Complimentary data was collected using interviews. Certain trends emerged that indicate the coloration of an interface to be more important to women and that both male and female informants to some extent prefer the interface that was coloured according to their gender, but only marginally. Most had a neutral experience of both the masculine and feminine coloration of the interface. The conclusion drawn based on the methods above is that gender-typical colouration does not affect the users experience in any major ways. Both genders believe that function is more important than form, which is what should be the focused on when creating a good user experience in a product.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.

The study presented in this thesis aimed to explore how gender norms in four rural districts in Kilimanjaro and Lindi Region of Tanzania might influence rural women chicken farmers' economic empowerment when an urban vendor introduces an improved breed of chicken. More specifically, the following aims were explored: the normative expectations for husbands and wives in the communities researched, and how these expectations may influence intra-household negotiation processes following a market-led intervention within the Tanzanian poultry value-chain;                                                                                                                                                                   if and how intra-household resource allocation may be changed if profits were to increase within a women-led business. To achieve the aim of this study, the experiences and insights from the study participants were collected through focus group discussions in a case study methodology of the Tanzanian poultry value-chain in four rural districts of Tanzania applying a qualitative research approach within the research paradigm of Feminist Critical Theory. Data was collected through scenario responses in eight focus group discussions (FGDs) in Hai and Siha districts of Kilimanjaro Region and Ruangwa and Lindi Rural districts of Lindi Region and analyzed by applying a thematic analysis. Three findings are presented in this thesis. First, women and men in the researched communities witness a changing society in which women increase their presence in the economy. In contrast, men struggle to live up to the expectations associated with being constructed as the household's breadwinner. Second, women's economic agency may both improve but also compromise women's ability to adopt a practice of innovation if the practice is introduced without acknowledging gender dynamics present in the communities. Finally, findings imply that development opportunities in the Tanzanian poultry sector add levels of negotiations where women and men need to negotiate gender norms in their communities while deciding on resource allocation in a growing business.  In addition, the term Male Capture is brought forward as a central theme throughout the thesis. It is used to frame a dynamic in which men seize control over a previously women-controlled asset once women have demonstrated the success of an innovation. Insights are presented into the norms that trigger and legitimize the event of Male Capture in the researched communities and provide stakeholders in the Tanzanian poultry value-chain with information on how to approach market-led interventions without running the risk of marginalizing women. Finally, the thesis concludes that for researchers that aim to challenge the longstanding gender inequalities which legitimize Male Capture, Gender Transformative Approaches (GTAs) should be adopted.

This thesis will be examining how digital teaching aids portray gendernorms, specifically in the subject of history for ages 10-13. This is researched by finding out how the different digital teaching aids are constructed linked to gender. Gender norms appear in texts and images, also by which gender norms dominate in the digital teaching aids. The study is based on Hirdman's (1988) Gender Theory which separates the male and the female and shows how society sees the man as more worthy than the woman. The methods used are both quantitative and qualitative, both text and image analysis are presented in the essay. It is intended that the essay will add knowledge about the purpose of the essay for 10 to 13-year old’s as there is a knowledge gap within these age groups of students. In conclusion, gender norms are portrayed, conveying men as being dominant and powerful.

The fairy tale of Cinderella is known for its romance, but she seeks independence while being confused by her identity in a new version by Marissa Meyer called Cinder. This essay will present how Meyer’s Cinderella, Cinder, confuses the gender roles by taking on both feminine and masculine ones. This blend makes Cinder not entirely compatible with the norms, and her identity confusion makes it even harder, which results in her losing her conception of self. While she is trying to conform to the gender norms and receive recognition from others (be accepted by society), she denies her heritage and cyborg self to the point of creating a false identity. However, her cybernetics and abuse prevent her from being recognized – she even loses her only source of recognition, which indicates that a norm breaker is not worthy of having it. Nevertheless, Cinder shows signs of what a queer cyborg would do if forced into an identity; as queer, Cinder is not meant to be embodied or forced into an identity and should also have the ability to be free and change her identity as she pleases. Regardless of being queer, the abuse and society’s views prevent her from escaping her identity confusion.

Följande studie syftar till att kvalitativt undersöka reklamfilmer av varumärket Gillette Venus, genom en multimodal kritisk diskursanalys. Det valda materialet analyseras på två nivåer: denotation och konnotation. Syftet med studien är att diskursivt analysera hur kvinnors kroppsbehåring konstrueras diskursivt, samt om diskurserna har utvecklats med tiden. Avsikten med studien är att bidra med kunskap om hur kvinnors kroppsbehåring konstrueras i reklamfilmer och att belysa den bakomliggande ideologin bakom skildringen. Studien kommer att undersöka fyra reklamfilmer av Gillette Venus: "Gillette Venus Disposable Razor" (2005), "Venus Embrace" (2010), "#UseYourAnd" (2015) och "My Skin. My Way. Stories: Ofey” (2021). För att uppnå syftet med studien, använder analysen sig av det teoretiska ramverket av genusperformativitet, könsnormer och genus i reklam. Resultaten av studien visar att sättet som Gillette Venus konstruerar kvinnors kroppsbehåring har förändrats delvis till följd av förändringen från tredje vågen av feminism till fjärde vågen av feminism i början av 2010-talet. Utöver detta drar studien slutsatsen att Gillette Venus fortsätter att skildra en traditionell syn på kvinnors kroppshår, genom att de inte visar det eller nämner det i sina respektive reklamfilmer. Den skildrade kontextualiseringen av varför kvinnor bör raka sig förändras dock. Därför är den primära slutsatsen av studien att kvinnors kroppshår fortsätter att porträtteras i Gillette Venus reklamfilmer som något kvinnor måste bli av med, även om resonemanget varför förändras med tiden. / The following study aims to qualitatively examine commercials by the brand Gillette Venus, through a multimodal critical discourse analysis. The chosen material is analysed on two levels: denotation and connotation. The purpose of the study is to discursively analyse how women's body hair is discursively constructed and if the discourses have evolved over time. The intention of the study is to contribute with knowledge regarding how women’s body hair is portrayed in commercials and highlight the underlying ideology behind the portrayal. The study will examine four commercials by Gillette Venus: “Gillette Venus Disposable Razor” (2005), “Venus Embrace” (2010), “#UseYourAnd” (2015) and “My Skin. My Way. Stories: Ofey” (2021). In order to achieve the purpose of the study, the analysis uses the theoretical framework of gender performativity, gender norms and gender in advertising. The results of the study show that the way in which Gillette Venus constructs women's body hair has changed partly, as a result of the change from third wave feminism to the fourth wave of feminism in the early 2010s. Furthermore, the study also concludes that Gillette Venus continues to portray a traditional view on women's body hair, in that they do not show it nor mention it in their respective commercials. However, the portrayed contextualisation as to why women should shave does change. Thus, the prominent conclusion of the study is that women’s body hair continues to be portrayed in Gillette Venus commercials as something women must get rid of, although the reasoning behind it does change with time.

Statistik visar att hälsan är sämre hos hbtq+-personer än hos den övriga befolkningen. Till exempel är oro, ångest och självmordstankar betydligt vanligare. Idrott och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och stärkande på flera sätt. Det såväl förebygger som bibehåller en god hälsa, både fysiskt och psykiskt. Idrottsrörelsen är ett väldigt viktigt socialt sammanhang för många. Idrott kan vara av fostrande och utbildande karaktär och ge färdigheter inom till exempel lagarbete och ledarskap. Hbtq+-ungdomar är underrepresenterade inom idrott, träning och tävling. De som deltar i idrott känner sig mindre trygga än heterosexuella och cis-personer. Många upplever en rädsla för att bli dåligt behandlade och har erfarenheter av att bli dåligt bemötta och utsatta för kränkningar och microaggressioner. Hbtq+-personer rapporterar i högre utsträckning att de har en stillasittande fritid samt motionerar eller tränar regelbundet i mindre utsträckning än befolkningen in övrigt. Denna uppsats belyser forskning om hbtq+-ungdomars erfarenheter av idrott och könsföreställningar inom idrotten i Sverige som kan påverka attityder till hbtq+. Dessa delas in i kategorierna omklädningsrum, språk samt fördomar och negativitet. Omklädningsrum upprätthåller och normaliserar en binär norm om könsidentitet och uttryck. För många ungdomar är det en plats som skapar osäkerhet, exkludering och ojämlikhet. Många vittnar om sexistiskt och homo- och transfobiskt språkbruk inom idrottsrörelsen. Det finns stöd för att sexism, fördomar och homo- och transnegativitet är en del av sportkulturen. Den präglas av könsnormativa och heteronormativa synsätt och ideal. Rådande normer, förväntningar och föreställningar kring kön och sexualitet spelar stor roll inom idrotten. Det kan göra så att ungdomar exkluderas från idrott och därmed från de många fördelar som associeras med idrott och fysisk aktivitet. En ökad kunskap och medvetenhet om hbtq+-personers erfarenheter och könsföreställningar inom idrott kan öka tryggheten, inkluderingen och jämlikheten inom idrotten samt stärka folkhälsan. / Statistic shows that the health of LGBTQ+people is worse than the rest of the population. For example, anxiety and suicidal thoughts are much more common. Sports and physical activity are health-promoting and strengthening in several ways. It both prevent and maintains good health, both physical and mentally. The sport movement is a very importent social context for many. Sport can be of an educational nature and provide skills in, for example, teamwork and leadership. LGBTQ+youth are underrepresented in sports, training and competition. Those who participate in sports feel less safe than heterosexual and cis people. Many experiences a fear of being poorly treated and has experience of being poorly treated and subjected to violations and microaggressions. LGBTQ+people report to a greater extent that they have a sedentary leisure time and exercise regulary to a lesser extent than the general population. This paper highlights research on LGBTQ+young people's experiences of sport and gender perceptions in sport in Sweden that can influence attitudes towards LGBTQ+. These are divided into the categories of chnaging rooms, language and prejudice and negativity. Locker rooms maintain and normalize a binary norm of gender identity and expression. For many young people, it is a place that creates uncertainty, exclusion and inequality. Many testify to sexistic and homo- and transphobic language in the sports movement. There is support for sexism, prejudice and homo- and transnegativity is part of sports culture. It is characterized by gender-normal and heteronormative views and ideals. Prevailing norms, expectations and beliefs about ggender and sexuality play a major role in sport. This can exclude LGBTQ+youth from sport and thus from the many benefits associated with sports and physical activity. Increased knowledge and awarness of LGBTQ+people's experiences and gender perceptions in sport can increase safety, inclusion and equality in sport and strengthen public health.

Páradais de Fernanda Melchor aborda la masculinidad y la desigualdad social en el México dehoy. El objetivo de esta tesina ha sido analizar las distintas formas de masculinidad hegemónica e interseccionalidad presentes en el texto como factores que provocan desigualdad y discriminación. Para ello, nos hemos centrado en el personaje Polo, central en la novela, por ser el personaje aglutinador de la mayoría de los modelos de discriminación y sumisión ejercidos por los demás personajes en la novela. Como conclusión, se presenta a este personaje como víctima de una discriminación múltiple que tiene tanto que ver con la masculinidad hegemónica ejercida por hombres y mujeres como con la interseccionalidad. / Páradais by Fernanda Melchor addresses masculinity and social inequality in today’s Mexico. The objective of this thesis is to analyse the different forms of hegemonic masculinity and intersectionality present in the text as factors that cause inequality and discrimination. Focus is on the character Polo, central in the novel, as he embodies most of the patterns of discrimination and submission exercised by other characters in the story. In conclusion, this character is presented as a victim of multiple discrimination, influenced both by the hegemonic masculinity practised by both men and women, and by intersectionality.

Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan.  Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.

No description available.