Young men and women growing up in Sweden today have to face several difficult issues regarding their sexuality, yet, it is rather unexplored how they navigate through them. Pornography, the focus of this study, is widely used by both young men and women. However, few studies are examining young people’s own narratives of their encounters with pornography. The aim of this study was therefore to explore young women’s experiences of pornography, as well as how they believe pornography affects both themselves and other adolescents in terms of sexuality and sexual experiences. Seven young women between the age of 17-18 were interviewed for this study and their answers were analyzed through thematic analysis. The results showed that the participants experienced a predominately negative effect of pornography on their sexual lives. Due to the participants’ feminist moral values, their pornography consumption caused them strong feelings of shame. Further, they all felt pressured to adopt a supporting role in sex and to perform in line with a pornographic script, thus compromising their opportunity to self-pleasure, ability to consent, and claim of sexual agency. It also became evident how difficult it is to navigate through the conflicting roles within a postfeminist media culture, with regard to feminism, heterosexual gender norms, and the strong ideal of being an “agent” in sex. The results highlight the need for social change rather than individualized responsibility, in the pursuit of every person’s right to sexual integrity and sexual self-determination.

Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor. / Studies show that the transgender population in Sweden experience poorer conditions for sexual health compared with the rest of the population. The available research indicates that gender norms are one of the factors that influence transgender people's perceived sexual health. Against this background it has been argued that human service organizations need to invest in knowledge and skill development in order for transgender people’s sexual health to be improved. Knowledge that represents transgender people's own experiences of how norms and expectations interact with sexual health is needed for this to be possible. This knowledge is currently lacking. The purpose of this study is therefore to fill this gap by examining transgender people’s subjective experiences of how social norms affect the conditions for sexual health. The study is bases on qualitative interviews with 8 people who self-identify as transgender. The material has been analyzed and thematized based on Sara Ahmed’s (2006) queer phenomenology and Gagnon and Simon's (2005) sexual script theory. The results show that norms are perceived to influence sexual living conditions in complex and multifaceted ways. This influence seems to occur as societal structures, interpersonal encounters as well as intrapsychic attitudes are shaped by social norms. In this way, norms are experienced as an external and internal pressure simultaneously. The study concludes that transgender people are treated in a way that creates poor conditions for sexual health. At the same time, the results indicate that gender nonconformity can promote sexual health by creating space for sexual exploration beyond rigid gender norms. To exist completely beyond society's normative structures, is however perceived as an impossibility. It is therefore clear that a less cisnormative society is required for transgender people to be able to enjoy the same sexual living conditions as the rest of the population. This conclusion emphasizes the need to develop the social work practice to secure transgender people’s rights to equal living conditions.

The Swedish pre-school has a mission to create an equal and egalitarianeducation where the gender norms in society are challenged. The inspirationto do this study, came from how I have experienced that preschool teacherstalked to children differently depending on the children ́s biological sexduring my workplace-based education and by that were doing genderreproducing traditional gender norms. The purpose of this study is to provideexamples of how stereotypical notions of gender are created or counteredwhen preschool teachers comment on or interact with children's free play.The study rests on the norm-critical perspective and qualitative observations.The collected empirical material was documented as notes during theobservations. The result shows that there is a wide spread in how preschoolteachers express themselves and act in relation to the children. How gender ismade depends on the situation and how a pre-school teacher acts isdepending on their norm-critical competence. The conclusion of this studyshows that work with gender and equality needs to be given space and jointdiscussions and reflections are necessary to fulfill the Swedish NationalAgency for Education's mission / Förskolan i Sverige har som uppdrag att skapa en jämställd och en jämlikutbildning där könsnormerna i samhället utmanas. Inspirationen till den härstudien kom från hur jag har upplevt att förskollärare pratade med barn olikaberoende på barnens biologiska kön under min arbetsplatsförlagda utbildningoch därigenom gjordes kön utifrån normativa föreställningar. Syftet meddenna studie är att ge exempel på hur stereotypa föreställningar om könskapas eller motverkas när pedagoger i förskolan kommenterar ellerinteragerar med barns fria lekStudien vilar på det normkritiska perspektivet och kvalitativa observationer.Det insamlade empiriska materialet dokumenterades genom anteckningarunder observationerna. Resultatet visar att det finns en stor spridning i hurförskollärare uttrycker sig och agerar i relation till barnen. Hur kön görs berorpå situationen och hur en förskollärare agerar beror på deras normkritiskakompetens. Slutsatsen av denna studie visar att arbetet med genus ochjämställdhet behöver ges utrymme och gemensamma diskussioner ochreflektioner är nödvändiga för att uppfylla Skolverkets uppdrag.

Abstract "I can't play with Barbie! It is just for girls." is a scientific essay that is based on a story, in which I portrayed a self-perceived dilemma. In the dilemma, it emerged that I was not aware that my own perceptions of gender could influence my actions in the professional role, and that I was unsure of how I could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns, that manifested themselves in the after-school care center. The essay thus aimed to investigate whether the after-school teachers' own perceptions of gender could affect the way they treated the students, and to investigate how after-school teachers could work in practice to change the traditionally ingrained gender patterns that manifested themselves in the after-school care center. I have thus examined this through a writing process, in which I have had a reflective dialogue with the literature, in which I have turned to Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald and Persson Sjödell, among others, as their theoretical perspectives on gender and norm-critical work have helped me gain a deeper understanding of my dilemma. I have also conducted a participatory observation where I have talked to three after-school teachers about gender equality, as their perspectives, like the literature, were helpful in my reflection.   I have concluded that my perceptions of gender affect my actions in the professional role and therefore also my treatment of the students, but that we can understand this in different ways. I have also come to realize that it can be difficult to change the traditionally ingrained gender patterns, but that it is entirely possible. That we, the after-school care teachers can create a change, by learning about gender and how differences are made between the sexes, and by critically examining what we say, do and make visible in the after-school care center. Because by making ourselves aware of what we are normalizing in our work, we can also act in a way that normalizes the gender patterns that go against the accepted norms. / Sammanfattning ”Jag kan ju inte leka med Barbie! Det är ju bara för tjejer.” är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse, i vilken jag gestaltade ett egenupplevt dilemma. I dilemmat framkom det att jag inte var medveten om att mina egna föreställningar kring genus kunde påverka mitt agerande i yrkesrollen, samt att jag var osäker på hur jag i praktiken skulle kunna arbeta för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Essän syftade därmed till att undersöka om fritidshemslärarnas egna föreställningar kring genus kunde påverka sättet de bemötte eleverna på, samt att undersöka hur fritidshemslärare kunde arbeta i praktiken för att förändra de traditionellt invanda könsmönster som yttrade sig i fritidshemmet. Jag har således undersökt detta genom en skrivprocess där jag har fört en reflektiv dialog med litteraturen, i vilken jag bland annat vänt mig till Eidevald, Butler, Ambjörnsson, Mac Donald och Persson Sjödell, då deras teoretiska perspektiv på genus och normkritiskt arbete har hjälpt mig få en djupare förståelse av mitt dilemma. Jag har även genomfört en deltagande observation där jag samtalat med tre fritidshemslärare kring jämställdhet, då deras perspektiv, likt litteraturen, var behjälpliga i min reflektion.   Jag har kommit fram till att mina föreställningar kring genus faktiskt påverkar mitt agerande i yrkesrollen och därmed även mitt bemötande av eleverna, men att vi kan förstå detta på olika sätt. Jag har även kommit till insikt om att det kan vara svårt att arbeta med att förändra de traditionellt invanda könsmönsterna men att det är fullt möjligt. Att vi fritidshemslärare kan skapa en förändring, dels genom att ta del av kunskap kring genus och hur skillnader görs mellan könen, dels genom att kritiskt granska det vi säger, gör och synliggör i verksamheten. Eftersom vi, genom att göra oss själva medvetna om vad vi normaliserar i verksamheten, även kan agera på ett sätt som normaliserar de könsmönster som går emot de vedertagna normerna.

The purpose of the study is to contribute to the understanding of Swedish distance high school students' experiences of distance studies and gender norms in distance studies. This is explained using performativity theory and theory of gendered spaces. Through qualitative semi-structured interviews with six students who study at high school remotely, the study aims to contribute to knowledge about distance high school students' experiences in permanent distance studies. The study's research question is: What experiences do distance students have of distance studies and gender norms in permanent distance studies? The findings suggest that during distance studies, students experience that gender norms become less prominent because the students are in a safe zone (at home) and a calm environment where they feel comfortable. This makes it easier for students to be themselves, resist limiting gender norms, and dare to stand up for their opinions, as they feel that they are not judged by other students or teachers based on gender or group affiliation. In this way, the creation and transformation of gender norms through performativity is not as prominent in distance studies, and distance studies is seen as a gendered-free space. Instead, students are seen as individuals and are evaluated as individuals based on their own academic performance. This allows students to focus on their academic performance without being judged according to stereotypical gender norms.

I studien används empiri insamlat från intervjuer för att undersöka sju kvinnors upplevelser av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser. Utifrån en tematisk analys antyder resultatet bland annat att könsnormer spelar en stor roll för hur de intervjuade kvinnorna som arbetar inom mansdominerade arbetsplatser bemöts. Vidare visar resultatet att dessa kvinnor upplever att de måste prestera mer än män för att lyckas samt att de inte får samma arbetsrelaterade chanser som sina manliga kollegor. Respondenterna uttryckte även att de inte upplever att de anpassat sig för att passa in i gemenskapen på arbetsplatsen. Studiens empiri har ställts emot tidigare forskning, Yvonne Hirdmans genusteori samt Eagly & Woods sociala rollteori för att belysa vilka utmaningar kvinnor kan stöta på i sitt arbete samt hur kvinnor påverkas och anpassar sig till att vara i minoritet. Det förs bland annat en diskussion om att det faktum att respondenterna inte känner sig betrodda i sina roller, vilket enligt genussystemet och social rollteori beror på att det uppstår en social störning när de kvinnliga respondenterna agerar utanför rådande sociala förväntningar. Studiens analys tar även upp hur människan, medvetet eller omedvetet, anpassar sig till nya situationer, såsom att passa in i en arbetsgrupp, samt vilka “uppoffringar” detta kan innebära. Vidare diskuteras det att studiens resultat gällande det osynliga arbetet inte är helt enigt med tidigare forskning då resultatet visade att respondenterna inte upplevde sig utföra det osynliga arbetet i den grad som forskningen antyder. / The study uses empirical data collected from seven interviews to investigate women's experiences of working in male-dominated workplaces. In a thematic analysis, the results suggest, among other things, that gendernorms play a large role in hos women who work in male-dominated workplaces are treated. Furthermore, the results show that women feel obliged to perform more than men to succeed and that they do not get the same work-related opportunities as their male colleagues. Respondents also expressed that they do not feel that they have adapted to fit into the workplace. The study's empirical data has then been compared with previous research, Yvonne Hirdman's theory of the gendersystem and Eagly & Wood's social role theory to highlight the challenges that women may encounter in their work and how they are affected by and adapt to being in a minority. There is also a discussion regarding the fact that the respondents do not feel trusted in their roles which, according to the gendersystem and social role theory, is a sign of social disruption in which the female respondents act contrary to prevailing social expectations. The analysis of the study also addresses how humans, consciously or unconsciously, adapt to new situations, such as fitting into a work group, and what "sacrifices" this may entail. Furthermore, it is discussed that the study's results regarding invisible work are not entirely consistent with previous research as the results showed that the respondents did not feel that they performed invisible work to the extent that the research suggests.

Introduktion: De globala målen har tre dimensioner där social hållbarhet är en dimension som innebär att skapa ett jämställt, jämlikt och inkluderande samhälle. Ett av de globala målen är att minska ojämlikheterna där ett delmål är att främja social inkludering. Traditionella maskulina normer och strukturer utmanar arbetet med en god och jämlik hälsa samtidigt som den traditionellt maskulina normen kan bidra till utsatthet och ohälsa hos män. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur hälso- och genusfrågor inkluderas i arbetet med social hållbarhet hos organisationer som arbetar med industrin. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade fysiska eller digitala intervjuer. Det transkriberade materialet gav underlag till en innehållsanalys där kategorier skapades utifrån manifest och latent innehåll i de meningsenheter som hade bäring på studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på svårigheter vid arbete med social hållbarhet då industriella organisationer ofta prioriterar kortsiktig lönsamhet och produktivitet före hälsa. Det kan dock finnas samhällsvinster om fler organisationer arbetar utifrån social hållbarhet - bättre arbetsmiljö, högre innovationsgrad och bättre hälsa. Slutsats: Social hållbarhet skapar bättre förutsättningar för bättre hälsa, men social hållbarhet är inte prioriterat lika ofta inom industrin som kortsiktig lönsamhet. Därav skulle industriföretag behöva fler incitament och strategier om hur social hållbarhet skapar värde för företaget och en bättre hälsa både för kvinnor och män. / Introduction: The sustainable development goals have three dimensions where social sustainability is one dimension that means creating an equal and inclusive society. One of the sustainable development goals is to reduce inequalities, where an objective is to promote social inclusion. Traditional masculine norms and structures challenge the work of good and equal health, while the traditionally masculine norm could contribute to vulnerability and illness in men. Purpose: The purpose of this study was to investigate how health and gender issues are included in the work with social sustainability in organizations working with industry. Method: The study was conducted as a qualitative study with semi-structured physical or digital interviews. The transcribed material provided a basis for a content analysis where themes were created based on manifestos and latent content in sentence-units was identified as having connections on the purpose of the study. Results: The results show difficulties when working with social sustainability as industrial organizations often prioritize short-term profitability and productivity over health. However, there are societal benefits if there were more organizations working on the basis of social sustainability - better work environment, higher degree of innovation and better health. Conclusion: Social sustainability creates better conditions for better health, but social sustainability is not prioritized as often in industry as short-term profitability. Therefore, industrial companies would need more incentives and strategies on how social sustainability creates value for the company and better health for both women and men.

Följande arbete syftar till att analysera bilderböcker som vunnit Augustpriset med fokus på karaktärernas genusframställning. Böckerna har analyserats genom en kvalitativ bild- och textanalys där fokus varit genus och kön. Det är inte bara det biologiska könet som spelat roll i analysen, utan mycket handlar om de handlingar som karaktärerna utför och vad handlingarna kan säga om deras genus. De teorier som arbetet har som grund är Hirdmans (2001, 1988/2020) samt Butlers (2007) genusteorier. Litteraturanalyserna visade att genusframställningen i primärlitteraturen ser olika ut och att genus inte nödvändigtvis stämmer överens med det biologiska könet. Den viktigaste slutsatsen är att förskollärare kan påverka vilka genusframställningar som barnen ska få ta del av i förskolans verksamhet genom att medvetet välja litteratur till undervisning. Det är viktigt att ge barnen en bred bild av genusframställning eftersom det i läroplanen framkommer att personalen i förskolan ska inspirera barnen att ta sig för aktiviteter som går utanför de stereotypa könsnormerna (Skolverket, 2018). / The following study aims to analyze picture books that have been awarded with the August Prize. The study focuses on characters' gender representation and the picture books have been analyzed through a qualitative picture- and text analysis. The characters biological sex has one role in the analysis, but the emphasis lays on the characters actions and what the actions can say about their performative gender. The theories behind this study are Hirdman´s (2001, 1988/2020) and Butler´s (2007) gender theories. The literature analyzes showed that the representation of gender in the primary literature looks different and that gender does not necessarily correspond to the biological sex. The most important conclusion is that preschool teachers can influence which gender representations the children will be able to take part in the preschool's activities by consciously choosing literature for teaching. The Swedish preschool curriculum states that the staff should encourage the children to broaden their gender identity by for example encouraging them to take up activities that go outside the stereotypical gender norms (Skolverket, 2018).

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av att vara medveten om hur minoritetsgruppers sociala status påverkar upplevelsen av arbetsplatsen. Vidare bidrar studien med förståelse för hur kön och könsnormer påverkar kvinnor och män på arbetsmarknaden samt vikten av att arbeta med ett genusperspektiv. / This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social status of minority groups affects the workplace experience. Furthermore, the study contributes to understanding how gender and gender norms impact women and men in the labour market, as well as the importance of working with a gender perspective.

Beginning with the diagnosis of nymphomania in the 19th Century, there has been widespread and continued interest across the mental health and bio-medical realm of what constitutes normality of female sexual behavior, and of the boundary at which sexual desire is deemed to be excessive, and thus abnormal. However, research questions that specifically investigate the subjective female voice and perspective in considerations of so-called hypersexuality or sex addiction remain understudied. This research project proposes to examine the cultural pathways and systemic foundations which have historically in the West problematized female sexuality by investigating women's own perceptions of sexual addiction and their experiences in seeking (or not) addiction treatment. In addition, this research project proposes to investigate the perceptions of therapists (psychologists and psychiatrists) who treat hypersexual female patients, in order to examine their beliefs about the cultural and biological genesis of the disorder, and its appearance in female patients. Theoretically, this project aims to move away from the concept of individualized bodies suffering singularly from (dis)ease and abnormality, and investigate the ways in which Western cultural notions of normal female sexuality shape women's self-perceptions and notions about sexual deviance.