Syfte: Syftet med studien är att undersöka Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet för att ge en förståelse för deras föreställningar, behov och drivkrafter. Metod: Utgångspunkten är en kvalitativ studie, där fokusgrupper tillämpas för att att kartlägga och skapa förståelse för Generation Y:s förhållningssätt till arbetslivet. Dessa val ligger till grund för studiens utförande och tillvägagångssätt. Resultat & slutsats: Resultatet av fokusgruppsintervjuerna visade på generationens ifrågasättande attityd till arbetssätt och auktoriteter. Fokusgrupperna visade även på ett behov av att känna meningsfullhet i sitt arbete och la stor vikt vid trivsel och stabilitet på arbetsplatsen. Uppsatsens bidrag: Det empiriska bidraget är en ökad förståelse för Generation Y och deras förhållningssätt till arbetslivet, som ett medel att förbättra och utveckla relationer mellan ledare och unga medarbetare i dagens och framtidens organisationer.

Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet.   Elever minns mycket från sin skoltid. Utifrån mina informanters minnen har inte skolan förändrats särskilt mycket. I skolan har katederundervisning används till största delen. Informanterna har heller inte fått diskutera i klassrummet. I dag vet vi att dialog är otroligt viktigt för att barnet ska kunna koppla till sina egna referensramar och skapa sig sin egen kunskap. Eleverna är inte tomma kärl som ska fyllas på med kunskap. Eleven ska skapa sin egen kunskap.

Sverige står inför en stor generationsväxling de närmaste åren. Rekordgenerationen ska pensioneras och därmed ersättas av de yngre generationerna. I samband med generationsväxlingen sker det en kvalitativ förändring eftersom de olika generationerna har olika erfarenhet och värderingar. Dessa värderingar ligger till grund för hur individer driver företag, hur de prioriterar sin arbetstid och hur de lever sitt liv. Med tanke på vilka värderingar som styr de olika generationerna, tillsammans med att Generation Y börjar inta arbetsmarknaden, är det intressant att se om individers generationstillhörighet avspeglas på sättet de ser på ledarskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de skillnader i värderingar som finns hos Rekordgenerationen och Generation Y är tydliga på arbetsplatsen, samt hur dessa påverkar sättet de olika generationerna ser på ledarskap. I avsikt att uppfylla studiens syfte, har vi genomfört tolv intervjuer sammanlagt med sex respondenter ur respektive generation. Studien har därmed en kvalitativ ansats. Utifrån undersökningen studerades respektive generations värderingar inom arbetslivet samt synen på ledarskap utifrån tre teman; ledarens egenskaper, karaktärsdrag och attityder samt makt och medbestämmande. Teorier inom ledarskap, värderingar, makt och empowerment samt tidigare studier om respektive generation har tillämpats i studien. Vi har utifrån studien uppmärksammat skillnader i värderingar hos de olika generationerna inom arbetslivet och deras olika sätt att se på ledarskap. Sammanfattningsvis visar studien att Generation Y vill ha en mer coachande ledare, de söker ständigt efter drömjobbet samt att de gillar att jobba självständigt. Rekordgenerationen vill ha en ledare som är tydlig, de är mycket lojala och de vill få arbetsuppgifter delegerade till sig i en högre grad än Generation Y.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad och i vilken utsträckning de kan kopplas samman med föreställningar om ålder. Studiens intervjupersoner anses i sitt yrke kunna bidra med information kring yngre och äldre arbetssökandes kompetens och vad som anses vara attraktiva kompetenser på arbetsmarknaden. För att besvara studiens frågeställningar genomförs intervjuer med en HR-konsult, två rådgivare, två chefer för olika arbetsmarknadsorganisationer samt en rekryteringskonsult. Med symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv syftar studien till att öka förståelse kring föreställningar om ålder och kompetens. En samhällsproblematik belyses snarare än arbetssökandes självupplevda företeelser. Resultatet visar att attraktiva kompetenser kan skilja sig åt beroende på yrke och bransch. Det är snarare individens specifika kompetenser i förhållande till vad ett arbete kräver, än individens ålder som påverkar möjligheter till att få ett arbete. Resultatet visar skillnader i kompetenser mellan yngre och äldre, vilka kan påverka möjligheten till att få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Studiens praktiska implikationer öppnar upp för mer diskussioner kring varför en viss kompetens anses betydelsefull och hur en arbetssökande kan tillägna sig den kompetensen. Med en relativt ny lag om åldersdiskriminering bör också diskussioner föras kring vad som är och kan anses vara åldersdiskriminerande i tillskrivandet av skillnader mellan yngre och äldre.

Syftet med projektet har varit att designa en sittmöbel med en kombination avskoförvaring för privata hallmiljöer. Det finns ett begränsat utrymme för förvaring och sittyta i en hallmiljö vilket gör att det är viktigt att möbeln har ett lämpligt mått för att den ska passa in i olika hushåll. Min ambition för sittmöbeln är lång livslängd med bra hållfasthet för att den ska kunna användas i generationer.

Sport clubs has identified that they having a high average age of their boards and has difficulties inrecruiting young people. Participation and influence is one of the sport’s purposes, but the concepts areambiguous when young people has a different meaning for the concepts than sport has. If young peopleare excluded from boards the sport clubs will not fulfill their most important purpose and developmenttend to decreases. This study has studied the motives of young people to engage in sport boards and whatperceptions chairman of the sports associations have about young organization leaders. By interviews withyoung organization leaders and chairmans of various sports clubs have problems with the lack of youngpeople in sports boards surveyed identified. The study aims to inform what motivate and what experiencesfrom board appointments young people have and find out what basic assumptions chairmans have ofyoung people. The results show that young people sitting in a sports board says that they have chosen toengage in the work of the board because of to be involved in the development of sport. They think it is funand good experience for future jobs. Lack of time was anything negative to board work generated in. Thechairmen believe that it is good if there are younger people in the board, but it is difficult to recruit youngpeople to the board. It is important to have diversity in a board to develop and improve the sports club.Because of that, it was found that young people feel they are a part of the board but there is an lack ofknowledge of young organization leaders and these claims are explained by generational difference.

The increased use of personalized marketing activities as a part of marketers’ internet strategies have given rise to questions regarding the underlying personal information gathering-processes and its possible insult on one’s personal integrity. The purpose of this study has been to examine consumers’ attitudes towards personalized marketing from an integrity perspective and how these attitudes differ among generations. Thus, the study aims to provide knowledge for marketers on how they can optimize their marketing strategies towards different generations and ensure that the methods used fall within the acceptable lines of consumers’ perceived integrity. The empirical data is based on four digital focus groups with six to eight participants from four different generations. The findings indicate that a majority prefers personalized marketing to mass marketing. However, the result also implies that there is a broad apprehension for the information gathering processes and the handling of personal data among internet users. The reason for these concerns shows to vary between the generations, as they emphasize different arguments on what would be considered to be an insult on one’s integrity. Insight into how the generations’ attitudes differs is advanced in the concluding remarks. Moreover, the result also indicates that there is a discrepancy between expressed attitudes and behavior in regard to personal privacy on the internet. Finally, we propose that future research on the topic should be conducted using a quantitative research method to compile a greater empirical material, which would lead to better generalization of the results.

Idag lever vi lite grann på var sitt håll i Sverige. Var generation för sig. Platserna där barn, vuxna och pensionärer umgås är få. Förebilder och närstående är begränsat av kärnfamilj och karriär. Barnen får husera i baracker omgärdade av stängsel, medan föräldrarna arbetar heltid på annat håll.   I det här projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg.   Danslokaler därför att det har med pedagogik, tradition, självkänsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik några av de viktigare pedagogiska verktygen på förskolan. Restaurang för att höja standarden på barnens mat och locka andra generationer till förskolan. Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgärdade av barnens värld istället för tvärtom, vilket oftast är fallet.   Ambitionen med det här projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen på barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstärka deras kontakt med omvärlden. Att eftersträva en arkitektur som hjälper barn/människor att bli nyfikna, kontaktsökande och trygga, snarare än isolerade, misstänksamma och ensamma. / Today the different generations in Sweden live their lives very much apart. Places where children, grown-ups and elderly get to know each other are few. The children’s’ role models and kin are restricted by that of their parents pursue of career and their aim to live their lives as a nuclear family. The young ones are left to depriving environments constituted of makeshift preschools. Often built out of building barracks, enclosed by fences or in other cases crammed in to the dark of the ground floor of the more congested parts of Stockholm. Not somewhere you choose to spend your time in. If you get to choose. This project combines the programme of a preschool with that of dance studios, a restaurant and a public square. The focus is on how to achieve an environment where the generations can meet, without risking the children’s security. On how to create spaces that subjects the adults to that of the conditions of the children. Where the extra programmes fit because they could encourage this, or at least bridge the gap between some of those generations by their acts of conduct. The aim has been:  to use architecture in order to heighten the status of the preschool. To engage more role models for the children. To strive towards curiosity, forwardness and security instead of the direction the society is heading towards today, where fear, isolation and suspicion inhibit our children’s ability to grow.

Title: Relationships between managers and employees of generation Z, Y and Z: A study of the creation of high quality relationships between managers and employees in municipal organisations Authors: Frida Petersson and Sophie Montgomery  Keywords: Leadership, Generations, LMX theory, Trust, Respect, Loyalty Introduction: Sweden is currently facing a labor shortage in the public sector. The organisations and managers must therefore focus on keeping employees with the right competence within the organisation. Previous research show that followers tend to be more loyal to the leader than the organisation. The managers must therefore build relationships with the employees. Research also show that relationships between leaders and followers differs depending on the quality. Relationships can either be of high or low quality. For managers it is crucial to build high quality relationships as it leads to several positive organisational effects. A high quality relationship is based on mutual trust, respect and loyalty. The LMX theory does not take generational differences into account but since research show that generations differ, this study will examine how the creation of trust, respect and loyalty differs depending on the employee’s generation. Research question: How can the creation of high quality relationships between managers and employees differ depending on the employees’ generation? Delimitations: This study focuses on educational professions within municipal organisations.  Further, in this study only the generation of the employees has been taken into account, not the generation of the managers. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand differences in the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees of generation X, Y and Z.  Method: A qualitative approach has been used in this study. Three managers and employees of different generations were interviewed. Findings: In this study, a more nuanced view of the LMX theory has been developed based on generational differences. The result of this study is that the creation of trust, respect and loyalty between managers and employees differs depending on the employees’ generation.

Denna studie syftade till att undersöka hur management hanterar generationer på arbetsplatser. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av chefer (N=14) från olika branscher varav 7 var kvinnor och 7 var män. Respondenterna var i åldrar mellan 28 och 58 år, samt var 6 respondenter från Finland och 8 från Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i fyra teman: livsstadium, individuella skillnader, digital vana och ledarskap. Resultatet visade att cheferna initialt inte hanterar medarbetare utifrån deras ålder, snarare utifrån vad individen kräver. Respondenterna var eniga gällande att medarbetarnas olika egenskaper och erfarenheter skapar en spridd personalstyrka. Detta leder till en lärande och öppen arbetsmiljö som främjar både medarbetare och arbetsplatsen som helhet. Slutsatsen drogs att det fanns skillnader mellan åldersgrupper men att dessa inte stod i fokus i chefernas dagliga arbete med att hantera generationer på sina arbetsplatser.