Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion. Utöver att stå som värd för fotbollens spektakel så programmeras trakten med andra sportsliga sektioner inom AIK. Det breda utbudet av sportsliga aktiviteter skapar förutsättningar för folk i alla åldrar att vistas i området alla dagar i veckan. Genom stadion går en gata som löper ned mot Lötsjön och den smidiga nya spång som integrerar Hallonbergen med resterande Sundbyberg. Projektet byggs ideellt av AIKs medlemmar på helger, kvällar och nätter, vilket sätter en folklig prägel på stadion redan innan den står färdig. Allmänna fotbollsstadion blir en publik plats och social magnet som förenar människor kring AIKs ideal. / The public football stadium is an architectural manifest that investigates the role of AIK in relation to society as a social meeting point in Northern Stockholm. The site for the project is currently Sundbybergs IP, with great public transport nearby. The public football stadium conserves and strengthens cultural values and ideals by taking in consideration important issues for both AIK and Sundbyberg. The architectural design enables the use of traditional materials such as grass and concrete. The stadium is specific to the site and its presence, with great diversity of function, invites the local community to engage in its activities.  Apart from being the host for big football venues when AIK play, the stadium is programmed to include facilities for other sports in its surrounding. The diversity of sport activities concentrated on a small area will invite people of all ages to feel welcome all days of the week. The walkway through the stadium leads down to Lötsjön, where the new footbridge unites Hallonbergen with Sundbyberg. The project is realized by the members of AIK by voluntary work during evenings, nights and weekends. The public football stadium becomes the social engine that unites people with the ideals of AIK.​

Det är från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som uppsatsen tar upp frågan om hur generationer av unga och -gamla framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Utifrån den yngre generationens sätt att använda sig av digital teknik, baserad på tidigare forskning har en jämförelse gjorts mot hur den äldre generationen framhäver sin identitet med digital teknik på Hallands konstmuseum. Den data som samlades in består av tolv dagars observation och deltagande observation samt en enkätundersökning på plats. Resultatet av analysen, antyder att sättet som generationerna fotografera såsom att dela och komponera sitt fotografi kan ha en påverkan på vart deras sociala nätverk historiskt sett har befunnit sig i, antingen i det fysiska eller digitala rummet.

Denna studie syftar till att undersöka om och i sådana fall hur medvetenheten om kakor skiljer sig mellan internetanvändare från två olika generationer. Samt hur internetanvändare från två olika generationer uppfattar företags tillvägagångsätt att informera om vad samtycke till kakor innebär för internetanvändare. Den syftar även till att undersöka vilket samband som finns mellan internanvändares inställning till att dela data och företagens tillvägagångsätt att informera om samtycke på sina webbsidor. Den yngre generationen representerar 18–30 åringar och den äldre generationen representerar 45–60 åringar och har valts då de har introducerats till internet i olika stadier av deras liv. Studien är baserad på en kvantitativ webbaserad enkätundersökning och baserad på svar från 175 respondenter. Resultaten visade att den yngre generationen ansåg sig vara mer medvetna om vad kakor är jämfört med den äldre generationen. Cirka hälften av respondenterna i den yngre generationen och 76% av respondenterna i den äldre generationen ansåg inte att de var medvetna om vad webbsidor använder insamlade data till. Båda generationerna ansåg att webbsidor borde ge tydligare information om hur och vad de använder kakor till. Studiens slutsats indikerar att tydliga informationsrutor om hur och vad delade data används har en positiv påverkan på respondenternas upplevda trygghet till att dela data. / The purpose of this study is to examine if the awareness of cookies differs between two different generations, and if so, how it differs. The study also examines how two generations perceive the way companies provide information about what consent to cookies means for the internet users. The study also aims to examine whether internet users’ attitude to sharing data is connected to the way companies provide information about consent on their websites. The younger generation represents internet users between 18-30 years and the older generation represents internet users between 45-60 years. They have been chosen because they have been introduced to the internet at different stages of their lives. The study is based on a quantitative web-based survey with answers from 175 respondents. The result showed that the younger generation considers themselves to be more aware of what cookies mean compared to the older generation. About half of the respondents in the younger generation and 76% of the respondents in the older generation did not consider themselves to be aware of what websites uses the collected data for. Both generations felt that websites should provide clearer information on how and what they use cookies for. The study ́s conclusion indicates that clear information notices about how and what shared data is used for has a positive impact on respondents perceived safety to share data.

Terrorattentet mot World Trade Center i New York den 11 september betraktas som en avgörande händelse för hur vi förstår världen idag. Själva datumet har blivit synonymt med händelsen. Francis Fukoyama (1989) kallar tiden före 9/11 och efter kommunistblockets fall i början av 90-talet för historiens slut. Den stora kampen mellan olika ideologier är utkämpad och den liberala demokratiska kapitalismen har segrat. Världen har landat i en jämvikt. Om kommunistblockets fall är historiens slut så är 9/11 historiens återkomst där en ny kamp och nya skiljelinjer inträder. Men för personer födda i början av 90-talet är den tiden inte slutet utan början och 9/11 är deras introduktion till världen och historien. För många av dem är det den första nyheten de minns.   Denna studie undersöker formativa nyhetserfarenheters betydelse genom att analysera 90-talisters berättelser om 9/11. Analysen utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv, närmare bestämt Erving Goffmans framing-teori, genom en kombinerad tematisk och narrativ analysmetod.   Studien visar hur fem svenska personer födda mellan 1990 och 1995 ramar in 9/11 och deras inramning skiljer sig från den initiala mediala inramningen av händelsen.   Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur individer ramar in sitt första nyhetsminne och hur detta avviker från den mediala inramningen.

Sitcoms uppgift är att förmedla humor genom att representera stereotyper i samhället (Millis, 2005). Vissa forskare har en mer positiv ingång till användandet av stereotyper i sitcoms (Marcin, 2011), medan andra ställer sig kritiska till det (Biagi, 2001). Den kritiska ingången motiveras med att stereotyper felrepresenteras. Aktuella debatter har bidragit till diskussioner som påvisar att vi lever i ett “PK-samhälle”, där det inte längre är accepterat att skämta om allt (Sharf, 2023). Syftet med denna studie är att studera och jämföra mottagandet av skämt om stereotyper i sitcoms, i olika generationer och vid olika grader av seriekännedom. Detta görs genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och receptionsanalys där fem utvalda scener från tv- serien Friends representerar de olika stereotyperna; etnicitet, objektifiering, genus, kroppsideal samt klass. Dessa används för att kunna läsa av tittarens reaktioner och anledningen till dessa, för att sedan kunna ta reda på hur väl sitcoms har åldrats. Studien utförs med stöd i de teoretiska ramverken: stereotyper, representation, receptionsteori, polysemi, intersektionalitet, humorteorier och fandom. Deltagarna i studien var fyra personer födda 1981-2005, benämns “Generation A”, samt fyra personer födda 1945-1980, benämns “Generation B”. Hälften av deltagarna i varje generation har seriekännedom och andra hälften har inte det. Genom att undersöka mottagande av stereotyper i sitcomen Friends mellan generationer kan det påvisa om sitcomen åldrats väl, samt om mottagandet påverkas av seriekännedom eller ytterligare faktorer.  Studien resulterade i att mottagandet varierade på grund av respondenternas tidigare bakgrund och erfarenheter samt seriekännedom. Den humoristiska faktorn utgörs av element som överraskning, igenkänning, att känna sig överlägsen en person eller situation samt att ha undertryckta känslor och rädslor. Vid avfärdade skämt hittades bakomliggande faktorer som avsaknad av seriekännedom, överraskningsmoment samt konsekvenser av problematiska skämt. Viss skillnad kunde ses i hur de olika generationerna resonerade och värderade stereotyper, men båda generationerna enades i att majoriteten av de stereotypa skämten inte hade fungerat i dagens “PK-samhälle”. Den tydligaste avvikandet i mottagandet var på stereotypen klass där samtliga respondenter accepterade skämt om detta. Baserat på resultatet dras slutsatsen att sitcomen inte åldrats väl. / The task of the sitcom is to convey humor by representing stereotypes in society (Millis, 2005). Some researchers have a more positive approach to the use of stereotypes in the sitcom (Marcin, 2011), while others are critical of it (Biagi, 2001). The critical input is justified by the misrepresentation of stereotypes. Current debates have contributed to discussions that show that we live in a "politically correct society", where it is no longer acceptable to joke about all topics (Sharf, 2023). The aim of this study is to examine and compare the reception of jokes about stereotypes in sitcoms, in different generations and at different degrees of serial knowledge. This is done through a combination of semi-structured interviews and reception analysis where five selected scenes from the tv series Friends represent the different stereotypes; ethnicity, objectification, gender, body ideals and class. These are used to read the viewer's reactions and the reason for these, in order to then find out how well the sitcom has aged. The study is carried out with support in the theoretical frameworks: stereotypes, representation, reception theory, polysemy, intersectionality, humor theories and fandom. Participating in the study were four people born 1981-2005, labeled “Generation A”, and four people born 1945-1980, labeled “Generation B”. Half of the participants in each generation have serial knowledge and the other half do not. By examining the reception of stereotypes in the sitcom Friends between generations, it can show whether a sitcom has aged well, and whether the reception is influenced by series awareness or additional factors. The result of the study shows that the reception varied due to the respondents' previous background and experiences as well as serial knowledge. The humorous factor consists of elements such as surprise, recognition, feeling superior to a person or situation, and having repressed emotions and fears. If jokes were dismissed, underlying factors such as lack of serial knowledge, elements of surprise and consequences of problematic jokes were found. Some differences appeared in how the generations reasoned and valued the stereotypes, but both generations agreed that the majority of the stereotypical jokes had not worked in today's “politically correct society". The clearest deviation in reception was regarding the stereotype class where all respondents accepted jokes about this. Based on the results, it is concluded that sitcoms have not aged well.

Gender equality has been on the political agenda in Sweden for nearly half a century and today’s official ideology is that gender equality shall infiltrate all areas of Swedish politics. However, previous research has shown that Sweden is a patriarchal society, which manifests itself in all aspects of society, but also in the heterosexual couple relationship. This qualitative interview study identifies which factors affect experienced gender equality among ten heterosexual women who are in a couple relationship and aims to determine whether or not a difference exists between two different generations of women. The result shows that women experience that they take greater emotional and practical responsibility than men in the relationship and identifies communication and emotional attunement as being key factors which affect gender equality in the heterosexual relationship. Furthermore, it illustrates an increased level of awareness regarding gender equality among the younger generation of women, but no big differences between the age groups were found. In accordance to previous research, this study shows that patriarchal gender structures greatly affect the heterosexual couple relationship in all aspects. / Jämställdhet har varit på Sveriges politiska agenda i nästan ett halvt århundrade och idag är den officiella ideologin att jämställdhet skall prägla all svensk politik. Tidigare forskning inom området tyder dock på attSverige är ett patriarkalt samhälle och att detta manifesteras både i samhället i stort, men även i den heterosexuella parrelationen. Denna kvalitativa intervjustudie identifierar vilka faktorer som påverkar upplevd jämställdhet hos tio kvinnor som befinner sig i heterosexuella parrelationer och försöker fastställa huruvida någon skillnad existerar mellan två olika generationers kvinnor. Studien visade huvudsakligen att kvinnor upplever sig ta mer känslomässigt och praktiskt ansvar än män samt att kommunikation och känslomässig anknytning har stor påverkan på upplevd jämställdhet i den heterosexuella parrelationen. Resultatet illustrerade även en ökad medvetenhet kring jämställdhet hos den yngre generationen, men någon större skillnad mellan åldersgruppernaerhölls ej. I enlighet med tidigare forskning visar studien att patriarkala könsstrukturer har stor påverkan på den heterosexuella parrelationen i alla aspekter.

Uppsatsen uppmärksammar den nedåtgående trenden av antal revisorer och undersöker revisionsmedarbetares arbetsmiljö med en kvalitativ arbetsmetod. Det har genomförts en semistrukturerad intervju med en etablerad branschexpert samt sju med unga medarbetare inom branschen i form av assistenter. Det har även genomförts två semistrukturerade intervjuer med två delägaren på två mindre byråer. Valet är motiverat då uppsatsen inte syftar till ett representativt resultat utan ett resultat som skildrar enskilda personers upplevelser av deras arbetsmiljö. Uppsatsen har utgått från arbetspsykologiska teorier och motivationsteorier samt dess inneboende förklarande faktorer som grund för undersökning. Detta gör uppsatsen till en deduktiv ansats. Arbetsrelaterade förändringar styrs av inre motivationsfaktorer som är individens inneboende intresse för ett yrke. Det styrs även av yttre motivationsfaktorer som belöningar i form av både finansiella belöningar och icke-finansiella belöningar. Motivationen hos en medarbetare har förklarats på olika sätt av forskare och de flesta forskares teorier ger en bild av verkligheten på olika sätt. Majoriteten av uppsatsens respondenter var assistenter och det som är värdeskapande för dem är utveckling och lärande samt hög grad av trivsel framför lönen. Yrket har en karakteristisk utvecklingsgång och det är att assistenter blir seniora assistenter för att sedan bli auktoriserade revisorer och möjligen senare delägare. Det är även assistenter som ger stöd och till nya assistenter och att de anställs av revisorer vilket kan liknas vid ett kretslopp. Uppsatsen fann att alla åldersgrupper inte fanns representerade inom de olika byråerna. Personer inom åldersgruppen 31-45 år fanns inte på många av byråerna och denna åldersgrupp drivs dels av förmågan att styra dess egen karriär och att få uppleva arbetstillfredsställelse enligt Armstrong och Taylor (2014). Denna åldersgrupp låg även mellan generation X och generation Y, där generation X motiveras av de arbetsplatser de känner hög arbetstillfredsställelse och där de får stöd av sina arbetskollegor (Benson & Brown 2011). Samtidigt är generation X en generation som är kreativ, självgående (Hansen & Leuty, 2012) auktoritär och skeptisk (Glass, 2007). Generation Y motiveras av snabba karriärsutvecklingar (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe & Freeman, 2007; Axelsson, 2015), karriärmöjligheter (Terjesen, Vinnicombe & Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011), låg grad stress (Carcello & Copeland Jr. 1991; Law, 2010), tydliga mål, bra chefer, hög trivselnivå på arbetsplatsen (Ball et al., 2011) och en balans mellan arbete och fritid (Carcello & Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondenterna berättar att de kollegor de känner till och som har bytt arbete är på grund av en eller flera av de ovannämnda faktorerna. På de byråer respondenterna arbetar på har det inte skett stora pensionsavgångar men det är individer som är nära pension. Uppsatsen kom även fram till att framtiden för revisionsbolagen även kommer att ha en avgrening inom hållbarhetstjänster till kunder. Utöver det kom uppsatsen fram till att alla byråer möjligen inte satsar på långsiktiga medarbetaren samt att det inte är alla byråer som satsar på långsiktighet över lag. / This thesis draws attention to the downward trend of the number of auditors and investigates the work environment of audit staff with a qualitative working method. One semi-structured interview has been conducted with an established industry expert and seven with young employees, in terms of assistants, in the industry. There have also been two semi-structured interviews with two partners in two smaller auditing firms. The choice is motivated, as the thesis does not aim to examine a representative result, the thesis aims to examine result that depicts individuals' experiences of their working environment. The thesis is based on occupational psychological theories and motivational theories as well as its inherent explanatory factors as a basis for examination. This makes the essay a deductive approach. Work-related conversions are governed by internal motivational factors that are the individual's inherent interest in a profession. It is also governed by external motivational factors as rewards in terms of both financial rewards and non-financial rewards. The motivation of a co-worker has been explained in various ways by researchers, and theories of most researchers give a picture of reality in different ways. The majority of the respondents were assistants, and the value creation for them is development and learning as well as a high degree of well being in front of the salary. The profession has a characteristic development process, and it is that assistants become senior assistants and then become authorized auditors and possibly later partners. There are also assistants who provide support and assistance to new assistants. Auditors are also the ones who hire them. It could be likened to a cycle. The essay found that all age groups were not represented within the different auditing firms. People in the age group 31-45 years old were not found in many of the auditing firms, and this age group is driven by the ability to manage their own career and to experience job satisfaction according to Armstrong and Taylor (2014). This age group is also between generation X and generation Y, where generation X is motivated by the workplaces they feel high job satisfaction and where they receive support from their work colleagues (Benson & Brown 2011). At the same time, generation X is a generation that is creative, self-propelled (Hansen & Leuty, 2012) authoritarian and sceptical (Glass, 2007). Generation Y is motivated by rapid career development (Glass, 2007; Terjesen, Vinnicombe & Freeman, 2007; Axelsson, 2015), career opportunities (Terjesen, Vinnicombe & Freeman, 2007; Ng et al., 2010; Barford et al., 2011) (Carcello & Copeland Jr. 1991; Law, 2010), clear goals, good managers, high level of well being at their working environment (Ball et al., 2011) and a balance between work and private life (Carcello & Copeland Jr. 1991; Law, 2010). Respondents utters that the colleagues they know of and who have left the auditing industry, have left the industry due to one or more of the above reasons. In the auditing firms the respondents work at, there have been no major retirements, but there are individuals who are close to retirement. It was also stated that the future of the audit companies will also have a side service of sustainability services to customers. In addition, the paper came up with the fact that not all agencies aim to have long-term employees and that not all agencies aim at long-time plans over all.

Ledarskap har en stor påverkan på människor, företag och samhället i stort. Vidare finns det i samhället normer och könsroller som karaktäriserar bilden av hur en kvinna och en man bör vara. Denna socialt konstruerade bild överförs även till arbetslivet där kvinnor och män i ledande positioner har olika förutsättningar och förväntningar utifrån kön. En annan aspekt som influerar ledarskap är generationer. Olika generationer har växt upp under olika förutsättningar som kan påverka deras attityder mot ledarskap och hur de vill bli ledda. Det finns en avsaknad av undersökning i relation till dessa tre komponenter: ledarskap, genus samt generationer i form av Generation X och Millennials tillsammans.

Due to a major generational renewal within the public sector, a large number of managers are anticipated to be recruited in the near future. Management in public sector is often separated from management in private sector, since public businesses has special demands to consider. The public management is also distinguished due to the fact that they have responsibility over a larger number of employees than managers within other branches of industry. During the last few decades, the public sector has reformed and taken on a more corporate like structure, which has transformed the public leadership. Previous research on public leadership and general leaderships theories has shown that management is more successful if the manager is able to interface with its employees. To favour the leadership it is important for managers to be aware of the employees’ expectations and demands. These facts make it interesting to study which expectations that lies on managers within the public sector. Due to this, this study aims to create an image of how preschool management is perceived by public preschool employees and to elucidate employees’ expectations of future public managers. Our central questions are:• From a preschool employees perspective, what does it entail to be a preschool manager within the public sector?•    What are preschool employees expectations of their future preschool managers? To answer these questions, interviews were held with six preschool teachers from two different preschools in Örebro kommun. The results showed to some extent similar perceptions and expectations on preschool managers, but the empirics also revealed great differences in some standings. The conclusions drawn from the study is that employees have distinct expectations on their managers, especially considering distinctness and the ability to listen. / Genom ett aktuellt generationsskifte inom offentlig sektor förväntas ett stort antal nya chefer, bland annat inom förskolan, tillsättas. Att vara chef inom offentlig sektor skiljs ofta från att vara chef inom privat sektor, då offentliga verksamheter har en annan kravbild över sig än vad privata verksamheter har. Det offentliga chefskapet särskiljs även då dessa chefer i regel är ansvariga över ett större antal anställda än chefer inom andra branscher. Under de senaste årtiondena har den offentliga sektorn reformerats mot en mer företagslik struktur, vilket förändrat det offentliga ledarskapet. Tidigare forskning inom offentligt ledarskap samt inom generell ledarskapsteori har konstaterat att det är lättare att vara framgångsrik i sitt ledarskap om man som chef har ett lyckat samspel med sina medarbetare. Att som chef känna till vilka krav och förväntningar som finns från medarbetarnas sida kan också underlätta för ledarskapet. Detta gör det intressant att studera vilka förväntningar som finns på chefskapet inom offentlig sektor. Därmed syftar denna studie till att skapa en bild av hur förskolechefsrollen uppfattas av offentligt anställda förskollärare och belysa deras förväntningar på framtida förskolechefer. Frågeställningar:•    Vad innebär förskolechefsrollen ur en förskollärares perspektiv?•    Vilka förväntningar har förskollärare på sina framtida förskolechefer? För att besvara dessa frågeställningar intervjuades sex stycken förskollärare från två olika förskolor inom Örebro kommun. Resultatet visade till viss del på liknande uppfattningar och förväntningar på förskolechefer, men visade också på stora skillnader i vissa avseenden. De slutsatser som kunde dras var att det finns tydliga förväntningar på chefen från medarbetarnas sida, särskilt vad gäller lyhördhet och tydlighet.

En ny generation har etablerat sig på arbetsmarknaden med andra egenskaper och förväntningar på ledarskap än generationerna innan. Studiens syfte blev därmed att undersöka chefers erfarenheter av att leda medarbetare som tillhör generation Y, i förhållande till andra generationer. Frågeställningarna berörde vad chefer anser kännetecknar generation Y som medarbetare samt hur chefer upplever sitt ledarskap i förhållande till generation Y. Studiens resultat analyserades i relation till teori om situationsanpassat ledarskap samt efterföljarskap. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer tillsammans med chefer på organisationer inom olika branscher i en större stad i Sverige. Resultatet visar att generation Y som medarbetare upplevs vara självcentrerade och flexibla samt ha krav på utveckling, ett personligt ledarskap och att bli tilldelade meningsfulla arbetsuppgifter. De beskrivs också ha egenskaper som passar organisationen de arbetar för och en osäkerhet ifall deras egenskaper beror på deras ålder eller generation uttrycks. Chefer beskriver sitt ledarskap i relation till generation Y som att det fokuserar på individens och kontextens behov genom att bygga upp en relation till generation Y som medarbetare. / A new generation has established itself on the labor market with other characteristics and expectations of leadership than the generations before. Therefore, the aim of this study was to investigate managers’ experiences of leading employees who belong to Generation Y, i relation to other generations. The research questions covered what managers consider represents Generation Y as employees and how managers experience their leadership in relation to Generation Y. The study's results were analyzed in relation to theory about situational leadership in relation to theory about leaders’ followers. The method consisted of qualitative interviews of managers at organizations within different line of business in a larger city in Sweden. The results show that Generation Y as employees are considered to be self-centered and flexible, also to have demands on development, a personal leadership and to be assigned meaningful tasks. They are also described to have qualities that are suitable for the organization they work for and an uncertainty about whether their characteristics is because of their age or generation is expressed. Managers describe their leadership in relation to Generation Y as that it focuses on the needs of the individual and the context by building up a relationship with Generation Y as an employee.