Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone. Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg. En intervjuguide med redan förbestämda frågor har legat till grund för intervjuerna. Teori: Uses and Gratifications, mobilitet, medieanvändningens historia, globalisering och olika teoretiska påståenden om yngre och äldres medieanvändning genom tiderna. Huvudsakliga resultat: Genom våra förförståelsen inför intervjuerna och efter genomförda intervjuer kan konstateras att användningen de två generationerna emellan skiljer sig ganska markant. Mer information kommer efter genomförd analysdel.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS. De teorier som legat till grund för uppsatsen är främst Lissie Åströms teori om personlighetstyperna ”centripetal” och ”centrifugal”. Det läggs också ett stort fokus på att beskriva maskulinitet och hur den uppvisas i reklam genom bland annat stereotypiserande. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan de olika plattformarna är förhållandevis liten och att de stora skillnaderna finns att se i hur åldersgrupperna framställs i reklaminslagen, där de yngre visar en betydande större del maskulina karaktärsdrag i förhållande till de andra mediegenerationerna. / The purpose of this paper is to analyse how men and masculinity is portrayed in advertising aimed to different media generations through different TV-platforms. These framing of questions have their focus in clarifying how men shown in advertising on TV act, which personality types are exhibited and also the similarities and differences that can be detected between the different media generations. The study’s selection that has been analysed is advertisements on both traditional TV and web-TV to thereby detect a difference between them. There has also been a selection to distinguish the different media generations where these are the basis for the subsequent result sections. The data has been studied by the use of a quantitative content analysis in which a coding scheme has been created. The theories that formed the basis of this paper are mainly Lissie Åström’s theory of the personality types ”centripetal” and ”centrifugal”. There is also a large focus on describing masculinity and how it is presented in advertising by including stereotyping. The essays results show that the difference between the different platforms is relatively small and that the major differences can be seen in the age groups presented in the advertisements, where the younger group is showing a significant greater proportion of masculine traits in relation to the other generations.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Previous research proves clear differences between different generations when it comes to attitude towards work. There have been divisions of the different generations which enables research and drawing conclusions of what characteristics that are typical for the different generations. Meanwhile, work motivation and job satisfaction have become a bigger social discussion, which have resulted with a need for employers to change their way of working to reach the employees. This is specifically relevant for the latest generation who is active on the labor market, Generation Y. Increased demands and changed motivation factors for that generation differ how earlier generations on the labor market is motivated to their work. This study aims to create understanding for how the different motivation factors differ for the different generations who today are active on the labor market. To understand this, we used Deci & Ryan’s (2000) Self Determination Theory. That theory explains the intrinsic and extrinsic motivation and lifts three motivation factors; competence, autonomy and relatedness. This study contributes with knowledge to employers about how different generations are satisfied at their work and how you as an employer can encounter the different generations depending on what they are motivated by. The results of this study show that generations value work different and are motivated in different ways. Baby Boomers is the generation who are most satisfied with their work and are triggered by intrinsic motivation while Generation Y is driven by extrinsic motivation and is the generation who is least satisfied. In general, it showed that Swedes are satisfied at work, independent if they work within the private or public sector. The biggest motivating factor for all generations was autonomy and what correlated between work motivation and job satisfaction is the level of social relatedness.

Författare: Elina Olsson & Tilda Zerat Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete (kandidat), 15 hp, 2FE78E   Titel:                                                         Gör er redo för generation Z! – Olika aspekter inom motivation för den nya arbetskraften Problemformulering: Vad motiverar generation Z i arbetslivet? Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga vad som motiverar generation Z i arbetslivet. Metod: Deduktiv ansats med en kvalitativ och fenomenografisk analys. Datainsamlingen skedde med två olika metoder i form av strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Slutsats: Studien påvisar att organisationers uppfattning om generation Z och generation Z egna krav på en arbetsplats till viss del stämmer överens. Trots olika detaljskillnader uppfattas det att generation Z övergripande motiveras av en företagskultur som präglas av stöttande, coachande ledarskap, utvecklingsmöjligheter och frihet under ansvar. Nyckelord: Generation Z, motivation, ledarskap, motivationsfaktorer, organisationsutveckling, motiverande arbete, företagskultur, generationsskillnader, yngre generationer.

I det här arbetet tar jag upp vad det finns för slang i Norrköping. Jag jämför slangord mellan fyra generationer i en undersökning som består av en enkätdel, där informanterna har fått svara skriftligt och en muntlig intervjudel som utgår ifrån svaren på enkäten. Jag har här intervjuat grupper där män är för sig och kvinnor för sig, fyra stycken ifrån varje kön och generation. Totalt är det 32 stycken informanter. De är födda i Norrköping eller inflyttade några få år efter födseln. Alla har arbetarföräldrar. Jag knyter samman undersökningen med en teoretisk del i början av arbetet där jag tar upp tidigare forskning i ämnet. Tillsammans med resultatet av undersökningen följer kommentarsdelar som mer ingående tar upp den historiska bakgrunden för orden. I diskussionen följer jag sedan upp resultaten och presenterar skillnader mellan sätten att intervjua som visade sig och framför allt skillnaden mellan de fyra generationernas slang. Vad jag har velat få fram med arbetet är hur slangen skiljer sig mellan generationerna och kanske också könen och varför. Resultatet är entydigt, även om jag inte kan påstå att undersökningen är allmänt gällande då den är i så liten skala. För varje generation finns det nya företeelser i slangen. Varför det gör det är därför att den huvudsakliga delen av slang skapas av ungdomsgenerationerna i det samhälle som de lever och formas av just vid det tillfället. Samhället förändras på många sätt, så också slang. Den huvudsakliga skillnaden mellan män och kvinnor är vilka ord vi producerar slangord för. Män har en förkärlek till substantiv medan kvinnor är mer bundna till adjektiv och adverb.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Behovet av fler förskoleplatser och fler bostäder för äldre ökar i takt med pågående urbanisering, kommunala besparingar som leder till nedskärning av olika verksamheter och att vi tenderar nå en högre livsålder. Förskolor och vård- och omsorgsboenden har ett antal gemensamma nämnare för sina målgrupper. Barn och äldre har ett beroende av omsorg och stöd av personal, de ska ha tillgång till en miljö som är lugn och trygg men som också kan erbjuda aktiviteter och social stimulans. Hos båda verksamheterna finns det även behov av exempelvis tillagningskök, personalrum, varumottag och avfallshantering. Förutom detta har båda verksamheterna behov av tomtmark. Detta kan vara en avgörande faktor om var och hur dessa verksamheter kan etableras under pågående befolkningsökning med förtätning i våra städer och vid kommunala nedskärningar till följd av ekonomiska besparingar. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur dessa två verksamheter kan samlokaliseras och hur en sådan byggnad kan utformas för att tillgodose verksamheternas enskilda och gemensamma behov och samtidigt möjliggöra för aktiv och passiv interaktion mellan barnen, de äldre och personalen. Arbetet påbörjades med en litteraturstudie för att samla information och kunskap inom ämnena social hållbarhet och sambandet med den fysiska miljön i förskolor och vård- och omsorgsboenden. Utifrån litteraturstudien togs en intervjuguide fram som användes under platsbesöken på två förskolor, två vård- och omsorgsboenden samt två samverkanshus. Från platsbesöken har även författarnas egna reflektioner sammanställts. Platsbesöken och litteraturstudien har därefter sammanställts till en syntes med åtta punkter som bedöms vara viktiga att beakta vid planering av en kombinerad verksamhet. Syntesen har därefter använts som underlag till konceptutvecklingen där målgruppernas olika behov konkretiserades genom skisser som ledde till en konceptbyggnad. Denna konceptbyggnad är utformad för att kunna anpassas beroende på vilken tomt den ska appliceras på, hur många boende- respektive förskoleplatser som behövs samt hur den kringliggande miljön ser ut.  Slutsatserna från arbetet visade att en kombination av dessa verksamheter bedöms vara passande och att båda verksamheter kan få ett positivt utbyte av att träffa varandra och samarbeta. Inga ekonomiska kalkyler togs fram under arbetet, men de ekonomiska fördelar som framkom under arbetet har varit bland annat samordning av varutransporter, personal, avfallshantering, energi och mer effektiv markanvändning eftersom tomtmarken kan samnyttjas.

Personalen är den främsta tillgången i humankapitalintensiva verksamheter. Personalomsättningen på arbetsmarknaden har ökat vilket innebär stora kostnader, inte minst för branscher där människors kunskap och erfarenhet är en stor och viktig resurs. I och med detta blir det av vikt för företagen att arbeta med åtgärder som motiverar personalen att stanna kvar en längre tid. För att nå detta behövs konkurrenskraftiga verksamheter som månar om sin personal. Hur åtgärderna ser ut bör variera och även anpassas efter individerna, som har olika värderingar bland annat beroende på vilken generation de tillhör. Syftet med studien var att undersöka hur humankapitalintensiva branscher använder sig av ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft och om dessa åtgärder är särskilt anpassade till någon av de olika generationerna på dagens arbetsmarknad. Studien har sökt svar på följande forskningsfrågor: På vilket sätt använder humankapitalintensiva företag ekonomistyrning för att behålla sin arbetskraft idag? Och är dessa åtgärder särskilt anpassade mot någon av de yrkesverksamma generationerna?  Studien har använt sig av en kvalitativ metod för att samla in empiri och uppnå syftet. Datainsamlingsmetoden som används är intervjuer till både chefer och anställda inom två humankapitalintensiva verksamheter. Studien utgår från teorier om generationerna som idag finns på arbetsmarknaden, det vill säga, generation X, Y och Z. För att uppnå syftet redogörs teorier om ekonomistyrning och några av dess olika delar, såsom belöningssystem och prestationsmätning, samt generationsteorier i en analysmodell. Studiens resultat har analyserats genom att jämföra empirin med studiens teoretiska referensram. Resultaten visar att ekonomistyrning är något som jobbas aktivt med utifrån ett flertal aspekter, resultaten visar även att samtliga generationer är relativt likasinnade. Det verkar inte finnas någon tydlig medveten anpassning av ekonomistyrningen mot respektive generation i alla aspekter. Slutsatsen för studien är att åtgärderna i somliga fall är utfärdade till att behaga de två yngre generationerna Y och Z. Studien har även kommit fram till förslag för fortsatt forskning att undersöka om chefer i olika generationer agerar och anpassar sin ekonomistyrning till att attrahera och behålla medarbetare i de olika generationerna.