Sammanfattning:   Syftet med undersökningen var att studera elevers inlärningsstilar, för att se om det finns några skillnader på vilka inlärningsstilar som är dominerande hos eleverna generellt, beroende på kön eller på vilket program eleven går. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som eleverna på de olika programmen ombads fylla i. De sammanställda resultaten antyder att elever på det estetiska och det humanistiska programmet i större utsträckning är beroende av en varierad undervisning, eftersom de visar sig ha flera dominerande inlärningsstilar än eleverna på övriga program. En tendens som också framkom är, att pojkar i större utsträckning än flickor har flera dominerande inlärningsstilar. Undersökningen är inte statistiskt säkerställd, men en försiktig slutsats kan ändå vara, att den svenska skolan i större utsträckning behöver använda sig av undervisning, som stimulerar alla olika inlärningsstilar.

<p>Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.</p><p>Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje. Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt? Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.

With this empirical essay I want to research how and why pedagogues use music in their preschool activities. Music is important to me and in relation to the new educational plan I have cautions about that the esthetic subjects may be less prioritized than before. The purpose with my study is to find out preschool pedagogues perspective in learning and evolving children’s educational matters through music. I base my literature theories in this study on Vygotskij and Fröbels theoretical perspectives. I chose to do a qualitative examination to be able to go deeper into my research, I also chose to interview four pedagogues and thereafter observe music activities they held. The observations are used as support for the interviews that I have done. This study shows that the pedagogues use music for more than just singing songs and rhyming. Music means joy, learning and fellowship. They also see music as a tool for the children’s oral and mathematical evolution. A conclusion based on this is that further learning is important for music’s influence in preschool.

Andersson, L. Karlsson, B-M. &amp; Leek, M. (2011). Hur använder barn bild- och formskapande material utan instruktioner? Examensarbete i Pedagogik 15 hp. Lärarprogrammet, akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Vårt arbete grundar sig på en studie av en barngrupp med barn i tre års ålder. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad barnen väljer att göra vid mötet av olika skapande material utan att ha fått vidare instruktioner. Den aktivitet vi benämner som ”utan instruktioner”, både i titel och vidare i texten, är att barnen inte får några uttalade instruktioner eller mallar. Vi träffade barnen vid fyra planerade skapandetillfällen där vi lät dem använda materialen på det sätt de själva valde. Vi lät även barnen visa sina alster vid ett femte tillfälle genom en vernissage på förskolan. Grunden för detta arbete ligger till stor del i studien ute på den valda förskolan där vi använt oss av olika slags dokumentation, till största del observation, men även genom litteratur och forskning som gett oss en bredare områdeskunskap. Det resultat vi kan se i vår studie är att barnen använder materialen på många olika sätt och inte ofta på det sätt som vi vuxna förväntar oss det. Olika faktorer som kan ha spelat in är bl.a. val av miljön och material.   Nyckelord: Bildpedagogik, förskola, skapande, glädje, lek, material

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd. Patienterna kände en stor tacksamhet för gåvan till nytt liv och de ville därmed leva varje dag fullt ut. Patienterna som genomgått en transplantation befinner sig i en mycket komplex situation där de samtidigt känner tacksamhet, glädje sorg och oro.Patienternas förväntningar bestod av att de hoppades kunna leva ett så normalt liv som möjligt efter transplantationen och ”ville ej ses som sjuka” efter återhämtningen. Somsjukvårdspersonal är det oerhört viktigt att vara medveten om detta för att kunna ge en godomvårdnad. Även omgivningens stöd var mycket viktigt. Känslomässigt och fysiskt välbefinnande påverkade upplevelsen av transplantationen.

Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter. / Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ”identitetsmarkör”, ”umgänge”, ”autenticitet” och ”glädje” - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest. Intervjun har gjorts med tre av Växjös lokala rockartister.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur musiken används i förskolan och vilken uppfattning förskollärare på fyra förskolor har angående musik. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer. Denna studie är skriven och anpassad för att besvara hur förskollärare planerar musiken i förskolan, hur det kan kopplas till lärande och utveckling samt hur musikalisk bakgrund kan påverka musikanvändandet i förskolan. Resultatet visar att förskollärare ser musik som både en spontan och planerad aktivitet i förskolan där flera inslag såsom instrument, rörelse och sång utgör helheten. Musiken uttrycker först och främst glädje och ses även som ett sätt att främja annat lärande enligt förskollärarna. Förskollärarna är överens om att ett intresse för musik är mer betydelsefullt i arbetet än musikalisk kunskap. Slutsatserna som studien visar är att musik som ämne planeras med barnens intresse som huvudsyfte och att annat lärande blir sekundärt. Lärandet som kan gynnas av musik är beroende på vad förskolläraren vill förmedla med den.

Detta examensarbete undersöker tolkningen av uttryck av glädje genom en animerad karaktärs gångstil. Med hjälp av fyra skapade animationer och intervjuer undersöktes hur glädje uppfattas genom gångstilar. Detta för att hypotetiskt kunna stärka övergångar mellan olika sekvenser i spel, samt för att kunna stärka spelarens inlevelse utifrån det resultat som tagits fram.