När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet. I dessa områden planeras det för nybyggnation av framförallt bostäder men ävenannan verksamhet. Jämförelsen genomförs från dagsläget till hur situationen kan komma att seut i framtiden när den urbana närvaron är på plats.Tillgänglighetsanalysen genomförs från kollektivtrafiksstationer (tunnelbana och tvärbana) ochgrönområdena. Studien fokuserar på de människor som på egen hand tar sig till grönområdenavia dessa kollektiva transportmedel. GIS-analysen är en cost distance-analys som beräknaravståndet mellan stationer och grönområden. Resultaten visar att tillgängligheten i Stora Ursvikförsämras i framtiden för de stationer som befinner sig i västlig riktning från grönområdet ochgenerellt blir grönområdet mer otillgängligt då nybyggnationen i kombination medomkringliggande motorvägar avskärmar området mer än i dag. Resultaten för Årstafältet liknardem för Stora Ursvik då tillgängligheten generellt försämras från samtliga omkringliggandestationer då den framtida nybyggnationen även här isolerar det kvarvarande grönområdet på etttydligare sätt än jämfört med dagens mer öppna Årstafält.

Denna studie har syftat till att undersöka kolonilotternas plats i urban miljö. Detta för att se vad för effekter kolonilotterna har på individerna. För att göra denna analys har tidigare studier om kolonilotter och grönområden sammanvävts med resultatet. Studien har även använt sig av teorin trädgårdsterapin. Trädgårdsterapin har använts för att se om samma effekter på individer som inte har blivit ordinerade att besöka grönområden som på patienter inom sjukvården kan observeras. Detta har gjorts genom att undersöka vad för motiv respondenterna hade när de införskaffade sin lott och genom att undersöka vad de känner närde tänker på sin kolonilott. Vidare har detta lett till att studien har uppnått ett resultat som visat på att mycket av trädgårdsterapins effekter och den tidigare forskningens effekter kan utläsas hos respondenterna, men det finns en viss avvikelse hos några respondenter. Hos dessa respondenter som avviker tenderar kolonilotterna att snarare bidra till ohälsa.  Metoden som studien har använts sig av är semistrukturerade intervjuer. Urvalet och materialet blev åtta intervjuer som utförts i Uppsala sommaren 2021. Respondenterna representerar olika ålderskategorier och flera olika koloniföreningar.

En växande folkmängd i kombination med att allt fler människor söker sig till storstäder innebär utmaningar i samhällsplaneringen. Det föreligger en polaritet mellan å ena sidan den kompakta förtätade staden, och å andra sidan bevarandet av urbana grönområden och de fördelar som de för med sig. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur Eskilstuna kommuns grönplan förhåller sig till reurbanisering och förtätning. Genom en kvalitativ innehållsanalys utvärderades kommunens grönplan för att undersöka hur stadens grönområden värderas, vilka ekosystemtjänster som kunde identifieras och vilka som anses vara betydelsefulla samt varför vissa ekosystemtjänster anses mer värdefulla än andra. Analysen visade att kommunen, genom inventering av utvalda grönstrukturer, identifierat och värderat områden med specifika värden för att sedan gå vidare med ekosystemtjänstanalyser. I grönplanen läggs störst vikt vid understödjande och kulturella tjänster och det blir också tydligt att det föreligger en outtalad dualism mellan stad och landsbygd där värden tilldelas utifrån grönområdenas lokalisering. De grönområden som anses särskilt värdefulla beskrivs i första hand ha ett kulturellt värde, vilket är i enlighet med politiska och regionala mål. Många kommuner implementerar ekosystemtjänster i sin verksamhet och att undersöka hur värderingar av grönområden påverkar planeringen är betydelsefullt för värnandet av urbana grönområden.

Världens befolkning ökar för varje dag som går och likaså ökar befolkningen i städer runomkring i världen. Urbaniseringen blir mer och mer påtaglig och att uppnå en hållbar utveckling är av största vikt för att klara av denna urbanisering och dess problem som den ställer på folkhälsan. Grönområden i urbana miljöer har en roll att spela i den hållbara utvecklingen som innebär att tillfredsställa dagens generation utan att behöva göra det på bekostnad av framtida generationer framförallt när det gäller den sociala hållbarheten. Syftet med studien är att definiera den sociala hållbarheten i grönområden och avgöra vilka faktorer och attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. Målet med studien är är att med hjälp av enkätstudie och observationsstudie som baserats och validerats på tidigare genomförd forskning och befintlig littertatur, ta fram två ”Quality of Life” (QoL) index. Ett index som påvisar hur väl de utvalda grönområdena uppfyller den sociala hållbarhetsdefinitionen och besökares krav på dem. Samt ett index för att påvisa vad det genomförs för typ utav aktiviteter inom grönområdet och koppla till attributer som är viktiga i grönområden för att invånare ska nyttja dem. QoL-index, observationsstudien och enkätstudien behandlar fyra faktorer inom social hållbarhet som tagits fram genom tidigare genomförd forskning och befintlig litteratur. Dessa är trygghet, jämställdhet och jämlikhet, tillgänglighet och sociala interaktioner. Enkätstudien genomfördes i Stenebergsparken och Jungfruparken med totalt 59 respondenter. Dessa var uppdelade på 29 respondenter i Stenebergsparken och 30 respondenter i Jungfruparken. Observationsstudien genomfördes i samma grönområden och användes som validering av enkätsudien men också för analysering av data. QoL-index beskriver hur respondeterna upplever grönområdet inom de fyra faktorerna samt hur respondeterna värdesätter de fyra faktorerna. Av resultatet framgår att framförallt trygghet värdesattes högt av respondenterna. QoL-indexen kan fungera som en vägledning till framtagandet av ett definitivt mått på social hållbarhet och faktorer som påverkar nyttjandet av grönområden / The world´s population is increasing with each passing day, so as the population of the cities around the world. Urbanization is becoming more and more significant and achieving sustainable development is of the utmost importance, to cope with the urbanization and it´s negative impacts that it poses to public health. Green areas in urban enviroment play an important role in sustainable development which means to satisfy today's generation without having to do so at the expense of future generations, especially when it comes to social sustainability. The purpose of the study is to define the social sustainability in the green areas and determine which factors and attributes are important for residents to use them. The aim of the study is to produce two QoL-indexes with the help of a survey and an observational study that has been based on previously implemented research and existing literature. One QoL-index how well the selected green areas in the study meet the definition of social sustainability and how well they meet the resident´s requirements on them. The other QoL-index shows what kind of activities that are performed in the green areas and connect them with the attributes that are important for the residents. The QoL-indexes, observational study and the survey adress four key factors within the term social sustainability that has been decided through previously implemented research and existing literature. These four key factors are safety, equality, accessibility and social interactions. The survey was perfomed in Stenebergsparken and Jungfruparken with a total of 59 respondents (29 respondents in Stenebergsparken and 30 respondents in Jungfruparken). The observational study was imlemented in the same urban green areas as the survey and was used to validate the collected data. The QoL-index describes how the respondents perceive the green areas within these four key factors and how the respondents value them. The results present that the safety was highly valued by the respondents. The QoL-indexes presented in this study can serve as a guide towards the development of a more comprehensive and complete tool to define social sustainability and the factors that influence the use of urban green areas.

Syftet med studien är att undersöka förskolors tillgänglighet till naturpräglade grönområden utanför förskolan som en förutsättning för att erbjuda barn naturmöten. För att undersöka detta har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts i form av gå-intervjuer, GIS-analyser samt GPS-mätningar. En första GIS-analys gjordes för att få en översikt över förskolornas tillgänglighet till naturpräglade grönområden. Sedan genomfördes gå-intervjuer med fyra förskolor där observationer, samtal och fotografering ingick. Fokus låg på att vara närvarande i situationen och ta del av upplevelsen, som en deltagande observatör. GPS-mätningarna av förskolornas färdväg utfördes i samband med gå-intervjuerna. Resultatet visade att totalt 18 av 23 förskolor har tillgång till något naturpräglat grönområde inom 300 meter och alla inom 600 meter. Men grönområdena skiljer sig åt i storlek och form. När det gäller själva grönområdet som förskolorna besöker, så visar resultatet tydligt på skillnader mellan olika grönområden. Vissa grönområden är av högre kvalitet och har därmed bättre förutsättningar för att erbjuda naturmöten. Tittar man på de aktiviteter de olika förskolorna utför i grönområdena de besöker, kan man delvis se hur dessa korrelerar med grönområdets karaktär. Slutligen visar resultatet på att förskolelärarna upplever att både kapacitets-, kopplings- samt auktoritetsbegränsningar påverkar deras handlingsutrymme att besöka naturpräglade grönområden utanför förskolan. / Forskningsprojektet - Hållbar utevistelse vid storförskolor ”HUS”. Finansierat av FORMAS.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför.  Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar. / The population in Sweden is rapidly increasing and expanding possibilities of residential housing is highly topical. In light of this, other matters arise such as where the new residential buildings are to be located and how this affects existing green areas. This study focuses on Gävle municipality and its vision of developing 10 500 residential housings, by the year of 2030. From a sustainability perspective, it is inappropriate to build on green areas in cities. Regardless of the sustainability aspects, Gävle municipality plans to construct residential housings in the inner city parks of the city, as debated in media. The purpose of this study was to examine how employees within the department of Urban planning at Gävle municipality prioritize and account for the qualities of green areas. The study was carried out utilizing a survey and the results were compared to answers obtained from employees within the Urban planning department at the municipalities of Sandviken, Tierp, Älvkarleby and Bollnäs. The results did not show any significant differences between neither municipality, workgroup belonging, nor were any substantial differences between practice and literature identified.

Det här examensarbetet har fokuserat på betydelsen av gröna miljöer för stressade människor i stadsmiljö. Flera vetenskapliga studier som presenteras i detta arbete visar att de gröna miljöerna är positiva för människors hälsa och kan fungera stressreducerande. Det finns även indikationer på att gröna miljöer sänker vår stressnivå mer än bebyggda miljöer. Studierna visar också att utformningen och innehållet i grönytan har betydelse för hur restorativ miljön är.    När man gestaltar en grön miljö med funktionen att reducera stress hos besökaren bör man tänka på såväl besökarens stressnivå, ytans form, storlek som innehåll. I denna studie ges en rad konkreta gestaltningsrekommendationer. Här finns också rekommendationer om val av växtbäddar och växter i en varm stadsmiljö.   Inom ramen för arbetet har jag gestaltat en grön miljö mitt i Stockholm, vid centralstationen. Den gröna miljön har fler stressreducerande funktioner. Här finns t ex möjlighet att slå sig ned i ombonad, varierad grönska och få sinnesstimulering från naturen istället från den omgivande ”stadspulsen”, vilket enligt litteraturen kan ge en avstressande effekt för den målgrupp jag har valt. Det kan dock vara svårt att uppleva att man helt kommer bort från vardagen, att känna rymd och riktig ro. Det behövs t ex större insatser för att sänka ljudnivån från omgivande trafik. För den som är mer påverkad av stress är möjligtvis den befintliga vilda naturen en bit bort från centrum den miljö som ger mest stressreducering.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer som påverkar möjligheterna för förskolan och förskoleklass att besöka naturen, samt hur dessa faktorer kan förbättras. Studien har besvarat frågeställningarna genom att observera en förskola och två förskoleklassers i Sandviken och intervjua barnens lärare om deras förutsättningar till att besöka naturen. Undersökningen redogjorde för syftet med naturvistelser samt granskade avståndet till grönområden, hinder på vägen till grönområden och grönområdenas karaktärer. Förutom de generella förtjänster vistelser i naturen har på barns hälsa som motorik, kunskap och socialt samspel, visade resultatet att naturvistelser har en stor inverkan på nyanlända barn och deras språkutveckling. Vidare visade studien att trafiken har störst betydelse gällande skolor och förskolors förutsättningar till att besöka grönområden på ett säkert och smidigt sätt. Specifika faktorer i trafiken redogjordes samt exempel på åtgärder som kan tas för att förbättra framkomligheten för respektive förskola och grundskola och öka vistelser i naturen.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.