Samhället står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar såsom förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, urbanisering och försämrad och ojämlik folkhälsa. För att motarbeta dessa utmaningar kan grönområden användas som en strategi för att uppnå hållbar utveckling.   Grönområden ger positiva effekter på den fysiska samt den psykiska hälsan och den har även en viktig betydelse för samhället. Syftet med studien var att undersöka hur Gävle kommun arbetar med grönstrukturplanering och hur grönområden kan användas som en strategi för att uppnå en hållbar stadsdel. Såväl var målet med studien att ta fram utvecklingsstrategier inom grönstrukturplanering i Gävle kommun för att skapa mer underlag till de befintliga riktlinjerna och vägledningarna för grönplanering. Studieområdet i studien är Näringen som är ett industriområde i Gävle, som i dagsläget har stora miljöutmaningar och brist på grönytor. Gävle kommun satsar på att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040 utifrån de 19 hållbarhetsmålen som kommunen arbetar efter i projektet. Studien har även analyserat Norrtälje och Göteborgs grönstrukturplanering för att undersöka hur andra kommuner arbetar med grönstrukturplanering och relevanta riktlinjer. Metoderna som har använts för studien inkluderar en SWOT-analys, intervju och en dokumentanalys. I SWOT-analysen studerades styrkor, svagheter, möjligheter och hot för den nya stadsdelen Näringen. Dokumentanalysen studerade relevanta styrdokument som behandlade kommunernas riktlinjer för grönstrukturplanering och nyttan med en grönplan. Intervjun utfördes med en planarkitekt och kommunekolog från Gävle kommun som gav underlag till stora delar av arbetet. Grönplanen uppfattas som ett viktigt dokument för kommunernas arbete med grönstrukturplanering.  I resultatet kan det konstateras att Gävle kommun har bristfälligt med styrdokument som innefattar konkreta åtgärder. Detta kan vara för att processen inte än har kommit i gång. Norrtäljes och Göteborgs riktlinjer kan bidra till god grund för framtida arbete med framtagande av en grönplan i Gävle kommun. De olika styrdokumenten skiljde i synnerhet lite i jämförelse med varandra och inkluderade konkreta åtgärder. Det finns i stor omfattning mycket Gävle kommun måste arbeta med för att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040. / Society faces major challenges related to climate change, such as the loss of biodiversity and ecosystem services, urbanization and deteriorating and unequal public health. To counter these challenges, green areas can be used as a strategy to achieve sustainable development. Green areas have positive effects on physical and mental health, and it also has an important significance for society. The purpose of the study is to investigate how Gävle municipality works with green structure planning and how green areas can be used as a strategy to achieve a sustainable district. The goal of the study was to develop development strategies in green structure planning in Gävle municipality to create more basis for existing guidelines and guidelines for green planning. The focus area in the study is Näringen, which is an industrial area in Gävle, which currently has major environmental challenges and a lack of green spaces. The municipality of Gävle is investing in Näringen becoming one of Europe's most sustainable districts in 2040 based on the 19 sustainability goals that the municipality is working towards in the project. The study has also analyzed Norrtälje and Gothenburg's green structure planning to investigate how other municipalities work with green structure planning and relevant guidelines. The methods used for the study include a SWOT analysis, interview, and a document analysis. The SWOT analysis studied strengths, weaknesses, opportunities, and threats for the new district of Näringen. The document analysis studied relevant governing documents that dealt with the municipality’s guidelines for green structure planning the benefits of a green plan. The interview was conducted with a planning architect and municipal ecologist from Gävle municipality who provided a basis for large parts of the work. The green plan is perceived as an important document for the municipalities' work with green structure planning.  In the results, it can be stated that Gävle municipality has a significant lack of green structure planning that includes concrete measures. Norrtälje and Gothenburg's guidelines can contribute to a good basis for future work with the development of a green plan in Gävle municipality. In particular, the various governing documents differed slightly in comparison with each other and included concrete measures. There is to a significant extent a lot Gävle municipality must work with for Näringen to become one of Europe's most sustainable districts by 2040.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden. / Urban green areas and their sound environments are linked to many health benefits. These areas are threatened to disappear with densifying cities and increasing noise pollution. In Swedish municipalities the aim is to preserve such areas. For this study four areas were visited in Malmö to evaluate their sound environments. The methods included sound measurements, soundscape ecology methods (sound recordings, spectrograms, acoustic indices) and the use of eight characteristics of green areas together with soundscape terminology. Using the eight characteristics together with soundscape terminology might be an effective way of evaluating sound environments, but will probably not compete with other perception-based and health impact assessment methods. On the other hand, soundscape ecology methods could play an important role in some parts of the quality assessment of sound environments, because of highly effective data collection, analysis and mapping, but requires an extension of the quality values in Swedish and European noise policy. Soundscapes should be viewed as resources with ecological and social values.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.

Den mänskliga populationen har tredubblats på 70 år och det råder konsensus om att människan är den dominerande faktorn till klimatförändringarna och den negativa påverkan på ekosystemens processer. Det betonar att den globala utvecklingen främst vilar i mänsklighetens händer, inte minst den urbana utvecklingen då städer i hög grad driver på klimatpåverkan. Därför behövs social-ekologiska hållbara system i städerna utvecklas för att bidra till global hållbarhet och för att främja människors välbefinnande. I städer är grönområden viktiga för människors välbefinnande och gynnar även den ekologiska anknytningen som är betydande för miljöfrämjande värderingar vilket understryker vikten av invånares integreringsmöjligheter med grönområden. Studier pekar däremot på att upplevd otrygghet kan hindra integreringen med grönområden och att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer än män.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) studie syftade till att undersöka människors upplever i Stockholm ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Med den studien som utgångspunkt syftar detta examensarbete till fördjupad förståelse för hur den urbana miljön påverkar registrerade upplevelser baserat på upplevd trygghet och även ur ett könsperspektiv. Samuelsson et al. (2018) utgick från en upplevelse- och deltagande baserad metodik för att förena rumsliga och erfarenhetsmässiga aspekter. I detta examensarbete utfördes därmed två statistiska kvantitativa analyser där den första syftade till att studera samband mellan upplevelser baserat på upplevd trygghet och miljökvalitet. Resultatet visade att positiva trygga upplevelser registrerats främst i grönområden och negativa otrygga i byggd stadsmiljö. Baserat på så få negativa registrerade upplevelser i grönområden syftade den andra analysen till att enbart analysera skillnaden mellan kön och positivt registrerade upplevelser i grönområden och i byggd stadsmiljö. Resultatet visade att kvinnor skattar både byggd stadsmiljö och grönområden i högre grad än män. Resultatet visade även att grönområden i högre grad skattats som positiva än byggd stadsmiljö. Det fanns ingen interaktionseffekt mellan kön och miljökvalitet, men en tendens till ett signifikant resultat.  Utifrån behovet att utveckla hållbara social-ekologiska system i städer för att främja global hållbarhet finns även ett behov att studera människors upplevelser i den urbana miljön. Utifrån resultaten i examensarbetet dras slutsatsen om att åtgärder i stadsutvecklingsprocessen främst bör riktas att designa den byggda stadsmiljön för att främja människors välbefinnande och att grönområden ska bibehållas och stärkas. Studier har visat på att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer för att interagera med grönområden men detta resultat visade inga belägg för det utan tvärtom att kvinnor skattar upplevelser i grönområden högre än män. Därmed anses det vara intressant att i framtida studier studera andra individuella skillnader som kan påverka upplevelserna, exempelvis fysiska och psykiska barriärer. Det vore även intressant att vidare studerar hur element i den urbana miljön, som belysning och bullernivåer, påverkar människors upplevelser och upplevda trygghet. Dessutom bidrar det här examensarbetet med betydande förbättringsförslag till hur framtida PPGIS-undersökningar kan utformas för att förbättra analysmöjligheterna. / The human population has tripled in 70 years and there is a consensus that humankind is the dominant factor in climate change and that ecosystem processes are adversely affected. It emphasizes that global development is primarily in the hands of humanity and, not least, the urban development as cities are greatly driving climate change. This requires sustainable urban systems to contribute to global sustainability and to promote people's well-being. In cities, green spaces are particularly important for people's well-being and also promote the ecological connection that is important for environmental-promoting values. It underlines the importance of residents' integration opportunities with green spaces. Studies, on the other hand, suggest that perception of unsafety can hinder integration with green spaces and that women experience barriers to a greater extent than men.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) study aimed to investigate people's experiences in Stockholm from an environmental-psychology perspective. Based on this study, this thesis aims at a deeper understanding of how the urban environment affects experiences based on perceived safety and from a gender perspective. Samuelsson et al. (2018) study was based on an experience- and participation-based approach to combining spatial and experiential aspects. In this work, two quantitative statistical analyses were carried out in which the first analysis was aimed to study whether there were links between experiences, based on perceived safety, and environmental quality. The result showed that positive safe experiences were recorded mainly in green areas and negative unsafe in built urban environments. Based on a small percentage of negative experiences in green areas the second analysis aimed to analyze only the difference between gender and positively recorded experiences in green areas and in built urban environments. The results showed that women estimating both built urban environment and green spaces in a higher grade than men based on perceived safety. The results also showed that green spaces were more appreciated as positive experiences than built urban environments. There was no statistical interaction between gender and environmental quality, but a tendency of a significant result.  Based on the necessity to develop sustainable social-ecological systems in cities to promote global sustainability, there is also a need to study people's experiences in the urban environment. Based on the results of this thesis, it is concluded that actions in the urban development process should primarily focus on designing the built urban environment in order to promote people's well-being and green spaces should primarily be maintained and strengthened. Studies have shown that women in a greater extent experience barrier to integrate with green spaces, but this thesis showed no evidence of this, instead women rate experiences in green spaces higher than men. Therefore, it is considered interesting to study individual differences that can affect experiences instead, such as physical and mental barriers. It would also be interesting if future studies aimed to study how elements of the urban environment, such as lighting and noise levels, affect people's experiences and perceived safety. In addition, this thesis contributes significant improvement proposals to how future PPGIS surveys can be designed to improve analysis opportunities.

The concept of accessibility has in recent years been more used in urban planning, where access to urban services and attractive places, such as green areas, is desirable. In a rapidly growing city region like Stockholm, accessibility is especially important in order to provide an attractive and sustainable region. Several studies have supported the positive correlation between green areas, human well- being and sustaining a good quality of life. However, it is rather the qualities possessed by a green area that is attractive and not necessarily the space itself. Moreover, access to green areas is considered to affect the property values and can further indicate whether a green area quality is demanded or not since it may differ depending on the green area type and its quality. Although studies concerning accessibility to green areas and the correlation to property values already have been conducted to some extent for Stockholm, the combination of qualitative green areas have not been extensively researched for the entire region with a network analysis approach. The purpose of this study is to measure the accessibility to green area qualities within the Stockholm region and further assess whether the measured distances correlate with the property values within the region. In this thesis, four green area qualities are selected, based on experience values, which are: Spacious, Quietness, Parks and Protected areas for biodiversity. These green area qualities are considered to contribute to individual’s quality of life, but for their usefulness from a regional planning perspective, a combination of different qualities could have been more attractive. The access is further measured from each dwelling in the Stockholm region to these green area qualities, via the pedestrian road network, for different geographical divisions within the region. These four divisions are: Archipelago areas, Urban countryside areas, Countryside areas and Urban areas. The accessibility analysis is conducted by using a GIS-based network analysis. The correlation between the measured distances and the property values per area is determined by using the Pearson correlation method. The results show that the access to spacious green areas generally is at least good in the entire region, while the access to quietness and protected areas for biodiversity generally is poor. The access to parks is only measured for Urban areas, due to limited mapping, and the results show that a majority have at least good access. Also, the results show that dwellings generally have best access to spacious green areas, while they have poorest access to quietness within the entire region. Dwellings located in the outer parts of the Urban areas had poorer access to Parks than in the more central areas. Moreover, the results indicate that there are differences in access for different geographical divisions within the region and it can be concluded that Urban areas have generally poorer access than the more rural areas. It is found that all different datasets have a positive correlation between the measured distance and the property values per areal, which means that dwellings located far away from these green area qualities have higher property values. The exceptions were for the green area quality: Parks, in Urban areas, and the green area quality: Protected areas for biodiversity, in Urban countryside areas, which instead had a negative correlation. Basically, this means that these dwellings located close to parks in Urban areas and close to protected areas for biodiversity in Urban countryside areas have higher property values. The study further shows that the correlation between all datasets is weak. These weak correlations are however assumed to be affected by other location factors that may have directly opposite correlations to these green area qualities, such as access to the city center, public transport and other urban services. However, all correlations in this study are found to be statistically significant, which mean it can be concluded that a true correlation exists, although it is weak. For the statistical results to be more useful from a regional planning perspective, other location factors could be analyzed as well, in order to get a better understanding of the statistical results. Finally, the results from both the accessibility analysis and the statistical analysis can be used as a basis for future planning and as a spatial decision support to sustain a good quality of life within the Stockholm region. / Konceptet tillgänglighet har under de senaste åren använts mer frekvent inom stadsplanering, där tillgänglighet till urban service och attraktiva platser, så som grönområden, är önskvärt. I en snabbt växande stadsregion som Stockholm är tillgänglighet extra viktigt för att bidra till en attraktiv och hållbar region. Ett flertal studier stödjer att det finns en positiv korrelation mellan grönområden, mänskligt välmående och att upprätthålla en god livskvalitet. Det är dock snarare kvaliteterna ett grönområde besitter som är attraktivt och inte nödvändigtvis själva ytan. Följaktligen kan tillgänglighet till grönområden anses påverka fastighetsvärdet och kan vidare ge en indikation om vilka grönområdeskvaliteter som efterfrågas, då det kan variera för olika grönområdestyper med olika kvaliteter. Trots att studier angående tillgänglighet till grönområden och korrelationen till fastighetsvärden redan har utförts i viss utsträckning i Stockholm, saknas kombinationen med grönområdeskvaliteter på en regional nivå med ett nätverksanalytiskt angreppssätt. Syftet med denna studie är att mäta tillgängligheten till grönområdeskvaliteter i Stockholmsregionen och vidare att bedöma om det uppmätta avståndet mellan fastigheter och grönområden korrelerar med fastighetsvärden i regionen. I studien väljs fyra grönområdeskvaliteter baserat på upplevelsevärden, vilka är: Rymd, Rofylldhet, Park och Skyddade områden för biodiversitet. Dessa kvaliteter antas bidra till ökad livskvalitet, men dess användbarhet inom regional planering skulle kunna vara mer attraktiv om de kombineras med andra kvaliteter i analysen. Tillgängligheten mäts från varje bostad i Stockholmsregionen till dessa grönområdeskvaliteter, via gångvägsnätet, för olika geografiska områden inom regionen, vilka är: Skärgård, Tätortsnära landsbygd, Landsbygd och Tätort. Detta utförs genom att använda en GIS-baserad nätverksanalys. Korrelationen mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärden per areal bestäms genom att använda Pearsons korrelationsmetod. Resultatet från tillgänglighetanalysen visar på att tillgängligheten till rymliga grönområden generellt sett är bra eller mycket bra i hela regionen, medan tillgängligheten till rofylldhet och skyddade områden för biodiversitet generellt sett är dålig. Tillgängligheten till parker är endast uppmätt för urbana områden på grund av begränsad kartering och resultatet visar på att majoriteten har bra eller mycket bra tillgänglighet. Följaktligen indikerar resultaten att tillgängligheten skiljer sig för de olika geografiska områdena inom regionen och det kan konstateras att urbana områden generellt sett har sämre tillgänglighet än landsbygdsområden. Dessutom indikerar resultaten att tillgängligheten varierar mellan de olika grönområdeskvaliteterna. Användbarheten av tillgänglighetsresultaten antas vara relevant för framtida regionala planerare som ämnar fokusera på dessa specifika kvaliteter. För att få ett mer heltäckande perspektiv angående befolkningens livskvalitet i regionen behövs dock även andra grundläggande kvaliteter inkluderas i tillgänglighetsanalysen. Kvaliteterna i denna studie kan dock bidra som en del i bedömningen av regional tillgänglighet med fokus på att upprätthålla en god livskvalitet. Den statistiska analysen visar att alla olika dataset har en positiv korrelation mellan det uppmätta avståndet och fastighetsvärdet per areal, vilket innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger långt ifrån dessa grönområdeskvaliteter. Undantagen för detta är: Park, i urbana områden, och Skyddade områden för biodiversitet, i tätortsnära landsbygd, som istället har en negativ korrelation. Detta innebär att fastighetsvärdet ökar för bostäder som ligger nära parker i urbana områden och skyddade områden för biodiversitet i tätortsnära landsbygd. Studien visar även på att korrelationerna mellan samtliga nämnda variabler är svaga. Dessa svaga korrelationer antas bero på inverkan av andra samverkande lägesfaktorer, såsom tillgänglighet till stadskärnan, kollektivtrafik och annan urban service, som möjligtvis har direkt motsatt korrelation till dessa grönområdeskvaliteter. Samtliga korrelationer är dock statistiskt signifikanta, vilket innebär att slutsatsen kan dras att det finns en sann korrelation, även om den är svag. För att få det statistiska resultatet mer användbart för regional planering kan även andra lägesfaktorer analyseras för att få en bättre förståelse för det statistiska resultatet. Slutligen kan resultaten från både tillgänglighetsanalysen och den statistiska analysen användas som ett underlag för framtida planering och som en del av ett rumsligt beslutsstöd för att upprätthålla en god livskvalitet inom Stockholmsregionen.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.