Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet. Grannskapet efterfrågar mer information om HVB-hemmet samt har en generellt likgiltig alternativt positiv attityd till HVB-hemmets placering och de ensamkommande barnen. Acceptansen till HVB-hemmet kan bero på den informationsstrategi verksamheten valde gentemot grannskapet inför verksamhetsetableringen i området eller den låga kunskap som existerar bland grannarna angående hemmets verksamhet, men ytterligare faktorer skulle kunna ges som förklaring. Bristen på kontakt som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet skulle kunna förklaras genom verksamhetens val att hålla en låg profil i grannområdet. Studien kan även urskilja att det finns en outnyttjad potential då grannskapet möjligen kan spela en viktig roll för ungdomarnas integration. / This study is a part of a wider multiple case study conducted in Jönköping county. It is examining a residential HVB-home for unaccompanied refugee children in Jönköping city. The purpose of this qualitative case study is to examine the neighborhood’s potential role in integration of unaccompanied refugee children. Semi-structured interviews were carried out with neighbors (n=11) and with representatives for the HVB-home (n=3). Furthermore, the study examines what information strategies have been used in the establishment process of HVB-home, along with what this has meant for the reception of the home in the neighborhood. The study finds that the neighborhood perceives the examined HVB-home as anonymous and there is a noticeable lack of information and knowledge about the home amongst the neighbors. The neighbors requests more information about the HVB-home and generally have indifferent or positive attitudes towards the location and existence of the HVB-home and the unaccompanied refugee children. The degree of acceptance of the home could be explained by the information strategy the HVB-home initially chose for the establishment of the home or the lack of knowledge about the home amongst the neighbors, although further explanations could be given. The lack of contact between the HVB-home and the neighborhood could partially be explained by the HVB-home’s choice to keep a low profile in the neighborhood. In addition, the study can distinguish an unexplored potential for the neighborhood to possible play an important role in the integration of the unaccompanied refugee children. / Ensamkommande flyktingbarn och grannskapsrelationer i Jönköpings län

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Världen står idag inför en demografisk och urban utveckling - vi blir äldre och bor i allt större utsträckning i städer. Detta ställer i sin tur större krav på samhället i fråga om vård och omsorg samt långsiktig planering, då det behövs fler bostäder samt offentliga miljöer som är anpassade för äldre. Enligt Boverket saknas det idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade till de äldres behov. Detta leder till brister i tillgänglighet inom det ordinarie bostadsbeståndet där ett antal kommuner saknar tillräckligt med platser i särskilt boende för att möta bostadsbehovet. Flyttfrekvensen bland de äldre är ganska låg då många av de äldre vill bo kvar i sina bostäder så länge som det är möjligt. Detta kan i sin tur leda till att en inlåsningseffekt uppstår för de äldre som vill flytta men som inte har någon möjlighet till detta. Detta kandatarbete syftar till att skapa ett gestaltande program för ett seniorgrannskap i Karlskrona - ett grannskap som är skapad för äldre. Seniorgrannskapet ska bland annat bidra till att flyttfrekvensen bland de äldre ökar. Vidare syftar arbetet till att uppmärksamma seniorperspektivet i den fysiska planeringen och att kunna ge ett bättre planeringsunderlag för framtida planering med äldre i fokus. Seniorgrannskapet grundar sig på de riktlinjer som framgår i WHO:s dokument Global age- friendly cities: a guide och på WHO:s definition av en äldrevänlig stad. Utöver detta bygger seniorgrannskapet även på dokument som Karlskrona kommun har tagit fram och på önskemål som brukare har framfört vid intervjuer.

Denna studie kommer att belysa på vilket sätt sociala identiteter utvecklas och upprätthålls i utsatta områden. Vad är det som gör att människor uppfattar sin omgivning som meningsfull och identitetsskapande men samtidigt utsatt och marginaliserad? Genom att ge röst åt ungdomar och medborgardrivna individer som upplevt fenomenet, förklarar vår studie segregationens motsägelsefullhet. Hur exkludering parallellt leder till inkludering och hur segregation kan skapa integration. Arbetsgången baserar sig på tematisk analys av intervjuer och resulterar i teman som förklarar två dimensioner av utsatta områden; ett inifrån- och utifrånperspektiv. Resultatet visade att boende på området utvecklar social identitet till följd av delaktighet och samhörighet inom området, medan utomstående fördomar stärker skiljelinjen av områdets gränser. Ett “vi” och “dom” återspeglas av identifikation och tillhörighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lokala faktorer i utsatta områden som påverkar gängkriminalitetens utveckling, med fokus på boendesegregation, grannskap och utanförskap. Studien avgränsas till Järvaområdet i Stockholm och analyserar vilka insatser de offentliga myndigheterna tar mot gängkriminalitet.  Studien syftar till att jämföra Järvabornas syn på gängkriminalitet med de motverkande åtgärder som offentliga myndigheter vidtar, för att se om de är överensstämmande. Slutligen ska studien tillföra hållbara planeringsstrategier mot gängkriminalitet.  För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en dokumentanalys av statens trygghetsberedning som redovisar offentliga myndigheters syn på orsakerna till gängkriminalitet och de åtgärder som tas. Sedan genomfördes semistrukturerade intervjuer med medborgare från Järva och en kriminolog. Resultaten från dokumentanalysen visar att offentliga myndigheters främsta brottsbekämpande insatser mot gängkriminalitet är stärkta polisinsatser, övervakning och ökat informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och bland annat socialen. Medborgarna och kriminologen lade en starkare betoning på att bygga bort boendesegregationen, stärka integrationsstrategierna och att arbeta forskningsbaserat. De boendes åsikter stämde bättre överens med offentliga myndigheters ställningstagande till orsaker och brottsförebyggande åtgärder, än de bekämpande åtgärderna.

<p>Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.</p><p>Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ”vi och dom”-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten. Före ombildningen präglades hela Drakenbergsområdet av en genuin gemenskap, som splittrades när en av fyra fastigheter ombildats till bostadsrätt och resterande är kvar i allmännyttans regi. Inom den ombildade fastigheten finns å ena sidan en gemenskap, då bostadsrättens grundidé baseras på ett aktivt medlemskap, å andra sidan en splittring. Bostadsrättsinnehavarna menar att gemenskapen baseras på deras egen vilja till initiativ; som hyresgäst i en bostadsrätt innebär det däremot en ofrivillig utestängning från gemenskapen och inflytandet över sitt boende.</p><p>Den åtskillnad som går att skönja vad gäller de boendes syn på bostaden med utgångspunkt från bruksvärdet kontra bytesvärdet pekar på att bostadsrättsinnehavarna ser sin lägenhet som ett investeringsobjekt, såsom ett värdepapper. I och med ombildningen har dess kvantitativa värde ökat, det vill säga lägenhetens relativa bytesvärde. För hyresgästernas del har bytesvärdet minskat genom ombildningen, eftersom deras bytesmarknad har beskurits. Vidare kan man konstatera att det är de privatekonomiska motiven som ligger till grund för bostadsrättsinnehavarnas ställningstagande och att hyresgästerna väljer att inte förvärva sin lägenhet på grund av ekonomiska och ideologiska skäl. Därtill går det att skönja att ombildningar understödjer gentrifikationsprocessen och att mindre bemedlade tenderar att bli gentifierade på flera nivåer, på såväl strukturell- som individnivå.</p>

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess? Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv. Det kommer att omfatta fyra olika delar som berör ämnet etnicitet med en rad olika fält. Två av dessa delar kommer att beröra ämnet konflikt varav den ena fokuserar på serber och bosniernas förhållande under och efter krigstiden under 1990-talet. Den andra kommer att beröra assyriernas och syrianernas brokiga förflutna med fokus på konflikt, assimilation och hur det formar dem idag. De två övriga delarna i antologin kommer att beröra ämnet integration varav den första kommer att fokusera på integration ur ett grannskapsperspektiv Den sista delen kommer att undersöka utlandsstudenter och deras situation i Sverige.

I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området. Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer. Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter. Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster. Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ”vi och dom”-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten. Före ombildningen präglades hela Drakenbergsområdet av en genuin gemenskap, som splittrades när en av fyra fastigheter ombildats till bostadsrätt och resterande är kvar i allmännyttans regi. Inom den ombildade fastigheten finns å ena sidan en gemenskap, då bostadsrättens grundidé baseras på ett aktivt medlemskap, å andra sidan en splittring. Bostadsrättsinnehavarna menar att gemenskapen baseras på deras egen vilja till initiativ; som hyresgäst i en bostadsrätt innebär det däremot en ofrivillig utestängning från gemenskapen och inflytandet över sitt boende. Den åtskillnad som går att skönja vad gäller de boendes syn på bostaden med utgångspunkt från bruksvärdet kontra bytesvärdet pekar på att bostadsrättsinnehavarna ser sin lägenhet som ett investeringsobjekt, såsom ett värdepapper. I och med ombildningen har dess kvantitativa värde ökat, det vill säga lägenhetens relativa bytesvärde. För hyresgästernas del har bytesvärdet minskat genom ombildningen, eftersom deras bytesmarknad har beskurits. Vidare kan man konstatera att det är de privatekonomiska motiven som ligger till grund för bostadsrättsinnehavarnas ställningstagande och att hyresgästerna väljer att inte förvärva sin lägenhet på grund av ekonomiska och ideologiska skäl. Därtill går det att skönja att ombildningar understödjer gentrifikationsprocessen och att mindre bemedlade tenderar att bli gentifierade på flera nivåer, på såväl strukturell- som individnivå.

<p>I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området.</p><p>Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer.</p><p>Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter.</p><p>Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet</p>