Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. / The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

Syftet med rapporten är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska incitament bakom fastighetssektorns deltagande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige. Rapporten diskuterar huruvida en grön premie eller ett Green bond premium, även kallat Greenium, existerar samt hur stort detta är. Greenium är skillnaden mellan räntan på en grön obligation och en traditionell obligation. Vidare analyseras anledningar till att ett Greenium skulle uppstå. En diskussion förs huruvida det är mer ekonomiskt lönsamt att köpa gröna obligationer i jämförelse med traditionella obligationer. År 2007 utfärdade Världsbanken den första gröna obligationen i världen i samarbete med SEB. Sedan gröna obligationens uppkomst har marknaden vuxit till ett globalt värde på över 300 miljarder dollar. Vasakronan utfärdade världens första gröna företagsobligation 2013, efter det fick marknaden i Sverige sitt största uppsving och sedan dess har marknaden vuxit kraftigt. Gröna obligationer har samma ekonomiska egenskaper som traditionella obligationer men skillnaden är att intäkterna från gröna obligationer måste finansiera miljö- eller klimatvänliga projekt. Gröna obligationer medför en del risker för aktiva aktörer. Dessa risker är bland annat anseenderisk, greenwashing och asymmetrisk information. Med tanke på den enorma påverkan företag idag har på miljön är det lämpligt att dessa tar ansvar för sina utsläpp och andra negativa externa effekter. Genom konceptet Corporate Social Responsibility har företag tagit mer ansvar för hur de påverkar samhället ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt samt socialt perspektiv. Genom CSR har gröna obligationer blivit populärt och i synnerhet på fastighetsmarknaden där ambitionen kring hållbarhet vuxit kraftigt de senare åren. Sammanfattningsvis kan det konstateras att ett greenium finns men att det är svåruppskattat. Enligt intervjuade personer inom fastighetsbranschen kan greenium antas vara -4 till -5 baspunkter och enligt vetenskapliga artiklar antas det vara cirka -2 baspunkter. En baspunkt motsvarar en hundradels procent. Att greenium uppstår beror på investerares stora efterfrågan och emittenters låga utbud på gröna obligationer i dagsläget. Fastighetsbranschen är ledande på den gröna obligationsmarknaden i Sverige och detta antas bero på branschens tidiga modifiering av gröna obligationer samt sektorns välutvecklade certifieringssystem av hållbara byggnader. I framtiden kan den gröna obligationsmarknaden antas växa och utvecklas inom såväl andra branscher som andra länder. / This report aim to examine and analyze motives and financial incentives behind the real estate sector's participation on the green bond market in Sweden. The report discusses whether a Green bond premium, also called Greenium, exists and how large it is. Furthermore, the reasons why a Greenium can occur are analyzed. A discussion about whether it is more economically viable to trade in green bonds compared to ordinary corporate bonds is implemented. In 2007, the World Bank issued the first green bond in the world in cooperation with SEB. Since then the market has grown to a global value over $ 300 billion. Vasakronan issued the world’s first green corporate bond in 2013 and since then the green bond market in Sweden has grown strongly. Green bonds have the same economic traits as traditional bonds, but the difference is that revenues from green bonds must finance environment or climatefriendly projects. Green bonds entail some risks for active issuers and investors. These risks include reputation risk, greenwashing and asymmetric information. Given the enormous impact companies have on the environment, it is appropriate for companies to take responsibility for their emissions and other negative external effects. Through the concept Corporate Social Responsibility companies have taken more responsibility for how they affect society from both an economic, environmental and social perspective. Through CSR green bonds have become popular and especially on the real estate market, where the ambition of sustainability has grown strongly in recent years. In conclusion, it can be stated that a greenium exists but that it is difficult to estimate. According to interviewed issuers in the real estate sector, greenium can be assumed to be -4 to -5 basis points and, according to scientific articles, it is assumed to be about -2 basis points. The fact that greenium arises depends on investors’ large demand and issuers' low supply of green bonds at present time. The real estate industry is the leading sector in the green bond market in Sweden and this is assumed to be due to the industry's early modification of green bonds and the sector's well-developed certification system of sustainable buildings. In the future, the green bond market can be assumed to grow and develop in both other industries and other countrie

After the environmental debate was put firmly into economics literature, an emerging sustainable finance sector attempts to discipline corporate social and environmental behaviour, in which the financial markets and the real estate sector have been stated to play particularly important roles. Research within Swedish real estate financing has identified a growing interest of sustainable financing, mentioning green bonds in particular. Green bonds are based on traditional corporate bonds with the difference that green bonds possess an element of influence. The issuer is obliged to report back to the investor how net proceeds from the issuance have been used to finance green projects, which creates a requirement for transparency. The fact that green bonds is a fairly new financing and investment alternative whilst simultaneously growing incredibly fast has highlighted the significance of reliance for green bonds as a financial product. The aim of this study has been to explore in what ways green bonds in the Swedish real estate market are being initiated and structured and subsequently governed to establish investor reliance.  This research is conducted with a qualitative methodology on the basis of an exploratory nature, and the collection of qualitative data has mainly been performed through semi-structured interviews with all categories of stakeholders currently involved in the use of green bonds in the Swedish real estate market. The empirical results and subsequent analysis have concluded that it is obvious that there are numerous positive incentives related to issuing green bonds. All positive incentives consequently give rise to concerns regarding the true purpose of the issuances and whether or not these are aligned with the original purpose of the product. The more positive incentives, the more the risk of greenwashing increases. The risk of greenwashing could pose a significant threat to the general perception of and reliance in the green bond market. Obviously, all positive incentives do not necessarily entail greenwashing; there has to be positive incentives for the market of green bonds to occur, especially as it is a widely appreciated product with a generally good purpose. However, the issuers must be transparent, and the investors must be aware of the potential risk factors in order to establish investor reliance in green bonds as a financial product. / Sedan miljödebatten introducerades inom den ekonomiska litteraturen har en framväxande sektor för hållbar finansiering arbetat för att disciplinera företags sociala och miljömässiga ansvarstagande, där den finansiella marknaden och fastighetssektorn uppgetts ha särskilt viktiga roller. Forskning inom svensk fastighetsfinansiering har identifierat ett växande intresse för hållbar finansiering och i synnerhet gröna obligationer. Gröna obligationer är baserade på traditionella företagsobligationer, med skillnaden att kapitalet enbart syftar att användas till finansiering eller återfinansiering av hållbara projekt. Emittenten är bunden till att återrapportera hur kapitalet använts, vilket skapar ett krav på transparens. Det faktum att gröna obligationer fortfarande är ett ganska nytt finansierings- och investeringsalternativ, samtidigt som det vuxit oerhört snabbt, har framhävt betydelsen av förtroende för gröna obligationer som finansiell produkt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden initieras och struktureras och därefter hanteras för att etablera investerarnas förtroende.  Denna forskning har genomförts med en kvalitativ metod av utforskande karaktär och insamlingen av kvalitativa data har i huvudsak utförts genom semistrukturerade intervjuer med alla intressentkategorier som för närvarande är aktiva i användningen av gröna obligationer på den svenska fastighetsmarknaden. Det empiriska resultatet och den efterföljande analysen har påvisat att det är uppenbart att det finns många positiva incitament i samband med emissioner av gröna obligationer. Alla positiva incitament ger följaktligen upphov till oro kring det verkliga syftet med emissionerna och huruvida dessa är anpassade till produktens ursprungliga syfte eller inte. Ju mer positiva incitament, desto mer ökar risken för greenwashing. Risken för greenwashing kan utgöra ett betydande hot mot den allmänna uppfattningen av, och förtroendet för, den gröna obligationsmarknaden. Självklart innebär inte alla positiva incitament nödvändigtvis greenwashing; det måste finnas positiva incitament för att marknaden för gröna obligationer ska finnas, särskilt eftersom det är en mycket uppskattad produkt med ett generellt bra syfte. Emittenterna måste emellertid vara transparenta och investerarna måste vara medvetna om de potentiella riskfaktorerna för att etablera investerarnas förtroende för gröna obligationer som en finansiell produkt.

Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

The aim of this study is to analyze and compare risk, volatility, yields as well as prices of green bonds, and whether they differ given certification or third party evaluation. The study bases its theoretical standpoint on bond risk, volatility and yield from a standpoint of the Merton as well as Jarrow & Turnbull models, as well as previous studies in the field. With a deductive approach, this study uses a multiple regression analysis, a quantitative method. This study has analyzed 24 green bonds issued between 2018-2020, out of a basis of 301 green bonds. No statistically verified differences were found in volatility, pricing or yield spread between certified and uncertified green bonds, however interesting indications of differences in volatility between regions, and an indication that issue size can affect yield.

Background: With the tremendous growth of the Green Bond (GB) market, understanding the relationship of the GB market with other financial markets gains importance. The Covid19 pandemic causing a recession in most major economies creates an opportunity to see the co-movements of the GB market with other financial markets under a period of economic crisis. Purpose: This study aims to use the economic contraction catalyzed by the 2020’s Covid-19 pandemic as a means to investigate the co-movements between the GB and the treasury bond, corporate bond, stock, and carbon markets during an economic recession. Through this, we intend to find if co-movements of the GB market have changed, and if so, how. Method: As the collected data is time-series data, Augmented Dickey-Fuller and Ljung-Box tests are utilized for preliminary testing. Thereafter, a univariate-GARCH model is used for volatility modeling. Moreover, the DCC-GARCH model has been conducted to determine the co-movements between the markets. Conclusion: The results of the study show that in the case of GB, treasury, and corporate bond markets, no considerable changes were observed in the co-movement among the two different sample periods. Moving to the stock and GB markets, it was found that the co-movement increased at the beginning of the crisis. However, for the whole crisis period, no substantial changes can be seen in comparison to the pre-crisis period. Furthermore, the co-movement between the two markets was found to be weak in general. Moving on to the results obtained for GB and carbon markets, at the start of the crisis, a sharp fall can be observed. When compared to the pre-crisis period, the co-movement showed a slight increase, yet very weak. Furthermore, it was observed that the co-movement between the two markets has been weak during the whole sample period.

The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

This study analyses the perception of green bonds in relation to the ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards), in a high-interest-rate environment, using behavioural economic theory, in the case of Sweden and Norway. The research questions focus on nudging strategies, willingness to pay, and the case of Sweden being a full EU member and Norway being part of the EEA collaboration. (Green) Nudging is a concept in behavioural economic theory referring to interventions to direct individuals' behaviour in a desired way without the use of force. There are several regulatory initiatives in the EU, such as the ESRS and CSRD and the voluntary EU Green bond standard, with an impact on green bonds within the built environment, for example seen in the use of proceeds. Previous research shows that the application of behavioural economic concepts, such as nudging, can be intertwined with the positive effects on sustainable practices. The chosen methods for this study were both qualitative and quantitative. The qualitative part consisted of 14 semi-structured interviews (with open and closed questions) and a quantitative part of a numerical analysis based on the Likert-scale questionnaire. The two-sample t-tests in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a failure to reject the null hypothesis, set as showing no difference between the respondents in Sweden and Norway – for a specific Likert-scale question. The one-sample t-test in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a significant difference from a neutral answer score, of 4, regarding Likert-scale questions relating to various factors, such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging. Five conclusions have been identified based on the findings. Firstly, Sweden and Norway share similar positive views towards working green and using green bonds. For example, linking GHG-emission metrics in the use-of-proceeds to convey (green) market signals. Secondly, the present green bond market seems slightly more developed in Sweden compared to Norway. However, the study did not analyse to which extent and maturation. Thirdly, the adaptation, implementation, and perceived positive effects of ESRS seem to be similar in both Sweden and Norway. Fourthly, concepts such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging, seem to affect the use of green bonds in Sweden and Norway, which may imply green nudges are fruitful. Fifthly, a higher interest rate environment influences the interest and issuance of green bonds but is not the most central factor since there seems to be an interest in sustainable financed activities long-term. This study’s findings are positive from a long-term perspective regarding social and environmentally sustainable development. A greenium and a willingness to pay, WTP, for long-term sustainability, may suggest considering also the ecological, social, and societal, relative to the economic parameters. I am happy to recommend further research in this area, for example in behavioural economics and green nudging. / I denna studie undersöks synen på gröna obligationer i relation till EU-regelverket ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards) i den bebyggda miljön, i Sverige och Norge, med utgångspunkt i beteendeekonomisk teori. De frågeställningar som varit vägledande i arbetet rör nudging-strategier, willingness to pay (WTP, betalningsvilja) samt hur organisationer i Sverige, som fullvärdig EU-medlem, och i Norge, som del av EES-samarbetet, förhåller sig till gröna obligationer. Nudging (grön nudging) som koncept inom beteendeekonomisk teori refererar till åtgärder som används för att styra individers beteende i en önskvärd riktning utan tvång. I tidigare forskning uppmärksammas att flertalet regelverk inom EU som ESRS men även CSRD och EU Green bond standard, visat sig vara betydelsefulla för användningen av gröna obligationer, exempelvis vid affärsmässig kapitalanvändning (use of proceeds). I beteendeekonomisk teori framhålls vidare att nudging och betalningsvilja kan ha positiva effekter för miljö och hållbarhet. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts i studien. Den kvalitativa delen grundas i 14 semi-strukturerade intervjuer (med både öppna och slutna frågor). Den kvantitativa delen grundas i den numeriska analysen baserat på Likert-enkäten. Studiens resultat visar att beteendeekonomisk teori kan vara relevant för att förstå hur gröna obligationer kan användas för hållbara initiativ som rör bebyggd miljö, och återspeglas i respondenternas svar både i Sverige och Norge. De tvåsidiga t-testerna i MATLAB visar att det, på en 0.05 signifikansnivå, ej går att förkasta noll-hypotesen om att det inte föreligger någon skillnad mellan respondenter i Sverige och Norge – för en specifik fråga med Likert-skala – frågor relaterade till grön nudging (default/framing, social reference nudge) samt till betalningsvilja, WTP, för gröna initiativ. De ensidiga t-testerna visar, på en 0.05 signifikansnivå, en signifikant skillnad från neutral svarspoäng om 4, gällande de frågor med Likert-skala som relaterar till faktorer såsom default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudge. Fem slutsatser har dragits: (1) Sverige och Norge delar en positiv syn på användning av gröna obligationer. Exempelvis publiceras gröna marknadssignaler, mätvärden kring GHG-utsläpp, i affärsplaner, use of proceeds. (2) Nuvarande grön obligationsmarknad tycks vara något mer utvecklad i Sverige än i Norge. (3) Användning, mottagande, implementering och upplevd positiv effekt av ESRS är liknande i både Sverige och Norge. (4) Koncept som default framing, feedback/goal-setting och social (grön) referens nudging, tycks påverka användning av gröna obligationer i Sverige och Norge och kan vara initiativ i riktning mot en hållbart finansierad verksamhet. (5) En högre räntemiljö påverkar intresse och emission av gröna obligationer men är inte den mest centrala faktorn för gröna obligationer eftersom det ändå, trots förändringar i räntemiljö i både Sverige och Norge, bland annat föreligger en viss betalningsvilja (WTP), för en mer långsiktigt hållbar utveckling, miljömässigt och socialt. Sammanfattningsvis visar studien att synen på de nya policy- och regelverken sammanflätade med ESRS, är positiv, i både Sverige och Norge. En grön premie (greenium) och en WTP för en mer långsiktigt hållbar utveckling tyder också på att man bör ta hänsyn till inte endast ekonomiska parametrar utan även ekologiska, sociala och samhälleliga.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

La presente investigación tiene como objetivo determinar el comportamiento del rendimiento (yield) de los bonos verdes y bonos convencionales que nos llevarán a realizar conclusiones y recomendaciones a los diferentes agentes del mercado financiero. Para ello, se hizo una segmentación del universo de bonos verdes por el tipo de maduración al vencimiento, tipo de cupón fijo, calificación con grado de inversión y tipo de moneda lo que nos permitirá realizar las curvas de rendimiento y hacer las comparaciones pertinentes. Asimismo, se ha desarrollado el análisis de mercado y las razones detrás del uso de esta herramienta y los beneficios. Como herramienta clave para esta investigación se ha utilizado la plataforma Bloomberg además de fuente bibliográfica especializada. De los resultados de la investigación, se concluye que la moneda de dólares sigue siendo predominante en este tipo de instrumentos financieros, que el potencial América Latina aún es muy grande en comparación con mercados más maduros como Estados Unidos y en Europa, que los sectores financieros son los principales emisores y que en la mayoría de los segmentos analizados, la curva de rendimiento de los bonos verdes es cercana al del bono convencional o mayor en duraciones menores de 7 años. / This research aims to determine the yield’s behaviour for the green and conventional bonds which leads to conclusions and recommendations for key stakeholders in the capital market. For that purpose, a segmentation of these bonds was done by criteria as maturity, fixed bullet coupon, investment grade and currency in order to graph both curves and make comparisons. Additionally, a market analysis has been developed which includes green bonds benefits and strengths. Bloomberg platform and specialized sources have been the key tools that support this research.   In conclusion, the analysis allowed us to determine that dollar has preference in this market, LATAM Capital Market has still a gap in comparison with other mature economies like USA and Europe and financial entities are the main issuers for green bonds. Finally, as a result of the segmentation, green bond’s yield tends to be equal or has better performance in comparison with conventional bonds in less than seven years duration. / Tesis