Studien har en kvantitativ ansats där syftet är att ta reda på om samverkan mellan förskola och hem skiljer sig åt beroende på om barn är i behov av särskilt stöd eller inte, samt vilken profession som ansvarar för det. De två frågeställningar som definierar studiens syfte är: Vilken skillnad vid samverkan med vårdnadshavare finns beroende på om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte ur personal i förskolans perspektiv? Har utbildningsgraden av personalen i förskolan någon betydelse för hur väl samverkan fungerar? Som metod användes en enkätundersökning som skickades ut till rektorer i förskolan som i sin tur skickade vidare enkäten till sina anställda. Resultatet visar att personalen i förskolan anser att samverkan fungerar mindre bra när barnet är i behov av särskilt stöd, trots att resultatet också visar att personalen lägger ner mer tid på samverkan i de fallen. Resultatet visade också att rektorerna är den profession inom ramen för förskolan som anser att samverkan med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd fungerar mindre bra.

Då den spontana naturkontakten har minskat för barn idag och att samspelet mellan vårdnadshavare och förskolepersonal kan styra hur mycket tid barnen vistas utomhus på förskolan kan valet av förskola påverka barnens möjligheter till naturkontakt. Målet med studien är att undersöka varför en grupp vårdnadshavare valt uteförskola åt sina barn samt vad deras uppfattningar är om barns utevistelse på förskolorna. Studien baseras på en webbaserad enkät som vårdnadshavare vid fem olika uteförskolor fått besvara. Bearbetningen av enkätsvaren utgick från en deskriptiv analys för att upptäcka variationer i svaren. Respondenterna har valt uteförskola åt sina barn eftersom förskolorna besöker naturen regelbundet, att förskolorna arbetar med hållbar utveckling samt att förskolemiljön inspirerar barnen till rörelselekar. Respondenterna efterfrågar även en variation av aktiviteter och miljöer som barnen deltar i. De vårdnadshavare som väljer uteförskola kan antas ha positiva attityder till naturen samt ett eget friluftsintresse som de vill föra vidare till sina barn. Slutsatsen är att förskolan kan behöva bli bättre med att förmedla hur de arbetar med utomhuspedagogiken samt vilken form av lärande som sker vid utevistelsen till vårdnadshavare som valt att placera sina barn på uteförskolor. / As the spontaneous contact with nature has decreased for children today and the interaction between guardians and preschool staff may govern how much time the children spend outdoors at the preschool, the choice of preschool can affect the children's opportunities for contact with nature. The aim of the study is to investigate why a group of guardians have chosen an outdoor preschool for their children and what their perceptions are about children's outdoor attendance at preschools. The study consist of a web-based questionnaire that guardians at five different outdoor preschools got to answer. The processing of the questionnaire responses was based on a descriptive analysis to detect variations in the responses. The majority of the respondents have chosen an outdoor preschools for their children because the preschools visit nature regularly, preschools work with sustainable development and preschool environment inspires the children to exercise play. The respondents also inquire a variety of activities and environments in which the children participate. The Guardians who choose an outdoor preschool can be assumed to have a positive attitude towards nature and that they might want to pass on their own outdoor interest to their children. The conclusion is that the preschools may need to improve the communication with the guardians who have choosen outdoor preschools for their children, how they work with outdoor pedagogy and what kind of learning that takes place during the outing.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så. / The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers'view of their collaboration task, with a particular focus on collaboration withguardians with a different linguistic or cultural background than Swedish. Toachieve the aim, semi-structured interviews were chosen as the method. Thestudy is based on interviews with four certified preschool teachers from twodifferent preschools in one and the same municipality. The collected data hasbeen analysed based on the intercultural perspective and the concepts ofintercultural competence, emerging interculture and interculturalcommunication.The results show that schooling is seen as the most important formal form ofcollaboration because it is where you can create the foundation for a securerelationship. The responsibility for creating safe relationships lies with thepreschool teachers. According to the preschool teachers, the first informationthat guardians encounter in preschool must be simple and short, and that aninterpreter is used when there is authority for it, so that all guardians haveaccess to the same information and that no misunderstandings arise. Thepreschool teachers use body language and staff with knowledge of the relevantlanguage to facilitate communications that take place on a daily basis. Theresult also shows that the creation of new informal forms of collaborationcreates opportunities for multicultural meetings where new insights andknowledge about fellow human beings are gained. Linguistic and culturaldiversity creates both challenges and opportunities. The challenge lies in a lackof language skills, which can cause both insecurity and exclusion in guardians.Possibilities are primarily seen in the fact that the preschool teacher candevelop into an intercultural mediator by being open to the cultural knowledgethat caregivers possess. To then use this cultural knowledge with the aim ofcreating a common language together with children, staff and carers in thepreschool's operations. This, in turn, can generate cultural knowledgespreading further and overcoming cultural prejudices in our society. / Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn påsamverkansuppdraget, med särskilt fokus på samverkan med vårdnadshavaremed annan språklig eller kulturell bakgrund än svenska. För att uppnå syftetvaldes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuermed fyra legitimerade förskollärare från två olika förskolor i en och sammakommun. Det insamlade datamaterialet har analyserats med utgångspunkt i detinterkulturella perspektivet samt begreppen interkulturell kompetens,nydanande interkultur samt interkulturell kommunikation.Resultatet visar att inskolningen ses som den viktigaste formellasamverkansformen eftersom det är där man skapar grunden i en trygg relation.Ansvaret för att trygga relationer skapas ligger hos förskollärarna. Den förstainformationen vårdnadshavare möter i förskolan ska enligt förskollärarna varaenkel och kort. Dessutom lyfts användandet av tolk när det finns befogenhetför det så att samtliga vårdnadshavare får tillgång till samma information ochatt inga missförstånd uppstår. Förskollärarna använder kroppsspråket samtpersonal med kunskaper i det aktuella språket för att underlättakommunikationer som sker dagligen. Resultatet visar även att bredare utbudav samverkansformer ökar möjligheter till att inkludera fler antalvårdnadshavare som i sin tur kan öka insikter och kunskaper ommedmänniskor och dess kultur. Språklig och kulturell mångfald skapar bådeutmaningar och möjligheter. Utmaning finns i bristande språkkunskaper somkan orsaka både otrygghet och exkludering hos vårdnadshavare. Möjligheterses främst i att förskolläraren kan utvecklas till en interkulturell förmedlaregenom att vara öppen inför den kulturella kunskap som vårdnadshavarebesitter. För att sedan använda denna kulturella kunskap i syfte att skapa ettgemensamt språk tillsammans med barn, personal och vårdnadshavare iförskolans verksamhet. Det kan i sin tur generera i att kulturell kunskap spridsvidare och övervinner kulturella fördomar i vårt samhälle.

The aim of the study is to use a phenomenographic approach to highlight how educators in preschool perceive that their absence can affect the phenomenon of collaboration between guardians and educators. The research questions that have been the starting point of the investigation are about how the educators describe their perception of collaboration between preschool and home, how the educators describe their perception of absence among the educators in preschool and how they describe their experience of absence in relation to collaboration. Through a qualitative approach, the survey was conducted in the form of ten individual semi-structured interviews based on a flexible interview guide. The informants consisted of principals, preschool teachers and other educators who work in preschools. The phenomenographic analysis resulted in six categories of description which then form two outcome spaces. The outcome spaces were Educators absence can affect collaboration and Educators absence does not have to have an impact on collaboration. The categories of description and the outcome spaces together highlight the educators perceptions of how the educator's absence can affect the collaboration between preschool and guardians. The result shows a variety of perceptions where the outcome space The absence of educators can affect collaboration summarized into three factors for a non-functioning collaboration, which are absent educators, lack of conditions and insecure relationships. The outcome space Educators absence does not have to have an impact on collaboration was also summarized into three factors for a well-functioning collaboration, which were educators present, good conditions and secure relationships. The conclusion was that the educator's absence in preschool is a contributing factor to the fact that cooperation with guardians is affected. On the other hand, there are clear success factors which mean that absence does not have to affect cooperation. / Studien har som syfte att genom en fenomenografisk ansats belysa hur personal i förskolan uppfattar att deras frånvaro kan påverka fenomenet samverkan mellan vårdnadshavare och personal. Forskningsfrågorna som varit undersökningens utgångspunkt handlar om hur personalen beskriver sina uppfattningar om samverkan mellan vårdnadshavare och personal, hur personalen beskriver sina uppfattningar om frånvaro bland personalen i förskolan samt hur de beskriver att de erfarar frånvaron i relation till samverkan. Undersökningen har genom en kvalitativ ansats genomförts i form av tio enskilda semistrukturerade intervjuer som utgick från en flexibel intervjuguide. Informanterna bestod av rektorer, förskollärare och barnskötare som arbetar inom förskolan. Den fenomenografiska analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som sedan utgör två utfallsrum. Utfallsrummen blev Personalens frånvaro kan ha en påverkan på samverkan och Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan. Beskrivningskategorierna och utfallsrummet belyser tillsammans personalens uppfattningar om hur personalens frånvaro kan påverka samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar en variation av uppfattningar där utfallsrummet Personalens frånvaro kan påverka samverkan sammanfattats till tre faktorer för en icke-välfungerande samverkan vilket är frånvarande personal, bristande förutsättningar och otrygga relationer. Utfallsrummet Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan sammanfattades också till tre faktorer för en välfungerande samverkan vilka var närvarande personal, goda förutsättningar och trygga relationer. Slutsatsen blev att personalens frånvaro i förskolan utgör en bidragande faktor till att samverkan med vårdnadshavare påverkas. Däremot finns det tydliga framgångsfaktorer som gör att frånvaro inte behöver påverka samverkan.

No description available.

Under Covid-19 pandemin hamnade samarbetet mellan förskolan och hemmet på sin spets efter att restriktioner infördes i verksamheten. Denna studie syftar till att försöka förbättra förståelsen för hur vårdnadshavare upplevde sitt inflytande i förskoleverksamheter under denna period.  Min studie utgår från en livsvärldsfenomenologisk teori och insamlandet av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Nio vårdnadshavare intervjuades och deras svar analyserades genom analysmetoden Tolkande fenomenologiskt perspektiv (IPA). Från analysen framkom det att vårdnadshavarna upplevde ett behov av stöd och kommunikation och kände sig isolerade och mindre delaktiga på grund av pandemins begränsningar. Detta påverkade deras mellanmänskliga relationer och upplevda inflytande. Det visade sig att socioekonomiska faktorer och tillgång till resurser som teknologi och språkförståelse spelade stor roll i deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Studiens slutsats lyfter att det finns ett stort behov av att utveckla mer motståndskraftiga kommunikationsstrategier inom förskoleverksamheten. Detta för att bevara en stark koppling mellan vårdnadshavare och pedagoger, särskilt under krissituationer. Strategierna behöver utvecklas till att inkludera vårdnadshavare med olika modersmål och socioekonomiska bakgrunder. Studien lyfter också vikten av att etablera tydliga riktlinjer för att hantera kriser, då den nuvarande läroplanen inte lyckas upprätthålla vårdnadshavares inflytande. Slutligen understryker studien att ett bibehållet eller ökat upplevt inflytande bland vårdnadshavare leder till ett ökat engagemang i att möta personalen halvvägs vid problem, vilket underlättar en positiv dynamik genom krissituationer. / During the Covid-19 pandemic, the collaboration between preschools and homes was put to the test after restrictions were introduced in the operations. This study aims to improve the understanding of how guardians perceived their influence in preschool activities during this period. My study is based on a lifeworld phenomenological theory, and the collection of empirical data was carried out through semi-structured interviews. Nine guardians were interviewed, and their responses were analyzed using the Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) method. The analysis revealed that the guardians experienced a need for support and communication and felt isolated and less involved due to the pandemic's limitations. This affected their interpersonal relationships and perceived influence. It was found that socioeconomic factors and access to resources such as technology and language understanding played a significant role in their opportunities for participation and influence. The study's conclusion highlights that there is a great need to develop more resilient communication strategies within preschool operations. This is to maintain a strong connection between guardians and educators, especially during crisis situations. The strategies need to be developed to include guardians with different mother tongues and socioeconomic backgrounds. The study also emphasizes the importance of establishing clear guidelines for handling crises, as the current curriculum fails to maintain guardians' influence. Finally, the study underlines that maintained or increased perceived influence among guardians leads to increased engagement in meeting the staff halfway when problems arise, facilitating a positive dynamic through crisis situations.

The study is about how social workers perceive their power to be partly expressed and partly handled in the meeting with guardians in advance assessments in child welfare cases. The data collection was done through eight semi-structured interviews, which were done with a question guide. The question guide was designed so that we could answer our study´s questions. The analysis was done using a qualitative content analysis. As a theoretical framework we used Foucault's theory regarding power. The results of the study showed that the power expresses itself by sending summons to guardians. But also through the law and the guardian's fear of social workers' knowledge, as well as due to the guardian's ignorance regarding advance assessments. The results of the study also showed that social workers manage power by helping the guardian create trust in the social worker, motivating the guardian. Social workers also manage power by explaining the situation, listening, changing the focus and being clear through, for example, threats about their power to open a childcare investigation.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vårdnadshavares syn på läsläxor isvenskämnet i årskurs 1–3. För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar framställts. Den första frågeställningen är vad vårdnadshavare tror att syftet med läsläxan är. Den andra frågeställningen är hur vårdnadshavare upplever genomförandet av läsläxan. Det empiriska materialet samlades in med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning som vårdnadshavare på två olika skolor och i fyra olika klasser har fått delta i, samt med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med elva vårdnadshavare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, ett snöbollsurval och ett målinriktat urval för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i samspel med andra. Resultatet i studien visar att vårdnadshavare har olika syn på läsläxan. Dock upplever majoriteten att läsläxan saknar variation både till innehåll och form. Studiens slutsats är att vårdnadshavare i denna studie ser läsläxans genomförande som konflikt fylld och svår att få in i vardagen. Däremot ser vårdnadshavare att läsläxan kan bidra med inblick i barnens läsutveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about guardians` perspectives on homework in the Swedish subject in Primary Years 1–3. The study has two main questions to achieve the purpose of this study: What do the guardians believe to be the purpose of the reading homework and how do the guardians perceive the implementation of the reading homework? The empirical data were collected using a quantitative method through a survey in which guardians from two different schools and four different classes participated, as well as with a qualitative method through semi-structured interviews with eleven guardians. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a snowball selection and a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective, where learning occurs in interaction with others. The results of the study show that guardians have different views on the reading homework, however the majority feel that the reading homework lacks variety in both content and form. The study´s conclusion is that guardians in this study see the implementation of the reading homework as filled with conflicts and difficult to integrate into everyday life. However, guardians also see that the reading homework can contribute with insight into the children´s reading development.

Sexualiteten är en naturlig del av livet som varje individ utforskar och lär sig att förhålla sig till. Det sexuella utforskandet kan även innebära en risk både för den fysiska och/eller psykiska hälsan. Riskerna kan till exempel vara sökande efter bekräftelse, närhet eller status, men kan även vara att visa upp sig, dela utmanande bilder eller utbytande av sexuella tjänster mot ersättning. Sexualiteten kan även bli ett verktyg för att dominera, förtrycka eller kränka andra människor. Socialiseringsprocessen, alltså det sociala samspel som sker mellan barnet och deras familj beskrivs som grunden för hur barnet själv utvecklar sina egenskaper samt hur hen i sin tur integrerar med sin omgivning. I studien undersöks kommunikationen mellan föräldrar och barnet upplevs och huruvida det finns samband med att barnet utsätter sig själv eller andra för sexuella riskbeteenden. Studien uppmärksammar även på skillnaderna mellan könen i hur kommunikationen upplevs och vad som korrelerar med sexuellt riskbeteende. Studien är en kvantitativ analys där urvalet består av ungdomar som går i årskurs 9 (N=1357). Data är insamlad av det pågående longitudinella programmet LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). Studiens resultat indikerar att det finns statistiska signifikanta samband mellan ungdomar som pratar med sina föräldrar och inte uppvisar sexuella riskbeteenden. Resultaten visade även att tjejer uppvisade högre frekvens av sexuella riskbeteende.  Det föreligger även en signifikant skillnad mellan hur tjejer och killar upplever kommunikationen till vårdnadshavare och att tjejer har en högre tendens av att påverkas av vårdnadshavarnas regler och överkontroll till skillnad från killar. / Sexuality is a natural part of life which every individual explores and must learn how relate to. The sexual exploration may also cause a risk both to physical but also to the mental health. The risks may, for example, be unfavourable searching for confirmation, proximity or status, but may also be to share intimate images or exchange sexual favours for economical compensations. Sexuality can become a tool to dominate, oppress and/or offend other people. The socialization process, that is, the social interaction that takes place between the child and their family is described as the base for how the child develops his/her own characteristic and how they integrate with their surroundings. This study examines at how communication between parents and child looks and is experienced, whether there is any connection with how the child exposes themselves and/or others to sexual risk behaviours and if there is any difference between the sexes. The study is a quantitative analysis in which the sample consists of young people who are in 9th grade (N=1357). The data is collected by the ongoing longitudinal program LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence). This study indicates that there is a statistically significant relationship between youths who communicate with their parents and shows less sexual risk behaviours. The results also demonstrate that girls show a higher frequency of sexual risk behaviour. There is also a significant difference between how girls and boys experience the communication to custodians and that girls have a higher tendency to be affected by the custodians' rules and control than what boys do. / LoRDIA