Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt. Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan. Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.

<p>Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA</p><p>– hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan</p><p>Engelsk titel PROMOTE & PREVENT</p><p>– strategies in school to promote health and prevent drugs.</p><p>Författare Lotta Berg</p><p>Handledare Inger Holm</p><p>Datum Mars 2007</p><p>Antal sidor 32</p><p>Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.</p>

<p>Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.</p><p>Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan.</p><p>Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.</p>

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser. Dessa diskurser användes för att analysera hur lärare och elever uppfattar att hälsoundervisningen behandlas inom idrott och hälsa. Såväl lärare som elever uppfattade att den fysiska aktivitetens dominans även påverkade hälsoundervisningen. Då den fysiska hälsan uppfattades starkt förknippad med fysisk aktivitet. Bland lärarna märktes en önskan om att bredda stoffet inom hälsoundervisningen. Denna bredare hälsobild stämmer bättre in med lärarnas egna uppfattningar om vad hälsa är. Dock påverkade ämnets tradition och elevernas förväntan lärarna att välja fysisk aktivitet som undervisningsform, vilket lämpade sig bäst i samspel med fysisk hälsa. Den psykiska och sociala hälsan fick en mindre framträdande roll enligt lärarna. Uppfattningen eleverna hade var att de önskade mer undervisning om hälsa överlag men att de inte var beredda att lämna bort någon fysisk aktivitet till förmån för detta. Slutsatsen av denna studie är att om hälsa ska få en större roll i undervisningen behöver det ske en förändring som ändrar synen att idrott och hälsa är ett ämne som i huvudsak handlar om fysisk aktivitet. Så länge eleverna förväntar sig i huvudsak fysisk aktivitet kommer det att vara svårt att nå fram och sätta hälsoundervisningen i fokus.

I ett flertal rapporter har det framkommit att det är vanligare med ohälsa bland individer med utvecklingsstörning än hos den övriga befolkningen. Dessutom visade det sig att funktionsnedsättningen i sig oftast inte var den påverkningsfaktor som bidrog till ohälsan. Istället handlade det om faktorer som kunde åtgärdas med hjälp av mer fysisk aktivitet och bättre hälsomedvetenhet. Därför riktades fokus mot skolan och ämnet idrott och hälsa för att finna vad som gjordes inom denna arena gällande hälsoundervisning. Syftet med studien blev således att undersöka hälsoundervisningen i idrott och hälsa på gymnasiesärskolan ur ett sociokulturellt perspektiv, samt att studera de beståndsdelar som kunde försvåra eller befrämja hälsoundervisningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet utgjordes av sex lärare vilka undervisar idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Studiens empiri bearbetades genom en tematisk analys med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkom fyra övergripande teman som tillsammans gav en bild av hur lärare resonerar kring och bedriver hälsoundervisning. Lärarna uttryckte en viss oro om elevers rådande och framtida hälsa men yttrade sig positivt gällande elevers möjlighet till hälsoförståelse. Vidare ansåg lärarna deras utbildning vara bristfällig, information gällande elevers funktionsnedsättningar otillräcklig och att samarbetet mellan lärare i idrott och hälsa och särskolan lämnade mycket övrigt att önska. För att öka delaktigheten, aktivitetsnivån och hälsoförståelsen använde sig lärarna av olika stödjande strategier som assisterade elever i deras kunskapsutveckling. Dessutom användes olika verktyg och redskap för att bättre konkretisera undervisningen samt höja delaktigheten, aktivitetsnivån och elevmotivationen. Slutligen framkom i resultatet att lärare uppfattade det sociala samspelet emellan eleverna vara viktigt och att de försökte utforma en undervisningsmiljö som främjade det sociala samspelet. / In several reports it has been shown that illness is more common among individuals with intellectual disabilities then with the general population. The reports also showed that the disability in itself usually did not constitute the influential factor which contributed to illness. Instead, the factors which were emphasized on could all be resolved with more physical activity and better health awareness. Due to these findings the focus was directed towards the school environment and the physical education subject in order to uncover what was being done in this arena regarding health education. Therefore, the study aimed to investigate health education in the field of physical education in the upper secondary special school from a sociocultural perspective, and to study the elements which may hinder or promote health education. A qualitative approach, based on interviews with six teachers who teach physical education at special upper secondary schools was used as it provided the most conductive way to answer the questions established in the aim of the study.   The empirical data of the study was processed through a thematic analysis on the basis of the sociocultural perspective. The result revealed four broad themes that together illustrated how teachers reason about and conduct health education. The teachers expressed some concern about students’ current and future health, but were positive about the outlook regarding students’ ability to understand health. Furthermore, the teachers found their educational background to be inadequate and information regarding students’ disabilities insufficient, also the cooperation between physical education teachers and special schools left much to be desired. To increase participation, activity level and health understanding, various supporting strategies were used which assisted students in their knowledge acquirement. Different tools were also used to concretize teaching and raise participation, activity level as well as students’ motivation. Lastly, the results showed that teachers were aware of the positive effects that social interaction between the students could generate and that they tried to create a learning environment that promoted social interaction.

Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?   För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.   Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.

Syfte och frågeställningar:   Syftet med undersökningen är att kartlägga elever i årskurs 9:s erhållna kunskaper i ämnet idrott och hälsa gentemot läroplanen. Nedan presenteras studiens frågeställningar. - Finns det delar ur ämnet idrott och hälsas syfte där eleverna anger att undervisningen i ämnet har bidragit eller inte bidragit med de formulerade avsikterna? I sådana fall vilka? - I vilka moment inom ämnet idrott och hälsa samt till vilken grad anger eleverna att de erhållit kunskap om och i ämnets tre stora kunskapsområden, Rörelse, Hälsa &amp; Livsstil samt Friluftsliv &amp; Utevistelser? Metod:  Studien har en kvantitativ ansats med enkätundersökning som metod. Enkäten som används är digital och distribueras av elevernas lärare. I studien deltog 410 elever och med ett bortfall på 49 elever, det ger undersökningen en svarsfrekvens på 89,3%. Skolorna som deltagit är kommunala skolor belägna i Mellersta Sverige. Resultat: Resultatet visar på att eleverna erhållit kunskaper relaterat till den praktiska delen av idrott och hälsa. Dessutom har de stor förståelse för det patogena-  och fysiologiska perspektivet på hälsa. Eleverna i studien visar att de saknar kunskaper inom det salutogena helhetsperspektivet på hälsa. Slutsats:  Tidigare forskning tillsammans med denna studies resultat visar att eleverna har mer kunskaper om de praktiska delarna av idrott och hälsa. Likt den tidigare forskningen visar även undersökningens respondenter att hälsoundervisningen är enkelspårig och saknar bredd. / Aim and research questions:  The aim of this study is to investigate students in year 9 and their acquired knowledge in the subject Physical education and Health. Below are the research questions presented.  - Are there parts of the formulated purpose in Physical education and Health, where the students say that the teaching of the subject has contributed- or not contributed with the formulating intensions with the subject? Which ones?  - In which parts and what extent of the subject Physical education and Health do the students state that they have acquired knowledge?  Method:  The study has a quantitative approach with questionnaire as a method. The questionnaire is digital and distributed by the students’ teachers. 410 students participated in the study with a dropout rate of 49 students. This gives the survey a response rate of 89,3%. The students who participated in the study attends in municipal schools located in the central part of Sweden.  Result: The results show that the students have acquired knowledge related to the practical part of Physical education and Health. In addition, they have a great understanding of the pathogenic and physiological perspective on heath. The students in the survey shows’ a lack of knowledge towards the salutogenic perspective of health. Conclusion:  The result from this study as well as previous studies show that students acquire more knowledge about the practical parts of Physical education and Health. In accordance too previous studies, this study show that the Health education lacks the full spectra of health.

After almost one and a half years at University studying sports science you constantly hear about society moving towards a sedentary lifestyle with a higher rate of everyday screen time, which is also stated by Livsmedelsverket (2020). In a scientific article by Inger Karlefors (2012) you also hear about students viewing PE as some sort of “active break from theoretical studies”, maybe some of us can even relate to this? But then; are students really taught to understand the meaning and weight behind a favorable physical health? Are they aware how to behave to develop their physical health and how a developed physical health affect their mental health? These thoughts helped shape the foundation of my study - how do students view and treat the concept of “health” and health as education?  To get an answer to my issues, I decided to perform a quantitative study with the help of digital questionnaires aimed for high school students, regarding this very topic. The number of students that participated was 67 of which 19 were men, 47 were women and 1 student whom identified as “other”. The result of this study proved that for the majority of students their perspective of health is similar to that of the syllabus – mostly pathogenic, focusing on the physical health. The study also proved that Swedish high school students reckon the health education as sufficient, this is also proven in their own judgement regarding their knowledge considering physical activity. Most of the students considered themselves as being well knowledgeable regarding how physical activities affect the physical as well as the mental health.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna?  Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning. Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven. Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas tal om hälsa och deras hälsoundervisning rotar sig i förväntningar från samhället, elever och i viss mån forskningsdeltagarna själva. / Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses? Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method. Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner. Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the research participants and one subjectposition for their students have been created through the health discourses. The conclusions we make are that the teachers' talk about health and their health teaching are rooted in expectations from society, students and to some extent the research participants themselves.

Hälsa har över tid tagit en allt större plats i läroplanen för grundskolan. Trots det har tidigare forskning visat att det är de praktiska momenten som matlagning, samtspel och lek som tar störst plats i undervisningen i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. I denna kvalitativa enkätstudie är syftet att utforska på vilket sätt lärare inom hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa definierar och integrerar hälsobegreppet i sin undervisning tillika hur elever i årskurs nio uppfattar begreppet. Studien syftar även att belysa strategier för främjandet av hälsa och välbefinnande inom skolan. Enkätsvar har samlats in från 20 lärare och 40 elever. I dataanalysen har en kvalitativ metod använts för att identifiera teman och meningsbärande innehåll. Resultatet visar att lärarnas definition av hälsa kan sammanfattas i att lärare inkluderar flera aspekter i hälsobegreppet så som fysiska, psykiska och sociala. Elevernas definition, till skillnad från lärarna, är i högre gradkopplad till mående och fysiska faktorer. Det framkommer också att majoriteten av lärarna har intentionen att undervisa kring begreppet hälsa och att lärarna läggerstor vikt vid att eleverna ska kunna göra medvetna och hälsosamma val. I diskussionen diskuteras det i vilken grad förändringarna i läroplanen och ämnenas kursplaner kan ha ökat fokus på hälsa i undervisningen. I diskussionens avslutande del framhålls att det finns ytterligare utmaningar som framtida lärare har gällande att förmedla helhetsperspektivet av hälsobegreppet till exempelvis eleverna. Vidarebehövs en mer generaliserbar forskning, för att undersöka hälsoundervisningen i skolan med syfte att långsiktigt förändra folkhälsan.